Sök:

Sökresultat:

860 Uppsatser om Nationell nivć - Sida 41 av 58

BARNPERSPEKTIV VID UTFORMNING AV REGIONAL KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP I SVERIGE : EN NATIONELL STUDIE BLAND REGIONALA BEREDSKAPSSAMORDNARE

Bakgrund Barn finns ofta bland de drabbade i samband med allvarliga hÀndelser och har utifrÄn Älder och mognadsgrad behov som skiljer dem frÄn vuxna i dessa situationer. SjukvÄrdspersonal anger att det Àr svÄrare och mer pÄfrestande att hantera situationer dÀr flera barn drabbats, men sjukvÄrdens förmÄga kan optimeras om barnaspekter uppmÀrksammas rutinmÀssigt vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap. Internationella rapporter anger att barnaspekter ofta förbises vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap, men Àmnet Àr bristfÀlligt kartlagt i Sverige. Syfte: Att undersöka om barnperspektivet uppmÀrksammas vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap pÄ regional nivÄ. Metod: EnkÀtstudie dÀr populationen utgjordes av Sveriges 21 beredskapssamordnare pÄ regional nivÄ.

Undersökning av algoritmer och programvaror för markklassning av punktmoln frÄn flygburen laserskanning

LantmÀteriet har sedan 2009 arbetat pÄ projektet Ny Nationell Höjdmodell som ska tÀcka hela Sverige. Denna gÄng anvÀnds flygburen laserskanning för data insamling. För att skapa terrÀngmodeller av dessa laserdata behöver bearbetning först göras, dÀr markpunkter skiljs frÄn andra typer av objekt som laserpulsen registrerar. Det Àr detta som Àr ett av de största problemen för att uppnÄ en bra kvalité för slutprodukten (terrÀngmodeller). Eftersom Sveriges yta Àr sÄ stor mÄste punktmolnet klassificeras med programvaror dÀr en algoritm försöker filtrera ut markpunkterna.

MÀnskliga miljörÀttigheter: en fjÀrde generation rÀttigheter?

Den AllmÀnna Förklaringen om mÀnskliga rÀttigheter faststÀller att alla mÀnniskor Àr födda fria och med lika vÀrde och rÀttigheter, oavsett ras, hudfÀrg eller annan Ätskillnad. Den faststÀller Àven att de har rÀtt till bland annat liv, frihet och personlig sÀkerhet. De rÀttigheter som hanteras i denna förklaring kan delas upp i tvÄ kategorier: medborgerliga och politiska rÀttigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rÀttigheter. MÄnga omnÀmner dem Àven som tvÄ ?generationer?, vilka vuxit fram utifrÄn olika revolutioner dÀr mÀnniskor har kÀmpat för sina rÀttigheter.

Ensamkommande flickor pÄ flykt. En studie om hur barnkonventionens rÀttigheter tillgodoses i juridik och praktik i EU och i Sverige.

Uppsatsen undersöker hur barnkonventionens rÀttigheter tillgodoses under ensamkommande flickors flykt, frÄn att de passerar EU:s yttre grÀns fram till att de erhÄller ett asylbeslut i Sverige. Uppsatsen Àr gjord i samarbete med Unicef Sverige och bestÄr av tvÄ delar. Den första delen Àr en rÀttslig analys som syftar till att undersöka hur rÀttigheterna som stadgas i barnkonventionen tillgodoses inom svensk lagstiftning och EU-rÀtt. Den andra delen bestÄr av en kvalitativ analys av intervjuer med 15 ensamkommande flickor, de flesta boende pÄ HVB-hem runt om i Sverige. Med utgÄngspunkt i flickornas erfarenheter undersöks sedan i vilken utstrÀckning deras, i barnkonventionen stadgade, rÀttigheter tillgodoses i svensk och europeisk myndighetsutövning.

