Sökresultat:
941 Uppsatser om Nationell utvärdering - Sida 11 av 63
Vi, de Andra. En studie av identitetsproblematik och historieförmedling i Pinelopi Deltas roman "Sta mystika tou Valtou".
I denna uppsats undersöker jag hur nationell identitet, fiendebilder och historiskt minne konstrueras i den grekiska författarinnan Pinelopi Deltas (1874-1941) roman "Sta mystika tou Valtou". Romanen, utgiven 1937, har motiv frÄn striderna mellan grekiska och bulgariska nationalister om herravÀldet över Makedonien i början av förra seklet och har blivit en klassiker inom grekisk ungdomslitteratur. UtifrÄn teorier om historiebruk och nationalism respektive begrepp med sitt ursprung i postkolonial litteraturteori undersöker jag hur Delta skildrar bulgarer och greker, och motsÀttningen mellan dem, hur den s.k. makedonska kampen konstrueras som kollektivt minne samt vilken betydelse den tillmÀts i det nationella identitetsprojektet. Undersökningen visar pÄ ett tvetydigt förhÄllningssÀtt till frÄgan om etnonationell tillhörighet i romanen, som hotar att underminera författarinnans nationalistiska utgÄngspunkter.
Att rÀtta prov/arbeten med fÀrger och kommentarer, - En elevutvÀrdering av en rÀttningsmetod med formativ bedömning
Sammanfattning
Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.
Mediabilden av kvinnor i topposition
Denna uppsats har haft som Ă€ndamĂ„l att undersöka hur kvinnor i topposition beskrivs av media. UtgĂ„ngspunkten har varit studier av medias bild av kvinnor i topposition pĂ„ nationell nivĂ„ i Sverige, Storbritannien och USA. Ăven mediebilden av kvinnor i absolut topposition i internationell miljö, dvs. kvinnliga presidenter och statsministrar, har studerats. Det som undersökts Ă€r bland annat huruvida kvinnor i topposition har samma tillgĂ„ng till media som mĂ€n i motsvarande position och om de skildras utifrĂ„n genusstereotyper.
Webbapplikation för att hÀmta/visavÄrdinformation frÄn olika vÄrdsystem
Ett vÄrdsystem inom IT Àr ett mycket stort och komplext system som innehÄllermoduler med olika funktioner som behandlar vÄrddata för t.ex. journalföring,lÀkemedelshantering, remisser, ekonomisystem, planeringsstöd för olikaverksamhetsgrenar. Journalsystemet Àr en av de viktigaste komponenterna förlandstinget inom vÄrdsystemet, och information i patientjournalen ger ettgrundlÀggande underlag för bra vÄrd. Det finns sex olika större journalsystem iSverige och Sveriges landsting har idag möjligheten att fritt vÀlja vilketjournalsystem de vill anvÀnda för att bedriva sin dagliga verksamhet.Cambio Healthcare Systems Àr ett e-hÀlsoföretag som levererar bland annatvÄrdsystemet Cambio COSMIC. Eftersom olika vÄrdsystem Àr helt oberoende avvarandra uppstÄr problem nÀr vÄrdinformation ska hanteras mellan olikavÄrdsystem.
Decentralisering av arbetet med miljömÄl: Effekter och variationer hos Norrbottens kommuner
De 16 nationella miljömÄlen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömÄl har decentraliserats frÄn nationell till lokal nivÄ, dÀr det Àr kommunerna som förvÀntas delta i miljömÄlsarbetet genom att utforma lokala miljömÄl som Àr anpassade till den egna kommunens förutsÀttningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns nÄgra sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömÄlsfrÄgor. Ambitionen Àr att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömÄlsfrÄgor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgÄr frÄn Àr vertikal decentralisering, dÀr makt och ansvar förflyttas frÄn nationell till lokal nivÄ. Som empiriskt underlag anvÀnds styrdokument frÄn Norrbottens fjorton kommuner och utgÄngspunkten Àr att styrdokument för lokala miljömÄl Àr en första förutsÀttning för möjligheten att bedriva ett ÀndamÄlsenligt miljöarbete.
