Sök:

Sökresultat:

916 Uppsatser om Nationell likvärdighet - Sida 53 av 62

Territorialitetsprincipens stÀllning som rÀttfÀrdigandegrund i EG-rÀtten : En utredning baserad pÄ etableringsfriheten i artiklarna 43 EG och 48 EG

Den internationella rÀtten utgörs av mellanstatliga samarbeten mellan suverÀna stater pÄ olika omrÄden. De suverÀna staterna har exklusiv behörighet att lagstifta inom sina territorier och sÄledes har ingen annan stat rÀtt att stifta lagar som blir gÀllande pÄ en annans stats territorium. Denna exklusiva rÀtt till sjÀlvbestÀmmande benÀmns territorialitetsprincipen. PÄ den internationella skatterÀttens omrÄde innebÀr territorialitetsprincipen att en stat har rÀtt att beskatta all inkomst som har ett samband med den staten. Detta görs genom att obegrÀnsat skattskyldiga beskattas för all sin inkomst oavsett var den uppstÄtt och begrÀnsat skattskyldiga beskattas endast för den inkomst som uppkommit i den staten.DÄ en sjÀlvstÀndig stat överlÀmnar en del av sin suverÀnitet till ett sÄdant internationellt samarbete som till exempel EG utgör, splittras det i internationell rÀtt vedertagna territorialitetsbegreppet eftersom den exklusiva lagstiftningskompetensen i viss mÄn mÄste delas med EG: s lagstiftande makt.

Visionen om den jÀmstÀllda arbetsplasten- en studie av kommunanstÀlldas erfarenheter och kunskaper om jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhtesarbete vid Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlskrona

Sverige utnÀmndes senast Är 2006 till vÀrldens mest jÀmstÀllda land. Samtidigt visar forskning tvÀrt om att Sverige inte Àr ett jÀmstÀllt land och att ojÀmstÀlldhet finns pÄ en rad omrÄden i samhÀllet. Denna studie syftar till att problematisera Àmnet jÀmstÀlldhet genom att belysa det formella och informella jÀmstÀlldhetsarbete som bedrivs vid Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlskrona kommun. Med utgÄngspunkt i de anstÀlldas upplevelser sökte vi svar pÄ följande frÄgor: Vilka kunskaper och erfarenheter har de anstÀllda om det formella och informella jÀmstÀlldhetsarbetet vid förvaltningen?, samt Vilka möjligheter och hinder finns vid förvaltningen för att uppnÄ en jÀmstÀlld arbetsplats? Studien inleds med en definition av jÀmstÀlldhetsbegreppet och jÀmstÀlldhetsarbete, och en förförstÄelse för Àmnet skildras.

Integrerade skyddszoner : en granskning av nya ÄtgÀrden för minskning av jordbrukets utslÀpp av nÀringsÀmnen via drÀneringsrör

Jordbrukets miljöpĂ„verkan genom diffusa lĂ€ckage och transport av nĂ€ringsĂ€mnen Ă€r ett problem som det arbetas aktivt med pĂ„ nationell, regional och lokal nivĂ„. I Sverige berĂ€knas jordbruket stĂ„ för 43 % av de totala kvĂ€veutslĂ€ppen samt 44 % av de totala fosforutslĂ€ppen. Stor del av dessa utslĂ€pp transporteras till havet dĂ€r de bidrar till övergödning och algblomning. Östersjön Ă€r det hav som fĂ„r ta emot utslĂ€ppen dĂ„ de transporteras hit med floder, Ă„ar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en vĂ€xande befolkning.

Sverige ? ett varumÀrke? : Hur Visit Sweden marknadsför Sverige internationellt

Bakgrund: Till Är 2020 ska antalet exportmogna svenska destinationer ha mer Àn fördubblats. Detta enligt projektet Nationell strategi som bland andra aktörerna Visit Sweden, Svensk Turism och Swedavia igÄr i. Visit Swedens roll i projektet Àr att marknadsföra Sverige till mÄlgrupper utomlands.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Visit Sweden arbetar för att marknadsföra Sverige och dess destinationer till sina utvalda mÄlgrupper internationellt.FrÄgestÀllning:Hur arbetar Visit Sweden för att attrahera utvalda mÄlgrupper?Vilken kommunikation finns med mÄlgrupperna?Hur arbetar Visit Sweden för att stÀrka Sveriges image hos resenÀrerna?Metod: I denna uppsats har kvalitativa metoder anvÀnts med djupintervjuer och litteraturstudier för att ge författarna en bredare och djupare bild av Àmnet för att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna. Intervjuer gjordes med representanter frÄn Visit Sweden och Svenska Institutet.Teori: De teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram berör image, integrerad marknadskommunikation, positionering, differentiering samt platsmarknadsföring.Slutsats: Visit Sweden definierar sina mÄlgrupper utifrÄn analyser för att kunna rikta marknadsföringen till rÀtt mÄlgrupp.

Fri rörlighet för jurister inom Europeiska unionen : Vilka krav stÀlls för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat?

