Sökresultat:
916 Uppsatser om Nationell likvärdighet - Sida 50 av 62
Encro(ach)chat - EU-domstolens intr?ng i den svenska bevisr?tten
Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det.
Prevention av stora perinealbristningar vid Sveriges förlossningsavdelningar : En kartlÀggningsstudie
Bakgrund: I Sverige ökade prevalensen av rupturer grad IV frĂ„n 2,6% till 4,2% mellan Ă„ren 1994-2004. Ă
rligen Àr det cirka tretusen kvinnor som drabbas av bristningar av grad III och IV i Sverige. Det Àr en stor spridning mellan Sveriges olika förlossningsavdelningar.Syfte: Syftet var att beskriva ÄtgÀrder för prevention av perinealbristningar av grad III och grad IV vid normal förlossning pÄ samtliga förlossningsavdelningar i Sverige.Metod: Deskriptiv kartlÀggningsstudie med induktiv ansats. Det Àr en nationell studie som riktar sig till Sveriges alla förlossningsavdelningar. Endast perinealbristning av grad III och grad IV berördes.Resultat: Totalt deltog 38 av 47 (81%) av Sveriges förlossningsavdelningar i studien.
BUTIK FĂR ALLA? : Hur tillgĂ€ngliga Ă€r butiker för fysiskt funktionsnedsatta konsumenter?
I samhÀllet i dag finns en mÀngd olika hinder för mÀnniskor med fysisk funktionsnedsÀttning. Mot bakgrund av detta tog regeringen Är 2000 fram en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Denna har till syfte att förbÀttra tillgÀngligheten för personer med funktionsnedsÀttning i samhÀllet. Som ett led i detta arbete har en bestÀmmelse införts i planoch bygglagen om att enkelt avhjÀlpta hinder skall undanröjas i lokaler dit allmÀnheten har tilltrÀde, och pÄ allmÀnna platser. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur tillgÀngliga butiker Àr för fysiskt funktionsnedsatta konsumenter.
Organiserad vetenskaplig elektronisk [publicering] vid universitet och högskolor i Sverige
Institutional repositories are now being created to manage, preserve, and maintain the digital assets and intellectual output of a university. The incentives to change the process of scholarly communication have also begun serving as a strong motivator. There are problems to consider and questions to be solved when dealing with electronic publishing and the implementation of institutional repositories. At present time no summary exists regarding the activities of scholarly electronic publishing at Swedish universities and university colleges.This Master's thesis aims to describe the current situation regarding electronic publishing and the development of institutional repositories at Swedish universities and university colleges. To investigate the situation, a questionnaire was sent out to 38 academic libraries since they are normally responsible for the electronic publishing within institutions of higher education.
En studie om tillÀmpningen av genomsynsprincipen respektive skatteflyktslagen : RegeringsrÀtten och EG-domstolen
Sveriges intrÀdelse i EU Är 1995 har pÄverkat skatterÀtten. SÀrskilt inom de delar som styrs av EG-direktiv, som till exempel sjÀtte mervÀrdesskattedirektivet. EG-rÀtten Àr direkt tillÀmplig i medlemslÀnderna och den har företrÀde framför nationella lagar. NÀr en nationell lag strider mot en EG-rÀttslig bestÀmmelse, skall den nationella lagen inte tillÀmpas. EG-domstolen stÄr för den yttersta tolkningen av direktiven och förordningarna.Transaktioner Àr ett led av handlingar som ingÄr i ett stort sammanhang.
BRANDSCAPE ? nÄgra marknadsföringsstrategier för offentliga rum i Malmö och Manchester
Stora förÀndringar har skett i vÄrt samhÀlle dÀr globaliseringsprocesser har fört samman nationer och dess ekonomier. Marknadsplatser har smÀlts samman till en global marknadsplats och skapat ett beroendeförhÄllande mellan vÀrldens nationer. Beslutsfattande börjar flyttas frÄn nationell till mellan- eller överstatlig nivÄ, och inom det kulturella omrÄdet kan en internationell likriktning av konsumtionsmönster och kultur mÀrkas. En förÀndrad marknadssituation har skapat en konkurrenssituation mellan stÀder, med krav pÄ stÀndigt nya innovationer och kontinuerlig tillvÀxt. MÄnga stÀder i vÀstvÀrlden har genom omstruktureringar inom industrin blivit av med sin funktion och i mÄnga fall ocksÄ sin identitet.
