Syftet med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i matematik A pÄ de yrkesförberedande programmen anpassas efter styrdokumenten avseende elevens studieinriktning, vardagssituation och framtida studier. För att göra detta genomfördes en lÀromedelsanalys pÄ serien Matematik 3000 samt intervjuer med bÄde lÀrare och elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att Matematik 3000 för de yrkesförberedande programmen endast Àr anpassad till eleverna som siktar mot godkÀnt i betyg och inte tÀnker lÀsa vidare. Jag har Àven kunnat se brister i hur böckerna anpassats efter elevens valda studieinriktning. Detta drabbar alla elever men framförallt de som tÀnkt lÀsa vidare..

Sammanfattning: Syftet med mitt examensarbete Àr att titta pÄ om pedagoger i förskolan Àr medvetna om hur de arbetar med matematiken och om de tar tillvara pÄ alla vardagliga situationer under dagen som kan innehÄlla Àmnet ifrÄga. För att fÄ reda pÄ detta har jag utfört observationer och intervjuer och jÀmfört dem med varandra. Resultatet jag kom fram till var att de pedagoger jag har studerat har varit medvetna om hur de sjÀlva agerar ute i verksamheten och att deras syn pÄ vad som kan vara matematik har Àndrats efter den matematikutbildning som de har gÄtt. En viktig slutsats Àr att för att barnen ska fÄ en sÄ bra förutsÀttning till Àmnet som möjligt mÄste pedagogen vara medveten om var och hur Àmnet kan synliggöras i deras vardag.  .

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om pedagoger i förskolan anvÀnder sig av musik för att frÀmja barnens matematikinlÀrning och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt de gör det, eller om de anvÀnder sig av matematik och musik var för sig. I undersökningen medverkade fyra förskollÀrare och intervjuerna utfördes bÄde enskilt och i par och vi utförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I arbetet tar resultatet av intervjuerna upp och kopplas till den valda litteraturen samt vÄra tankar kring arbetet med matematik och musik som en helhet. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna anvÀnder matematik och musik tillsammans, men ofta omedvetet. Dock har de en positiv instÀllning till Àmnesintegrerat arbete..

Syftet med den hÀr rapporten var att undersöka hur och pÄ vilket sÀtt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla lÀroplanens mÄl (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom anvÀnds resultatet ur en annan undersökning av tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolor för att fÄ en bredare grund i rapporten.För att fÄ reda pÄ frÄgestÀllningarna delades enkÀter ut till personalen pÄ förskolorna. DÀrefter gjordes intervjuer med en av förestÄndarna pÄ vardera förskola. Och för att fÄ reda pÄ hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt.

Matematik Àr ett Àmne som mÄnga elever tycker Àr trÄkigt och somliga Àr mindre aktiva pÄ lektionerna. Eleverna Àr dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda lÀromedlet och det Àr ovanligt att annan typ av undervisning förekommer. Detta examensarbetes syfte Àr att studera elevernas uppfattning om hur en laboration i matematik och dess utformning pÄverkar deras aktivitet och matematiska förstÄelse. I arbetet finns en sammanstÀllning av forskning inom omrÄdet samt en analys av ett arbete dÀr elever i Är 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat pÄ en enkÀt i samband med laborationen. Arbetet har visat att vid en laboration dÀr de flesta elever finner en utmaning upplever mÄnga elever att de arbetat mer aktivt Àn under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur eleverna i gymnasieskolan förbereds inför den skriftliga uppsatsen i det nationella provet i svenska. Jag vill Àven ta reda pÄ om gymnasielÀrare anvÀnder sig av ett processorienterat arbetssÀttet som en metod i undervisningen. För att fÄ en överblick av olika sÀtt att se pÄ skrivundervisning sÄ har jag i min bakgrund tagit del av den forskning som Àr aktuell för just mitt arbete. Jag har i min bakgrund sammanfattat ett processorienterat arbetssÀtt och dess utveckling. I bakgrunden har jag Àven skrivit om hur skrivuppgifter bedöms.