En av de grundlÀggande rÀttigheterna som ska sÀkerstÀllas alla jurister inom unionen Àr den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen Äberopa den fria rörligheten för personer, tjÀnster eller etableringsfriheten. Juristyrket Àr ett reglerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började Är 1974 genom rÀttspraxis frÄn EUD. DÀrefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande frÄga i rÀttspraxis Àr vilka krav som stÀlls pÄ jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. DÀrav Àr syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhÄllit frÄn en medlemsstat som krÀvs för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

Dagens vÀnster-högerskala: partiers instÀllning till offentliga, privata vinstdrivande och privata icke-vinstdrivande aktörer

VÀnster-högerskalan har alltid varit nÀra knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det Àr ocksÄ ur dessa som vÄra egna svenska partier Àr sprungna. Svensk politik har kÀnnetecknats av konflikter mellan vÀnster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat Àgande. Socialdemokraterna och VÀnsterpartiet Àr de av vÄra riksdagspartier som bÀst kan beskrivas med begreppet vÀnster. Moderaterna och Kristdemokraterna Àr de av dessa som uttrycket höger bÀst passar in pÄ.

3G-masters miljöpÄverkan : En studie av lÀnsstyrelsens hantering av samrÄd enligt 12 kap. 6§ miljöbalken

NÀr rumsligt omvÀlvande projekt skall genomföras Àr det ofta konsekvenserna för naturmiljö, kulturmiljö, estetiska miljöaspekter som ger upphov till diskussioner. Uppförandet av telemaster till mobiltelefonsystemet 3G Àr ett infrastrukturprojekt som kommer att vara visuellt pÄtagliga pÄ mÄnga platser i landskapet. I Sverige uppförs tvÄ stycken parallella mastsystem och detta har givit upphov till diskussioner kring projektets pÄverkan pÄ vÄr omgivning. Uppsatsen studerar hur miljöpÄverkan frÄn ett stort infrastrukturprojekt, uppförandet av telemaster för 3G-systemet, behandlats av lÀnsstyrelsen i samrÄdsÀrenden enligt 12 kapitlet 6§ miljöbalken, samt diskuterar kring hur handlÀggare pÄ lÀnsstyrelsen hanterar och upplever dessa Àrenden. Studien visar att handlÀggare pÄ de undersökta lÀnsstyrelserna har begrÀnsat mandat att minska antalet master genom samlokalisering.

RÀtten till familjeÄterförening, en jÀmförande analys av familjeÄterföreningsdirektivet och rörlighetsdirektivet

?RÀtten till familjeÄterförening har ansetts utgöra en del av rÀtten till respekt för familjelivet enligt artikel 8 Europakonventionen. Ett skÀl till att EU-domstolen har tillerkÀnt rÀttigheter till familjemedlemmar har varit att uppfylla kraven pÄ respekt för familjelivet och EU-domstolen har i ett flertal mÄl om immigration betonat att medlemsstaterna Àr skyldiga att ta hÀnsyn till artikel 8 Europakonventionen. Familjemedlemmars rÀtt att röra sig fritt och uppehÄlla sig i medlemsstaterna framgÄr dock inte uttryckligen av fördraget. Det unionsrÀttsliga skyddet för denna rÀtt hÀrleds istÀllet till rÀtten till bevarandet av familjens enhet - en rÀtt som har ansetts vara en grundlÀggande rÀttighet enligt medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

"VÄldet finns i samhÀllet, pÄ gatan, i familjen". Om olika verksamheters arbete för att förhindra och förebygga mÀns vÄld mot kvinnor i Nicaragua

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetet i Nicaragua bedrivs för att förhindra och förebygga mÀns vÄld mot kvinnor, samt vilka förutsÀttningar detta arbete har i landet. Syftet bröts ner i följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar kvinnoorganisationer respektive familjevÄldsenheter i Nicaragua med att förebygga och förhindra mÀns vÄld mot kvinnor?Finns det andra viktiga aktörer i samhÀllet som arbetar med att förebygga mÀns vÄld mot kvinnor, vilka Àr de och hur arbetar de?Hur ser förutsÀttningarna i Nicaragua ut för verksamheter att arbeta för att förebygga och förhindra mÀns vÄld mot kvinnor?Studien baseras pÄ totalt sex intervjuer samt ett kortare samtal. De verksamheter som deltagit i studien Àr tre kvinnoorganisationer, en familjevÄldsenhet, en mansorganisation, ett kvinnoboende samt ett nÀtverk bestÄende av kvinnoorganisationer och enskilda kvinnor. MÀns vÄld mot kvinnor i Nicaragua Àr ett stort problem i samhÀllet och arbetet som bedrivs för att förhindra och förebygga vÄldet Àr omfattande.