KriminalvÄrdens arbete mot organiserad brottslighet
Syftet med studien har varit att med hjÀlp av intervjuer och enkÀter undersöka hurKriminalvÄrden arbetar mot organiserad brottslighet. Uppsatsen fokuserar pÄ trefrÄgestÀllningar; 1) varför det finns skÀl för KriminalvÄrden att identifiera personer medkoppling till organiserad brottslighet, 2) enligt vilka kriterier en sÄdan identifiering sker samt3) vilka sÀrskilda ÄtgÀrder som riktas mot dessa individer. Organiserad brottslighet har funnitsi nÄgon form under alla tider men har pÄ senare Är fÄtt ett allt större utrymme i sÄvÀl mediasom inom politiken. Det förefaller finnas en allmÀn uppfattning om organiserad brottslighetsom ett vÀxande hot mot det svenska samhÀllet. Regeringen iscensatte 2006 en nationellmobilisering mot organiserad brottslighet, en satsning som visat sig vara förhÄllandevisframgÄngrikt med att lagföra personer för brott.
Bioterrorism : vad innebÀr hotet? ; hur kan vi möta hotet?
Den 11 september 2001 förÀndrades vÀrlden, och framför allt insikten och synen pÄ vad modernterrorism Àr och vad det innebÀr. Strax efter denna hÀndelse började ocksÄ brev innehÄllandemjÀltbrandssporer dyka upp pÄ olika platser i USA. Resultatet blev att 22 mÀnniskor drabbades avmjÀltbrand. 11 var inhalationsfall och av dessa dog fem. Det förorsakade ocksÄ stora kostnader för detamerikanska samhÀllet samt psykologiska effekter över hela vÀrlden.Denna uppsats försöker definiera hotet frÄn bioterrorism och utifrÄn detta studeras hur hotet kanmötas, framför allt ur en svensk synvinkel.Vad innebÀr hotet?Transnationella terroristorganisationer med eller utan stöd frÄn stater Àr vÄr tids stora hot.
HÄllbar stadsutveckling idag : en studie av Delegationen för hÄllbara stÀders arbete mot ett mer hÄllbart Sverige och ett praktiskt exempel
I dagens samhĂ€lle Ă€r hĂ„llbar utveckling ett mycket aktuellt Ă€mne som diskuteras sĂ„vĂ€l nationellt som lokalt. Till följd av vĂ€xande klimathot och ökande urbanisering har den hĂ„llbara staden blivit en vision att strĂ€va mot. Ă
r 2008 tillsatte regeringen en delegation, Delegationen för hÄllbara stÀder, med uppgiften att skapa ett forum att verka för hÄllbara stÀder, samhÀllen och tÀtorter.
Regeringsuppdraget slutfördes 2012 och har resulterat i ett antal rapporter och underlag för Sveriges fortsatta arbete mot mer hÄllbara stÀder. I denna uppsats lÀggs fokus pÄ hur vi i Sverige arbetar med att skapa mer hÄllbara stÀder genom att undersöka vad som framkommit i de rapporter som
Delegationen för hÄllbara stÀders regeringsuppdrag resulterat i. Syftet Àr att ta reda pÄ hur arbetet med hÄllbar stadsutveckling definieras, vilka omstÀllningar
som krÀvs i samhÀllet och hur det fortsatta arbetet ser ut.
Lekplats för alla : att utforma en lekplats för alla barn oavsett funktionsförmÄga
SAMMANFATTNING
Det borde vara en sjÀlvklarhet att alla barn har nÄgonstans att leka oavsett om de har nÄgon funktionsnedsÀttning eller inte. Man pratar idag mycket om tillgÀnglighet men min uppfattning Àr att det dÄ oftast handlar om de vuxna. Vart tog barnen vÀgen i denna diskussion? Det finns krav pÄ att lekplatser skall göras tillgÀngliga, men hur? Det Àr denna frÄga som jag kÀnde mig lockad att söka svar pÄ och som Àr huvudsyftet med denna rapport.
Det finns lagar och förordningar som stÀller krav pÄ lekplatsens tillgÀnglighet. Dessa Àr FN:s standardregler, FN:s konvention om barns rÀttigheter och Boverkets föreskrifter.
