UtifrÄn en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B pÄ gymnasiet. VÄra huvudsakliga frÄgor i uppsatsen behandlar gymnasielÀrares och gymnasieelevers olika instÀllningar och attityder till provet. Vi vÀljer Àven att vidare i undersökningen koppla samman anvÀndarperspektivet genom en diskussion utifrÄn kunskapssyn och olika lÀroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkÀtstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det rÄder en uttryckligt positiv instÀllning till de nationella provet i svenska B bland lÀrare och elever. GÀllande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vÄr undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn pÄ kunskap, trots att det nationella proven Àr utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Huvudsyftet med undersökning Àr att ge en beskrivning av hur laborativ matematik kommer till uttryck hos tvÄ lÀrare i grundskolan. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur metoden anvÀnds i syfte att stödja elever i matematiksvÄrigheter. Dessutom lÄg i vÄrt intresse att undersöka de fördelar och nackdelar som kan följa med arbetsmetoden. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. Första steget i arbetet var att granska litteratur som behandlar det berörda omrÄdet.

SammanfattningDenna uppsats har sin bakgrund i fem ord som kan ses som en kort sammanfattning kring vad matematikundervisningen bör innehÄlla enligt Lpo94 och kursplanen för matematik. DÀr stÄr att matematik bör pratas, undersökas, upplevas, skapas och utforskas. Om dessa ord fÄr finnas med i undervisningen sÄ bör man kunna göra matematiken roligare och mer intressant. Att finna glÀdje och lust till matematiken Àr vÀldigt viktigt för att fÄnga barnens uppmÀrksamhet och rapporten Lusten att lÀra?med fokus pÄ matematik diskuterar just vikten av lusten till matematik.  Baserat pÄ vad som stÄr skrivet kring matematikverkstÀder sÄ borde pedagoger kunna jobba i enlighet med vad Lpo94 och kursplanen i matematik föresprÄkar.

 Syftet med undersökningen Àr att försöka se om det finns nÄgra skillnader mellan pojkars och flickors attityd till matematik. Jag vill Àven undersöka om det finns nÄgon könsskillnad vad gÀller prestation i Àmnet matematik. Min förhoppning Àr att i min framtida yrkesroll ha insikt i eventuella könsskillnader och att kunna underlÀtta för bÄde pojkar och flickor i deras matematikutveckling. Datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkÀtundersökning. Resultaten visade pÄ att det finns en skillnad i attityd till matematik bland pojkar och flickor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

Syftet med studien Àr att undersöka korrelationen mellan vetenskaplig forskning av lÀsinlÀrning i det kinesiska sprÄket bland barn i Kina i skolans första Är, med nationella officiella direktiv som berÀttar vad lÀsinlÀrningen ska innehÄlla och pÄ vilket sÀtt den ska utföras. En god korrelation kan tolkas som att direktiven för den nuvarande undervisningen Àr modern och uppdaterad och ligger i linje med modern forskning. För att genomföra undersökningen sammanfattas först ett stort antal vetenskapliga artiklar vilka redogör för faktorer som Àr viktiga för lÀsinlÀrningen. DÀrefter studeras den kinesiska nationella lÀroplanen samt tvÄ olika lÀroböcker för grundskolans första Är, vilka tillsammans representerar nationella direktiv. MÄnga av de centrala faktorerna som finns enligt forskningen finns Àven med i de nationella direktiven.

En studie har gjorts i vilka arbetsmetoder lÀrare anvÀnder i Àmnet geometri för barn i Äldrarna 10 - 12 Är. Resultatet visar pÄ att lÀrarna arbetar med praktisk matematik i geometri, men att det Àven Àr viktigt med konkret matematik dÀr eleverna kan koppla sina kunskaper till verkligheten utanför skolan..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka uppfattningar elever och lÀrare har kring matematik. För att finna svar pÄ syftet anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Vad Àr matematik för elever? Vad Àr matematik för lÀrare? Hur kan elevers och lÀrares uppfattningar om vad matematik Àr tÀnkas pÄverka lÀrares undervisning och elevers lÀrande? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en litteraturstudie och en empirisk studie. Uppsatsen innehÄller tvÄ huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lÀrare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs.

VÄr uppsats tar upp tre olika perspektiv pÄ lÀrande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. VÄrt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda lÀromedlen imatematik har pÄ kunskap, pedagogik och elev. Som metod anvÀnder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vÄr analys fÄr vi kunskap om hur de olika perspektiven pÄlÀrande kommer till uttryck i utvalda lÀromedel i matematik. Med hjÀlp av analysen kan viocksÄ se att de tre lÀromedlen som vi valt ut skiljer sig Ät i synen pÄ kunskap, pedagogik ocheleven.