"Ingen kris Àr den andra lik" : En kvalitativ och kvantitativ studie om LÀnsstyrelsens kriskommunikation

VÄrt syfte Àr att undersöka hur representanter frÄn lÀnsstyrelserna i Sverige beskriver sitt arbete och samverkan med strategisk kriskommunikation samt hur de beskriver kommunikationen i digitala kanaler i det arbetet.LÀnsstyrelsen Àr en svensk nationell myndighet som kan bli berörd av en mÀngd olika kriser. Deras roll i samhÀllet Àr att vara vÀl förberedda nÀr en kris intrÀffar och agera spindeln i nÀtet för att upprÀtthÄlla viktiga samhÀllsfunktioner tillsammans med andra krishanterande myndigheter genom att informera, samverka och fördela resurser. Sociala medier har Àndrat förutsÀttningarna för kommunikation och möjliggör en direktkontakt och interaktion mellan aktörer och allmÀnheten ? vilket kan ha Àndrat förutsÀttningarna för kriskommunikationen.Det empiriska materialet Àr insamlat genom en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Det kvantitativa materialet har samlats in genom 17 enkÀtundersökningar, genomförda via telefon.

Att tala om alkohol: statliga alkoholdiskurser dÄ och nu : En komparativ semiologisk studie av tvÄ statliga alkoholkampanjer; Spola Kröken frÄn 1971 och Festmetoden frÄn 2005

I dagens samhÀlle finner vi mÄnga budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har Àven den svenska staten producerat hÀlsokampanjer för att pÄverka unga vuxnas syn pÄ alkoholkonsumtion.Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jÀmföra tvÄ svenska hÀlsokampanjer producerade av statliga myndigheter som verkat för en sundare syn pÄ alkohol. Kampanjerna som lÄg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen pÄ alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat frÄn 1970-talet dÄ Spola Kröken var aktuell, till idag, dÄ vi bland annat haft Festmetoden.Resultatet visar att alkoholdiskursen har förÀndrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag Àr mer accepterande Àn vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avstÄndstagande frÄn alkohol har idag istÀllet blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga dÀr mÄlet Àr att minska alkoholkonsumtionen istÀllet för att förbjuda den. PÄ en denotativ som konnotativ nivÄ bÄde i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat tvÄ vÀldigt kontrasterande alkoholdiskurser.

Visionen om den jÀmstÀllda arbetsplasten- en studie av kommunanstÀlldas erfarenheter och kunskaper om jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhtesarbete vid Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlskrona

Sverige utnÀmndes senast Är 2006 till vÀrldens mest jÀmstÀllda land. Samtidigt visar forskning tvÀrt om att Sverige inte Àr ett jÀmstÀllt land och att ojÀmstÀlldhet finns pÄ en rad omrÄden i samhÀllet. Denna studie syftar till att problematisera Àmnet jÀmstÀlldhet genom att belysa det formella och informella jÀmstÀlldhetsarbete som bedrivs vid Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlskrona kommun. Med utgÄngspunkt i de anstÀlldas upplevelser sökte vi svar pÄ följande frÄgor: Vilka kunskaper och erfarenheter har de anstÀllda om det formella och informella jÀmstÀlldhetsarbetet vid förvaltningen?, samt Vilka möjligheter och hinder finns vid förvaltningen för att uppnÄ en jÀmstÀlld arbetsplats? Studien inleds med en definition av jÀmstÀlldhetsbegreppet och jÀmstÀlldhetsarbete, och en förförstÄelse för Àmnet skildras.

Logistikplanering under tidiga skeden hos svenska byggentreprenörer

Byggindustrin har i dagslÀget en ineffektiv logistikhantering med otillfredsstÀllande leverans- och materialflöden. I jÀmförelse med andra industrier sker mÄnga materialomflyttningar och risken för fördÀrvat material Àr stor. Det har pÄvisats att lÄg produktionsnivÄ till stor del beror pÄ otillrÀcklig logistikplanering. DÀrför syftar detta examensarbete till att studera utformningen av logistikplanering för byggarbetsplatser under tidiga skeden hos svenska byggentreprenörer samt föreslÄ potentiella förbÀttringsmöjligheter.Det har pÄvisats att förÀndringar Àr lÀttare att genomföra i början av ett projekt, dÀrför behöver logistikplaneringen utföras under ett tidigt skede. Idag finns det inte nÄgot standardiserat arbetssÀtt för logistikhantering, dÀrför krÀvs ett förÀndrat tankesÀtt gÀllande vikten av logistik inom byggindustrin.Förekomsten av logistikenheter inom svenska byggentreprenörer Àr idag sÀllsynta.

Hets mot folkgrupp kontra yttrande- och religionsfrihet

Den 1 januari 2003 infördes ?sexuell lÀggning? i lagen om hets mot folkgrupp. Den frÀmsta anledningen till att Àndringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sÄdan grupp av personer med anspelning pÄ bl.a.

Fri rörlighet för jurister inom Europeiska unionen : Vilka krav stÀlls för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat?

En av de grundlÀggande rÀttigheterna som ska sÀkerstÀllas alla jurister inom unionen Àr den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen Äberopa den fria rörligheten för personer, tjÀnster eller etableringsfriheten. Juristyrket Àr ett re-glerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började Är 1974 genom rÀtts-praxis frÄn EUD. DÀrefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande frÄga i rÀttspraxis Àr vilka krav som stÀlls pÄ jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. DÀrav Àr syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhÄllit frÄn en medlemsstat som krÀvs för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->