Det politiska målet från starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att därefter söka och slutföra som lägsta nivå en Nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera år är tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit så många fler. Kritiken har under åren ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. Istället splittras det i fem ettåriga program med olika inriktningar.

Som en del i det moderna hållbarhetstänket spelar social hållbarhet en viktig roll. Ett uppenbart hinder för en social hållbar utveckling är arbetslöshet. Arbetslöshet leder ofta till utanförskap, vilket i sig skapar ett segregerat, ohållbart samhälle. Följande studie undersöker hur företag och privata organisationer kan verka för att minska utanförskap orsakad av arbetslöshet. Genom sociala innovationer motiveras sökandet av metoder för att minska arbetslösheten och på så sätt minska det sociala utanförskapet. Studien använder sig av teorier kopplade till social hållbarhet i allmänhet och sociala innovationer, arbetslöshet och utanförskap i synnerhet.

Övervikten bland barn och ungdomar ökar i samhället och är idag uppe i 15-20 procent. Ut-veckling har lett till att man på interNationell, Nationell och regional nivå har utformat folk-hälsomål som man hoppas ska kunna bromsa detta. Enligt dessa mål är skolan en viktig arena där man måste arbeta hälsofrämjande. Även skolans styrdokument, genom läroplan och skol-plan, innehåller mål för hälsoarbetet. Rektorer står som ansvariga för skolans verksamhet, bland annat med uppgiften att utarbeta arbetsplaner för hur man på skolan ska nå de uppsatta målen.

Abstrakt Denna studie är ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för att planera bebyggelse i områden som riskerar att drabbas av översvämningar. Examensarbetet belyser den problematik som finns gällande osäkerheten kring hur mycket havsnivån stiger och hur kommunerna ska förhålla sig till det i sin planering. Utifrån en fallstudie av två svenska kustkommuner, Helsingborg och Nacka, belyses deras strategier och åtgärder för att hanterar den osäkerhet kring stigande havsnivåer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras två planeringstjänstemäns syn på den egna kommunens hantering av översvämningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frågan.

Syftet för denna studie är att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhåller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlärarens uppdrag att lyfta frågor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett Nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frågeställningar är: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhåller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgångspunkterna är diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet består av ett introduktionsmaterial som en bildlärare använt när denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i årskurs 9, intervjuer med åtta elever från denna klass och åtta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet.

I den krigsvetenskapliga forskningen utgör offensiv och defensiv etablerade begrepp. Defensiven beskrivs regelmässigt som den starkare formen av krigföring, men endast som ett alternativ intill dess att offensiv är möjlig. För att nå ett avgörande måste en offensiv genomföras. Denna syn återspeglas i flertalet av dagens doktriner. Problemet utgörs av att denna teoretiska grund kan synas orealistisk för många stater med begränsade militära resurser.

Bakgrund: Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fånga upp de barn och unga som far illa i samhället idag. Därför initierade regeringen år 2006 en Nationell samverkanssatsning där målet var att långsiktigt stärka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har några dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvärdering som sammanfattar erfarenheterna från projekten. I dokumenten framträdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat.Syfte: Syftet med studien var att få en större förståelse för hur begreppet kommunikation kan förstås samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen.Metod: En hermeneutisk textanalys har gjorts på ovanstående dokument för att försöka tydliggöra och förstå de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna.Resultat: Trots otydliga uttalanden visade textanalysen på att kommunikation i mångt och mycket kan förstås som ett verktyg eller medel för att uppnå en gemensam bas för samverkan. Kommunikation är vidare ett sätt att utbyta kunskap och information på, samt en väg till förståelse.

Gruvdrift ger upphov till stora mängder avfall, vilket medför att metaller sprids från det deponerade avfallet till kringliggande mark och vattendrag. Flera metaller är naturliga komponenter i ekosystemen och många är essentiella näringsämnen. Metaller kan dock innebära en belastning då de i höga koncentrationer är toxiska för levande organismer. Läckaget av metaller från gruvavfall kan fördröjas genom täckning av deponierna.Bersbo gruvområde i Åtvidaberg var ett pilotprojekt för en Nationell satsning som ägde rum på 1980-talet, vilken syftade till att åtgärda gamla nedlagda sulfidmalmsgruvor. Flertalet studier har utförts i området för att utreda föroreningssituationen i Bersbo.