FörstĂ„r inte, kan inte eller vill inte? : Implementering av Östergötlands regionala utvecklingsplan i lokala nĂ€ringslivsstrategier

TillvĂ€xtpolitik finns pĂ„ nationell sĂ„vĂ€l som pĂ„ regional och lokal nivĂ„. DĂ„ den lokala nivĂ„n Ă€r nĂ€rmast företagare i deras vardag spelar denna politik en avgörande roll förföretagsklimatet och tillvĂ€xten i regionen. Den nationella tillvĂ€xten Ă€r beroende av den regionala och lokala, varför en regional och lokal tillvĂ€xtpolitik Ă€r av stor vikt.Regeringen har dĂ€rför gett olika regionala aktörer i uppdrag att utarbeta regionala utvecklingsplaner. I Östergötland Ă€r det regionförbundet Östsam som i samarbete med lĂ€nets övriga aktörer fĂ„tt detta till uppgift. DĂ€rför antogs 2006 Östgötaregionen 2020 Regionalt Utvecklingsprogram vilken behandlar den regionala tillvĂ€xten och utvecklingen.Den regionala planens mĂ„lsĂ€ttningar gĂ€llande nĂ€ringsliv Ă€r enligt LĂ€nsstyrelsen till viss del möjliga att implementera i lokala nĂ€ringslivsstrategier.

De apatiska barnen : En makt- och kontroversanalys av relationen mellan forskning, politiska rapporter och medial diskurs

År 2002 uppmĂ€rksammade ungdomspsykiatriska avdelningar barn som i folkmun kom att kallas "de apatiska barnen". Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det vĂ€xande problemet. Syftet för denna uppsats Ă€r dĂ€rmed att beskriva och granska kunskapslĂ€get inom de medicinska, psykologiska och sociala forskningsfĂ€ltet kring apati hos asylsökande barn i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet Ă€r vidare att analysera hur man kan förstĂ„ den offentliga och mediala diskursen och hur den konstrueras utifrĂ„n ett konflikt- och maktperspektiv. För att synliggöra hur den offentliga och mediala diskursen konstrueras genomförs en kontrovers- och maktanalys.

Avfallsminimering i Sverige

Avfallsminimering innebÀr att man genom olika typer av ÄtgÀrder minskar mÀngden avfalloch halten av farliga Àmnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla Àr sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömÄlsarbetet har mÄl satts upp för att minska eller Ätminstone inte öka avfallsmÀngderna.EU: s strategi för hÄllbar utveckling har mÄlet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillvÀxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mÀngder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvÀndning av resurser och en övergÄng till mer hÄllbara konsumtionsmönster.   För att Ästadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.

Energilagring för företag i Finland

Förnybara energikÀllor som vindkraft och solenergi Àr numera vÀletablerade energikÀllor i stora delar av vÀrlden. Stor tillvÀxt av förnybara energikÀllor vars elproduktion inte kan förutses dÄ den Àr beroende av vÀdret gör energilagring till en viktig komponent inom elsystem. Under starka vindar kan ett vindkraftverk överproducera el. Det innebÀr att kraftverket producerar mer el Àn vad som gÄr att sÀlja pÄ elmarknaden och man tvingas ge bort elen. Under andra perioder dÄ det nÀstan inte blÄser alls kan elpriserna stiga enormt eftersom det blir brist pÄ el.

Riktlinjer och stöd för hÄllbar utveckling i grundskolan

HÄllbar utveckling Àr ett av FN:s övergripande mÄl. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förÀndra mÀnniskors attityder och ge dem förmÄga att lösa de problem som hör ihop med hÄllbar utveckling. I den svenska strategin för hÄllbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument pÄ bÄde nationell och lokal nivÄ. Dessa anvÀnds för att genomföra nationella mÄlsÀttningar om hÄllbar utveckling i skolan.

