I Sverige klassificeras cirka 99,4 % av alla företag som mindre företag och under 2014 registrerades cirka 70 000 nya företag. Gemensamt är att nystartade och mindre företag som växer och utvecklas bidrar till nationell tillväxt i länderna de är verksamma inom. För att företagen ska kunna växa krävs finansiering och banker har traditionellt tillgodosett detta behov. Regelverket Basel III är därför väldiskuterat eftersom flera studier visar att det kan påverka bankers kreditgivning. Forskning visar bland annat att Basel III leder till minskad utlåning och ökade utlåningsräntor.

I en atmosfär av starka nationalistiska strömningar och en tid med mycket djupgående politiska motsättningar bildades Göteborgs frivilliga motorbåtsflottilj år 1913. Några år senare skulle denna ombildas till en av Sveriges första riksomfattande frivilliga försvarsorganisationer, Sveriges frivilliga motorbåtskår. Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om denna relativt okända frivilliga försvarsorganisations tillkomst i en för Sverige ovanligt ?turbulent? politisk period och studera bakomliggande motiv för dess bildande. Analysmetoden kan beskrivas som idé- och mentalitetshistorisk och är till sin karaktär kvalitativ i tolkningen av berörda gruppers intentioner med deras deltagande.

Under senare år har vi fått allt större problem med antibiotikaresistens bland bakterier. Dessa problem är delvis en oundviklig följd av användandet av antibiotika. De förvärras dock kraftigt av det faktum att vi använder antibiotika i en långt större omfattning än vad som kan anses nödvändigt. Detta överanvändande beror till stor del på det faktum att behandling med antibiotika i många fall är en förmånlig lösning för den enskilde patienten, som erbjuder ett snabbt tillfrisknande till en låg kostnad. Vi har följaktligen ett klassiskt fall av externa effekter, där det som är rationellt för den enskilde skiljer sig från det som är rationellt för samhället som helhet.

Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sätt legat i topp på grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk språkkunskap. Den svenska grundskolan är fortfarande internationellt sätt i topp men på nationell nivån har det skett en förändring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa språkmoment även försämrats. Vad som orsakat denna negativa förändring finns det många spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till ämnet.

Efter den 11 september 2001 förändrades vårt sätt att se på världen.Terrorattackerna mot USA:s symboler för ekonomi och försvar och efterföljande krig mot terrorismen gav upphov till allvarliga brott mot Genèvekonventionen.Avslöjandena om tortyr i fånglägren Abu Ghraib och Guantanamo Bay drev debatten om mänskliga rättigheter kontra nationell säkerhet i en tid av osäkerhet till sin spets. Framstående akademiker i USA menar trots de internationella fördömandena att tortyr är ett legitimt medel i kriget mot terrorismen om det kan leda till information som förhindrar framtida terrorattacker.Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns grund för ett rättfärdigande av tortyr och andra typer av brott mot mänskliga rättigheter. För att uppnå mittsyfte användes följande frågor:1.) Kan man rättfärdiga kränkningar av mänskliga rättigheter som ett instrument i kriget mot terrorismen? Kan tortyr i detta fall rättfärdigas?2.) Hur resonerar man i USA kring tortyr som instrument i kriget mot terrorismen? Bör det tillåtas i syfte att bevara den nationella säkerheten?Valet av teori föll på realismen då den behandlar de internationella relationerna och staternas ständiga kamp om överlevnad och makt. Ur det realistiska perspektivet kan brott mot mänskliga rättigheter och då även tortyr rättfärdigas bl.a.

Min utgångspunkt för uppsatsen var fenomenet duktig flicka. Orsakerna, upptäckten, förståelsen och konsekvenserna av fenomenet har genom tidigare forskning inom bland annat sociologi, psykologi och arbetsvetenskap sökt härledas till exempelvis kvinnor och mäns olika uppfostran, nationell politik och organisationsstrukturer. I samband med dessa studier har begreppet duktig flicka ofta efterföljts av ord med negativ klang som exempelvis "-syndromet". Detta "pessimistiska" angreppssätt gentemot begreppet samklingade inte med min utgångspunkt. Jag lyfte fram alternativa sätt att förstå fenomenet duktig flicka och fokus låg på genusaspekten.

Dagens arbetsliv och samhälle står under ständig förändring. Att arbeta och samtidigt bidra till vår välfärd är för de flesta en naturlig del av vardagen. Men för personer med funktionsnedsättning är förutsättningarna inte nödvändigtvis detsamma. Strax över en kvarts miljon människor med funktionshinder står idag utan sysselsättning och det i en tid då det politiska budskapet tydligt talar för att all potentiell arbetskraft behövs för att upprätthålla nivån på vår välfärd. Samtidigt visar oroväckande statistik att personer med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering när de söker arbete.Arbetet belyser dels vilka skyldigheter arbetsgivare har vid en rekryteringsprocess för att inte en arbetssökande med funktionsnedsättning ska utsättas för diskriminering och dels vilka incitament som finns att tillgå för att underlätta för personer med funktionshinder att beredas plats i arbete.

Under år 2006 och 2007 förekom det minst 15 fall där justitieombudsmannen, JO, och en del länsstyrelser fann att det förekommit brister med avseende på socialnämnders iakttagande av föreskrivna tidsfrister. JO uttalade att det var fråga om särskilt allvarliga konsekvenser med avseende på att barn hade varit intagna i särskilda ungdomshem utan att det förelegat någon rättslig grund för placeringen.I uppsatsen redogörs för de rättsliga förutsättningar som finns för omedelbara omhändertaganden av barn samt vilka rättsliga förutsättningar det finns för att få skadestånd ifall det har skett ett omedelbart omhändertagande utan rättslig grund.Mina slutsatser är att för att ett omedelbart omhändertagande skall vara rättsligt grundat måste först tre förutsättningar vara uppfyllda. Dels ska ett missförhållande föreligga med anknytning till den unges hemmiljö eller till den unges eget beteende. Utöver det ska missförhållandet medföra att det finns en påtaglig risk samt att behövlig vård inte kan ges på frivillig väg. Socialnämnden måste även göra sannolikt att ovanstående förutsättningar föreligger och att den behövliga vården inte kan avvaktas samt iaktta föreskrivna tidsfrister.