Vattendirektivets inverkan pÄ miljökvalitetsmÄlen Ingen övergödning & Ett rikt odlingslandskap : Nationellt, Regionalt, Lokalt
Den hĂ€r studien Ă€r grundad pĂ„ intervjuer med personer som arbetar med miljömĂ„l, bĂ„de de nationella och de miljömĂ„l som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter frĂ„n NaturvĂ„rdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Ăstersjön, LĂ€nsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag pĂ„ att fĂ„ svar pĂ„ de frĂ„gor som Ă€r understĂ€llda mitt syfte. Vilka Ă€r:- NĂ„r all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som Ă€r berörda och fĂ„r de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala grĂ€nserna med att göra handlings- och Ă„tgĂ€rdsplaner? -Och har dĂ„ Sverige större möjlighet att nĂ„ upp till de miljömĂ„l vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte Ă€r att se hur Vattendirektivet pĂ„verkar arbetet med att nĂ„ de tvĂ„ miljökvalitetsmĂ„len Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning pĂ„ nationell, regional och lokal nivĂ„.Genom att analysera resultaten bĂ„de ur implementeringsteorin och ur ett rĂ€ttsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat pĂ„ lĂ€nsstyrelsenivĂ„ och har ej gĂ„tt ut till de som arbetar med handlingsplanerna.
Papperslösa i arbetslivet. : En undersökning av inkluderande respektive exkluderande reglering pÄ nationell och internationell nivÄ i ett svenskt perspektiv.
Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.
AnvÀndning av LiDAR och ArcGIS inom skogsbruk i Sverige
Light Detection And Ranging (LiDAR) har under det senaste decenniet utvecklats mycket och anvÀnds som datainsamlingsmetod vid inventering av skog. LantmÀteriet genomför mellan Ären 2009 och 2015 en riksomfattande flygburen laserskanning över hela Sverige och den laserskanningen ska leda till en ny nationell höjdmodell (NNH). Data som genereras frÄn denna höjdmodell kan nyttjas av skogsindustrin för att göra skogliga inventeringar. Programvaruutvecklaren Esri Inc. har utvecklat ett stöd för hantering av denna typ av data i deras nya version av ArcGIS, ArcGIS 10.1.
E-tjÀnsteutveckling i smÄ kommuner : En komparativ studie mellan tvÄ kommuner
Efter direktiv frÄn en ny digital agenda av EU, anpassade regeringen sin handlingsplan för att ligga i linje med resten av EU. Regeringen satte Àven upp mÄlet att bli bÀst i vÀrlden pÄ att anvÀnda sig av digitaliseringens möjligheter. För att kunna uppnÄ denna mÄlsÀttning krÀvs insatser pÄ nationell, regional och kommunal nivÄ. För att regeringen ska kunna uppnÄ sitt mÄl Àr man beroende av att kommunerna uppfyller sin del. Detta har satt press pÄ kommuner, som utvecklar och implementerar nya e-tjÀnster i ökande takt.
Frihet frÄn vÄld i juridiken och praktiken : - En studie om papperslösa kvinnors möjlighet till skydd undan vÄld
I Sverige har personer som saknar tillstÄnd att vistas i landet, sÄ kallade papperslösa, sedan den 1 juli 2013 laglig rÀtt till bÄde skolgÄng och viss sjukvÄrd. Men att som papperslös fÄ tillgÄng till skydd undan vÄld förefaller dÀremot svÄrt. Detta slÄr sÀrskilt hÄrt mot papperslösa kvinnor, som till följd av sitt kön, juridiska status och som invandrare löper sÀrskilt hög risk att utsÀttas för olika former av vÄldsbrott. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att undersöka huruvida Svenska staten bÄde utifrÄn internationella Ätaganden och nationell lagstiftning kan anses Älagd att Àven tillhandahÄlla skydd för vÄldsutsatta papperslösa kvinnor. Parallellt Àmnar studien undersöka lagens tillÀmpning och hur kvinnornas möjlighet till skydd ser ut i praktiken. En geografisk avgrÀnsning har gjorts till Stockholm, Göteborg och Malmö samt till att frÀmst studera möjlighet att tillgÄ skyddat boende.