Syftet med studien var att undersöka i vilken mÄn som de texter som testar elevernas lÀsförstÄelse i de nationella proven för svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3 underlÀttar för andrasprÄkselever. För att kunna svara pÄ studiens syfte sÄ har studien begrÀnsats till att undersöka förekomsten av kausalitet och röst i provtexterna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika analyserade texterna. Kausalitet och röst Àr tvÄ text-interna variabler som genom tidigare forskning har visat sig underlÀtta förstÄelsen av texter för sÄvÀl första- som andrasprÄkslÀsare. För att kunna besvara studiens syfte och de frÄgestÀllningar som finns sÄ har en textanalys gjorts av tre beskrivande texter och en berÀttande text frÄn de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3. Samtliga texter har i de nationella proven haft som syfte att testa elevernas lÀsförstÄelse.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur elever i Ärskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser pÄ sitt eget lÀrande och sin egen förmÄga inom matematiken. Följande frÄgestÀllningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lÀr sig elever med fallenhet och intresse för matematik pÄ bÀsta möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom Àmnet? Studien har en kvalitativ inriktning dÀr resultatet har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik Àr medvetna om sin förmÄga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade Àven att dessa elever föredrar en undervisning som prÀglas av muntlig matematik i vilket eleverna fÄr arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka identifiera orsaker till att svenska elevers intresse för matematik i allmÀnhet Àr lÀgre ju högre upp i klasserna de kommer och att ta reda pÄ om det finns nÄgon brytpunkt dÄ elever Àndrar instÀllning till matematikÀmnet. Vi har arbetat med tre frÄgestÀllningar:1. Hur ser elevernas instÀllning till matematiken ut?2. Vad uppskattar dagens elever i matematikundervisningen?3.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har bÄda författarna stött pÄ elever som haft problem att lÀra sig matematik och upplevt Àmnet som trÄkigt och svÄrt. Av de dryga tio procent elever som gÄr ut grundskolan utan godkÀnt betyg i nÄgot av de tre kÀrnÀmnena engelska, svenska och matematik Àr det en klar övervikt av underkÀnt i Àmnet matematik. För att komma in pÄ ett nationellt gymnasieprogram mÄste eleverna ha godkÀnt betyg i matematik, svenska och engelska. Mot bakgrunden att betyget icke godkÀnt i matematik Àr den största anledningen till att elever blir tvungna att gÄ det individuella programmet (IV) pÄ gymnasieskolan Àr syftet med detta examensarbete att undersöka anledningar till att elever inte klarar godkÀnt betyg i Ärskurs nio i matematik. Dessutom utreda hur matematikundervisningen gÄr till pÄ IV-programmet för att hitta arbetssÀtt som Àven gÄr att tillÀmpa inom den ?vanliga? matematikundervisningen inom gymnasieskolan.

Matematik Àr en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i nÄgon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att frÀmja barns lÀrande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnÄ strÀvansmÄl i den behöver pedagogerna kunskap i Àmnet. De behöver Àven vetskap i hur och nÀr barn lÀr.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till Àmnesintegration mellan matematik och naturkunskap pÄ gymnasiet. Vidare kommer arbetet att undersöka om det finns nÄgra fördelar enligt lÀrarna med en ökad Àmnesintegration mellan matematik och naturkunskap. Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ metod med intervjuer av gymnasielÀrare. Djupintervjuer genomfördes för att ta reda pÄ respondentens instÀllning utifrÄn sin lÀrarprofession. Denna intervjuteknik gör det möjligt att förstÄ lÀrarens planering, förhÄllningssÀtt och syn pÄ undervisningsmetod.

Examensarbetet fokuserar pÄ anvÀndbarheten av vardagsnÀra eller verklighetsförankrad matematik, som ett sÀtt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lÀttförstÄelig. För att fÄnga upp elevers och lÀrares intresse för samt syn pÄ vardagsnÀra/verklighetsanknuten matematik har enkÀtundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklÀrarintervjuer genomförts. Undersökningarna Àr utförda i estetiska och samhÀllsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen lÀser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, pÄ Carlforsska gymnasiet i VÀsterÄs. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstÀmmer med matematikbokens facit.

Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det Àr ett av skolans viktigaste Àmnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fÄtt en tioÄrig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har Àven tagit reda pÄ om och hur förskollÀrarna hjÀlper barn som riskerar att fÄ svÄrigheter i Àmnet samt om det finns nÄgot samarbete mellan förskollÀrarna i förskoleklass.I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som pÄverkar verksamheten och vi beskriver Àven vad olika forskare anser om barns lÀrande i matematik, svÄrigheter i Àmnet samt vilken roll pedagogen har.VÄr empiriska undersökning grundar sig pÄ intervjuer med nio förskollÀrare verksamma i förskoleklass.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ hur förskolorna arbetar med matematiken..