Vänster-högerskalan har alltid varit nära knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det är också ur dessa som våra egna svenska partier är sprungna. Svensk politik har kännetecknats av konflikter mellan vänster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat ägande. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är de av våra riksdagspartier som bäst kan beskrivas med begreppet vänster. Moderaterna och Kristdemokraterna är de av dessa som uttrycket höger bäst passar in på.

I dag är det vanligt att EU-medborgare företar en gränsöverskridning med sin familj inom EU. Samkönade par har möjlighet att ingå äktenskap i fem medlemsstater, men eftersom äktenskapet inte erkänns i övriga 22 medlemsstater riskerar det samkönade paret att mottagarstaten ser äktenskapet som ogiltigt i rättslig mening vid en gränsöverskridning inom EU. Samkönade par som redan är gifta kan dock erhålla visst skydd för de fall en medlemsstat föreskriver samkönat registrerat partnerskap. EU-rätten föreskriver inga minimikrav för hur registrerat partnerskap bör utformas i medlemsstaters nationella rättssystem. Det har i sin tur vilket lett till att rättskyddet för samkönat registrerat partnerskap ser olika ut bland medlemsstaterna.

I början av 1900-talet slängde svensken i genomsnitt 25 kg hushållsavfall per år. Idag är siffran 500 kg. Trender pekar på att avfallsmängderna kommer att fortsätta öka. 95 % av det genererade avfallet i Sverige kommer från verksamheter. På nationell nivå finns riktlinjer och miljömål kring avfall, men för att implementera många av dessa styrmedel krävs lokala incitament.

ABSTRACTSyfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument om hälsa på en grupp personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, dels att jämföra gruppens hälsa med ett nationellt material om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning.                                                                                                            Metod: Intervjuer om hälsa genomfördes med 16 vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som frågeinstrument användes Nationella folkhälsoenkäten 2008  från Statens folhälsoinstitut. Samtliga respondenter bodde vid tidpunkten för intervjuerna på olika kommunala s.k. LSS- boenden i Östersund.

Syftet med studien har varit att förstå hur företrädare för idéburna organisationer med social inriktning inom äldreomsorg ser på sin egen, organisationens och civilsamhällets roll som serviceproducent av offentligt finansierad välfärd. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex företrädare på ledande nivå inom idéburna organisationer med skiftande storlek och geografisk spridning. Lundquists förbindelseteori har delvis använts som en teoretisk utgångspunkt i analysen. De har i Lundquists termer gett uttryck för ett aktörskap som vi har försökt förstå genom att sätta det i relation till de strukturer företrädarna verkar inom och är beroende av.Resultatet från intervjuerna visar generellt på att de två lagrum som styr villkoren för driften av äldreomsorg på entreprenad och i egen regi, lagen om valfrihetsysten respektive lagen om offentlig upphandling ger kommunerna stora friheter i tillämpningen. Det gör att förutsättningar att bedriva äldreomsorg varierar stort vilket skapar osäkerhet och kan hämma de idéburna att ta en större roll.

Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och då specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att främja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning på att integrera dessa interaktiva skrivtavlor är Linköpings och i dagsläget är varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har påverkat undervisningen ur ett lärarperspektiv, och då specifikt lärare i de naturvetenskapligt orienterande ämnena.Genom semistrukturerade intervjuer ämnar studien att sammanställa de förhållningssätt och erfarenheter lärare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lärare anser som betydelsefulla faktorer då en skola genomgår en satsning på interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger på begreppen möjligheter, svårigheter samt kunskaper och andra faktorer.Resultaten av denna studie visar att lärarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och på flera sätt också har det.

Uppsatsen analyserar om perioden 1992-2001 kännetecknades av jämvikt eller förändring avseende Sverigesinternationella engagemang. Syftet med uppsatsen är att belysa hur den svenska inställningen till den internationellatjänsten har utvecklats under perioden 1992-2001.Problemformulering:- Vad kännetecknade perioden 1992-2001 avseende Sveriges internationella engagemang.Som ett led till att finna svar på problemformuleringen kommer jag att använda mig av följande delfrågor:- Vilken var Sveriges ståndpunkt till internationell verksamhet under de tre försvarsbeslutsperioderna 1992-2001?- Vilka avvikelser och likheter mellan perioder kan påvisas?- Vilka större förändringar har skett från Försvarsbeslutet 1992 till regleringsbrevet 2001?Författaren kommer att jämföra den svenska säkerhetspolitiska inställningen vid tiden för tre olika Försvarsbeslut1992, 1996 och 2000 och tillsammans med regleringsbreven från 1994, 1997 och 2001 komma fram till dels vilkenståndpunkt Sverige intog under respektive period och dels vilka likheter och olikheter som finns.Uppsatsens svar på problemställningen och de viktigaste sluts atserna är att:Det har funnits överensstämmelse mellan policydokumenten inom och mellan perioderna. Det finns en tydlig tendenstill utvidgning av Sveriges säkerhetspolitiska intresse, från norra Europa, till internationellt och till globalt. Underperioden skjuts också fokus från Mellanöstern och mellanstatliga konflikter till Europa och inomstatliga konflikter.Det säkerhetspolitiska hotet utökades från att enbart varit militärt till att även gälla global demokrati och hot mot vårtsamhälles funktioner.