Undervisning för nyanlÀnda elever : Förberedelseklassen som instrument för sprÄkinlÀrning och integrering pÄ nationell- och skolnivÄ
Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för sprÄkinlÀrning i det svenska sprÄket samt integrering i samhÀllet för nyanlÀnda elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrÄn lÀrarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jÀmförelse i deras syn pÄ utbildning för nyanlÀnda elever. UtifrÄn detta formulerades fyra frÄgestÀllningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lÀrarnas syn pÄ sprÄkinlÀrning och integrering, kunskapsbedömning samt samhÀllsnormers implikationer pÄ utbildningen för nyanlÀnda elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys pÄ regeringens Proposition Utbildning för nyanlÀnda elever- mottagande och skolgÄng samt LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua tvÄ lÀrare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass.
Folkdans som kulturarv? : En studie i svensk folkdans och nationell tradition
Uppsatsen Àmnar undersöka processen kring skapandet av ett kulturarv, detta görs utifrÄn analys av föreningen Svenska Ungdomsringen för Bygdekulturs tidning Hembygden. Uppsatsen undersöker i huvudsak hur folkdansen beskrivs i Hembygden. Det görs med utgÄngspunkt i Stefan Bohmans modell över hur kulturarv skapas samt med nationalistiska tankegÄngar som nationalismens Janusansikte. Slutsatsen visar att föreningen med sin verksamhet försökte skapa ett kulturarv av folkdans..
GrÀset Àr apoteksgrönt eller var gÄr grÀnsen för ett grÀnslöst sprÄk : om nationell identitet i svensk sprÄkpoesi
Based on the on the assumption that the two recent Swedish poetry collections mil by Anna Hallberg and mallamerik, mallamer, malameri, mallame, amerik, mallameka, merikka, by Lars Mikael Raattamaa, are constructed with theoretical questions about identity, national identity, language hierarchy and power in mind, this study aims to investigate the ways in which these issues come to expression. Simplified, the term language-poetry, or sprÄkmaterialism, can be used to describe a language-philosophical poetry that aims to eliminate the hierarcic structures between writer and reader in a text and invite the reader to become the co-worker of it. The study shows that by different ways of eliminating the centre of the text, the text is made democratical. But one question that this study asks is how can a nation's conventional and standardised written language ? the language of the centre ? be used to write itself out of this centre into the margin? Stepping from a theoretical background of postcolonial theories on identity and national identity, including reflections as those given by Benedict Anderson, Madan Sarup, Timothy Brennan, Stefan Helgesson and Mia Cuoto, the analysis points out how this poetry laborates with the terms bugging, repetition, national language identity, and space as poetic material, in order to work in line with ? and contrary to - conceptions of a unified and shared language.
Kundorienterad strategi till kundorienterat arbetssa?tt : Hur en bank utformar och anva?nder ett ekonomistyrningspaket fo?r att mo?jliggo?ra la?ngsiktiga kundrelationer
Avregleringar pa? den finansiella marknaden har lett till en o?kad konkurrens fo?r retailbanker och en miljo? da?r konsumenten har tillga?ng till ett bredare utbud av finansiella tja?nster. Bankerna har sva?rt att differentiera sig genom traditionella la?gpris- och produktdifferentieringstrategier och har i sto?rre utstra?ckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att beha?lla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation a?r mer bena?gen att leverera en framsta?ende servicekvalitet som resulterar i tillfredssta?llda kunder men forskarna har a?gnat mindre uppma?rksamhet a?t ekonomistyrningens utformning i syfte att fra?mja en kundorienterat arbetssa?tt inom organisationen.