I Skåne pågår i dagsläget planeringsarbetet för spårvagn i de tre största städerna; Malmö, Lund och Helsingborg. Hur kommer det sig att samtliga Skånes tre största städer med så pass olika förutsättningar och storlek planerar för spårväg samtidigt? Är det ett resultat av ett ökat resande eller finns det andra, mer visionära faktorer som styr? Arbetet syftar till att undersöka och jämföra tre städers val av spårväg utifrån de undersökta städernas visioner och morfologiska förutsättningar. Vilka är de avgörande faktorerna i valet av kollektivtrafik, hur motiveras valet och vilka effekter förväntas ett sådant val ge staden? Den övergripande frågeställningen är; hur motiverar de studerade kommunerna att planera för spårväg? Tre fallstudier har genomförts i studien för att möjliggöra jämförelser mellan fallen.

Försvarsmaktens nya inriktning med förskjutning från invasionsförsvar till insatsförsvar samt Sverigesökande interNationella engagemang kräver en försvarsmakt som aktivt kan utnyttjas som ett säkerhetspolitiskt instrument.Detta ställer krav på att Försvarsmakten flexibelt kan genomföra insatser med kort varsel vid såväl Nationell sominterNationell konflikthantering. För att genomföra det krävs ett fokuserat stöd i form av snabb och flexibel logistik. Detmilitära försvarets agerande skall präglas av manövertänkande vilket innebär att logistikresurserna bör utformas så att destridande enheternas manöverförmåga vidmakthålls och helst förstärks av ett robust och dynamiskt logistiksystem. Ett sättatt stödja den utvecklingen kan vara att använda simuleringssystem i större omfattning.Uppsatsen syfte är att undersöka vilket behov av simuleringssystem för logistik som Försvarsmakten har samt att studeravilka befintliga system som är användbara i framtiden. Kvalitativa intervjuer och litteraturstudier utgör källmaterialet föruppsatsen.

Bakgrund: Studier har visat att dörröppningar samt rörelse av personal inne på operationssalen ökar mängden bakterier i luften. Vårdrelaterade infektioner är den mest förekommande komplikationen vid kirurgi och skapar onödigt lidande för patienten. Infektionsförebyggande åtgärder såsom ventilation i operationssalen har betydelse för att minska risken för att bakteriebärande partiklar ska kontaminera luften i operationssalen och åstadkomma infektion i operationssåret. Syfte: Syftet med denna observationsstudie var att studera hur frekvent dörrarna öppnades under pågående operation samt identifiera orsakerna till dörröppningarna. Metod: Data från observationer av 27 operationer har sammanställts och analyserats.

Uppsatsen har två delsyften. För det första avser vi analysera och utvärdera de operativa risker som finns i samband med banktjänster via Internet och hur bankerna hanterar dessa. Vårt andra delsyfte är att undersöka hur skadeståndsansvaret fördelas mellan bank och kund. Vi avser även att diskutera och analysera om bankernas friskrivningsklausuler från skadestånd uppfyller de krav som ställs enligt svensk rätt. Uppsatsen bygger på en kvalitativ arbetsmetod som till största delen baseras på textstudier.

I och med utvecklingen av globala satellitnavigeringssystem (GNSS) har Sverige, genom Lantmäteriet, skapat ett globalt anpassat referenssystem för både Nationell och lokal användning kallat SWEREF 99. Med GNSS kan mätningar i SWEREF 99 idag göras med en mätosäkerhet från några meter, ner till centimeter beroende på metod. Sedan 2007 används SWEREF 99 som Nationellt referenssystem för både mätning och kartframställning. Vid Forsmarks kärnkraftverk används i dagsläget ett lokalt referenssystem kallat Forsmark TUZ. Vid användning av GNSS måste erhållna koordinater transformeras för att få dem i det lokala systemet.

Vi exponeras dagligen fo?r rapporter om bo?rsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter fra?n va?rldens alla ho?rn. Individens va?rldsbild kan i dag pa?sta?s vara genomsyrad av fo?resta?llningen att va?rldens ekonomi och politik a?r global snarare a?n Nationell. Syftet med detta arbete a?r att med diskursanalys som ansats visa pa? hur svensk media spra?kligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan ta?nkas bidra till va?r fo?rsta?else fo?r och hur vi ta?nker kring fenomenet i fra?ga.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.