Patient i internationella förhÄllanden - en studie av den grÀnsöverskridande vÄrden ur ett brukarperspektiv

En person som omfattas av det svenska hÀlso- och sjukvÄrdssystemet kan under vissa förutsÀttningar bli ersatt av det allmÀnna för grÀnsöverskridande vÄrd, det vill sÀga för utgifter för tand- eller sjukvÄrdsbehandlingar som erhÄlls utomlands. Det gÀller frÀmst inom Europa, men Àven för vissa utomeuropeiska lÀnder, de sÄ kallade konventionslÀnderna. Formerna för ersÀttning ser olika ut. Ibland krÀvs att förhandstillstÄnd beviljas för att ersÀttning skall utgÄ. Personen kan bli ersatt före eller efter genomförd behandling och olika regelsystem tillÀmpas nÀr ersÀttningen bestÀms, till exempel förordning (EEG) nr.

Lagen om strandskydd: tillÀmpning pÄ kommunal nivÄ

Sedan 1965 har vi i Sverige haft strandskyddsbestÀmmelser i naturvÄrdslagen. Den innebÀr att vi inte har rÀtt att bebygga eller anlÀgga anordningar nÀrmare Àn 100 meter frÄn strandlinjen. Samma gÀller frÄn strandlinjen och 100 meter ut i vattnet, om inte strandskyddsdispens ges. Syftet med denna lag Àr att allmÀnheten ska kunna bada och idka friluftsliv samt att bevara djur- och vÀxtlivet. Lagen sÀger att det mÄste finnas sÀrskilda skÀl för att fÄ dispens och inget utrymme lÀmnas för en differentierad tillÀmpning.

SvÄrigheter med att redovisa enligt IAS/IFRS

Börsnoterade europeiska företag ska frÄn och med 1 januari 2005 tillÀmpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benÀmns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa standarder ska tillÀmpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gÀller för resterande finansiella rapporter.Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka svÄrigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vÄr hjÀlp för att fÄ fram information om detta har vi anvÀnt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella lÀkemedelskoncernen AstraZeneca, RÄdet för finansiell rapportering samt en revisor pÄ Ernst & Young.Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att fÄ sÄ ingďende information som möjligt. Vid intervjuerna anvÀndes öppna frÄgor för att fÄ en tydlig beskrivning av svÄrigheterna.Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svÄrigheter som kan uppkomma vid implementeringen och anvÀndningen av IAS/IFRS.

SkadestÄnd vid offentlig upphandling

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Slöjda för historien? - Levandegöra historieundervisningen

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka vad slöjdlÀrare och lÀrare som undervisar i historia pÄ grundskolan, skolÄr 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska Àmnet historia och det praktiska Àmnet slöjd. Undersökningen svarar pÄ frÄgorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlÀrare samarbeta för att levandegöra historieÀmnet? Hur skulle ett grÀnsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkÀt till textillÀrarlistan, ett forum för textillÀrare, har jag fÄtt svar pÄ vilka möjligheter och hinder som uppstÄr eller kan uppstÄ för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger Àven en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist pÄ erfarenheter ger ocksÄ en bild om hur det ser ut pÄ olika skolor, vilket överensstÀmmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har anvÀnt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieÀmnet, slöjdÀmnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.

Det politiska argumentet och den nationella sÀkerheten? kan historien förutse framtiden? : En komparativ studie utifrÄn historisk institutionalism över svenska och danska partiers argumentation runt nationell sÀkerhet genom Ären.

Denna studie utgÄr frÄn att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks sÀkerhetspolitiska positionering inte varit överensstÀmmande med den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen genom Ären. Syftet med denna undersökning Àr att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan pÄ i vilken riktning som den statliga sÀkerhetspolitiska debatten kommer att anta och sÄledes den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen. ForskningsfrÄgorna som skall besvaras Àr; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsÀgbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin stÄndpunkt gÀllande statens sÀkerhetspolitiska stÀllning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VÀnsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och VÀnsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin sÀkerhetspolitiska positionering under Ären 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. DÀrefter har en kvalitativ jÀmförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att pÄvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende pÄ ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker frÄn stigberoendet.Resultatet pÄvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhÄllande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska sÀkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->