Barbröstade grabbar, med fÀrgat hÄr och litervis med öl : En analys av Aftonbladets skildring av herr- och damfotboll i Herr-VM 2006 och Dam-VM 2007
I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur mÀn och kvinnor framstÀlls i bild och text i Aftonbladets rapportering frÄn herrarnas fotbolls-VM i Tyskland 2006 och damernas fotbolls-VM i Kina 2007. Mitt syfte var att titta pÄ hur konstrueringen av en nationell diskurs skiljer sig Ät i texterna om dam- och herrfotboll, om det finns nÄgon tydlig manlig och kvinnlig diskurs pÄ bilderna, samt hur vÀl min undersökning stÀmmer in pÄ beprövade genusteorier.För att kunna besvara mitt syfte anvÀnde jag mig av teorier om nationalism och genus. Som metodverktyg anvÀnde jag mig av kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys.Det jag kom fram till i undersökningen var att den nationsuppbyggande processen var vÀldigt vanlig i de krönikor jag studerade frÄn herr-VM 2006 men knappt nÀrvarande i krönikorna frÄn dam-VM 2007. Journalisterna vÀver; i krönikorna frÄn herrarnas VM-slutspel, in lÀsarna i en förestÀlld nationell gemenskap. En gemenskap som reifieras genom betoningen av nationen som en kulturell gemenskap, med gemenskapsbildande traditioner, kulturella symboler, förenande metaforer samt en kategorisering av ett ?vi? i förhÄllande till ?dom andra?.
Civilstatus inverkan pÄ EU-medborgares fria rörlighet
Ett lands lagstiftning Äterspeglar nationella vÀrderingar, vÀrdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis pÄ medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, dÀrför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning Àr underordnad EG-rÀtten (inklusive EG-domstolens rÀttspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rÀtten. Skulle nationell lag stÄ i konflikt med EG-rÀtten har den senare företrÀde.
Hur uppfattar den Àldre personen Àldreomsorgen?
Som distriktssköterska inom Àldreomsorgen Àr vÀrdegrund ett viktigt omrÄde att ha med sig i sitt arbete för att ge den Àldre personen ett vÀrdigt liv och kÀnna vÀlbefinnande. Ett etiskt förhÄllningssÀtt skall fungera som stöd för alla som arbetar inom Àldreomsorgen. NÀr den Àldre personen som bor eller flyttar in pÄ Àldreboende skall hon/ han kunna fortsÀtta leva sitt liv utifrÄn den hon/han Àr utan att behöva göra förÀndringar i sin personlighet. Den Àldre personen med vÄrd och omsorgsbehov ska fÄ hjÀlp och stöd i sin vardag sÄ att vardagen uppfattas sÄ meningsfull som möjligt. Syftet med studien var att undersöka de Àldre personernas uppfattningar av vÄrd och omsorg pÄ ett sÀrskilt boenden och ett demensboende samt jÀmföra resultatet med tidigare nationell vÀrdegrundsundersökning.
Diasporakulturen mot vÀggen - En analys av Gegen die Wand och dess filmsprÄk.
Denna analys behandlar frÄgestÀllningar om diasporakultur, identitet och representation i relation till dess inverkan pÄ tolkningen av Gegen die Wand och dess filmsprÄk (2004, Fatih Akin). Finns det ett specifikt diasporafilmsprÄk som kÀnnetecknar Gegen die Wand?.
Vad Àr ett brottsoffer? -En kritisk diskursanalys av begreppet brottsoffer
Syftet med uppsatsen Àr att göra en kritisk diskursanalys av begreppet brottsoffer i internationella, nationella och vetenskapliga dokument. UtgÄngspunkten i analysen Àr Norman Faircloughs tredimensionella modell. Analysen leder till en redovisning av brottsofferdiskursen och dess konsekvenser för samhÀllet. De huvudsakliga slutsatserna Àr att brottsofferdiskursen Àr en del av en större diskursordning och underordnas en diskurs i vardera typen av text, internationell, nationell och vetenskaplig typ av text. Synen pÄ brottsoffer och brottsofferdiskursen Àr avgörande för hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de fÄr.
Genus och skola: frÄn nationellt uppsatta genusmÄl till enskilda lÀrare
Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet Àr att studera mÄlen i de nationella styrdo-kument som finns angÄende genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras pÄ lokal nivÄ i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen Àr lÀroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lÀrare i grundskolan för att studera hur genusmÄlen praktiseras och upplevs pÄ lokal nivÄ. Teoretiska begrepp som uppsatsen gÄr igenom Àr identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.