Syftet med studien var att jag skulle fÄ en djupare kunskap om Àmnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville Àven ta reda pÄ om den formella matematiken kan bli informell med hjÀlp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frÄgestÀllningar som har behandlats Àr vad som hÀnder med den formella matematiken nÀr jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. Mitt arbete bestÄr av en litteraturstudie dÀr jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska anvÀnda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik Àr. Arbetet bestÄr Àven av en undersökning dÀr jag valt att videofilma 25 elever i Är 5 dÄ de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik.

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i Ă€mnena Historia A, Svenska A och Idrott och hĂ€lsa A. Det som har granskats Ă€r vad som finns kvar, förĂ€ndras eller tagits bort frĂ„n de nationella kursmĂ„len till de lokala kursmĂ„len samt att se om det finns nĂ„gra gemensamma drag mellan de olika lokala kursmĂ„len i de tre separata Ă€mnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förĂ€ndras eller tas bort frĂ„n de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen Ă€r av dekonstruktivistisk karaktĂ€r dĂ€r utgĂ„ngspunkten Ă€r tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hĂ€lsa A frĂ„n ett gymnasium i Sverige. Ämnena Ă€r förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras pĂ„ Skolverkets hemsida.

Under förskoleĂ„ren behöver barn utveckla en förstĂ„else för tal, lika vĂ€l som de mĂ„ste erövra det talade sprĂ„ket. Barns möjligheter att lĂ€ra matematik pĂ„verkas av hur deras första möte med matematiken ser ut.Uppsatsen Ă€r en fallstudie vars syfte Ă€r att beskriva hur The English School i Älmhult, arbetar med taluppfattning. För att kunna ge en sĂ„ fyllig bild som möjligt har vi genomfört observationer och intervjuat de tvĂ„ lĂ€rarna som arbetar med denna Ă„ldersgrupp samt intervjuat skolans rektor. Vi har Ă€ven tittat nĂ€rmare pĂ„ de styrdokument som, förutom Lpfö 98, ligger till grund för verksamheten.Vi har mött en verksamhet dĂ€r matematiken lyfts fram och fokuseras pĂ„ redan i tidig Ă„lder. LĂ€rarna presenterar och introducerar matematik för barn pĂ„ ett mycket medvetet och strukturerat sĂ€tt..

Syftet med arbetet var att via en kvalitativ intervjustudie belysa vad lÀrare med lÄng erfarenhet av undervisning i matematik ansÄg vara orsakerna till att svenska elever i Ärskurs 9 presterar sÀmre i tester i matematik. De lÀroplaner som berördes i vÄr undersökning var: Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Olika studier redovisades sÄsom IEA-studien, PISA, NU-03 och Engström & Magnes Medelsta-matematik. Resultat visade att vissa grundkunskaper sjunkit och att ele-ver tenderar att bli allt mindre aktiva i klassrummet. Av arbetet framkom bland annat att de ansÄg att dagens elever Àr sÀmre pÄ mekanisk rÀkning och baskunskaper, lÀromedlen har blivit bÀttre och mer lÀttarbetade, undervisningen har gÄtt frÄn genomgÄngar i helklass till en mer individanpassad undervisning.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilken matematik som förekommer pÄ förskolan, och i vilka situationer. Vi ville Àven ta reda pÄ om pedagogerna synliggjorde matematiken i de organiserade aktiviteterna, och i sÄ fall vilken matematik. Vi genomförde en kvalitativ undersökning genom totalt elva observationer pÄ en förskola under tre dagar. Observationerna utförde vi tillsammans och dessa var bÄde strukturerade med hjÀlp av ett observationsschema samt ostrukturerade. De tekniker vi anvÀnt oss av Àr bandinspelning via diktafon samt anteckningar.

SAMMANFATTNINGDenna undersökning handlar om kreativ matematik hos pedagoger i en Sydafrikansk skola. Inom matematikundervisningen finns det flera olika undervisningsmetoder för pedagogen att anvÀnda sig av, och dessa passar eleverna olika bra. PÄ lÀrarutbildningen i Sverige talas det just nu om att det i den svenska skolan ska arbetas med kreativ matematik. Den kreativa matematiken handlar om att eleverna i matematikundervisningen anvÀnder sig av metoderna Göra- Pröva och TÀnka- Tala, en sÄ kallad handlingsmatematik. Genom att eleverna arbetar laborativt i matematikundervisningen innebÀr det att eleverna fÄr med sig kunskap genom kommunikation, diskussion och reflektion.Eftersom jag fick möjlighet att resa till Sydafrika och ha en del av min slutpraktik dÀr pÄ en skola i en svart traditionell kÄkstad, kunde jag inte lÄta bli att ta tillfÀllet i akt att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs i en annan vÀrldsdel.