Kriminalvårdens arbete mot organiserad brottslighet
Syftet med studien har varit att med hjälp av intervjuer och enkäter undersöka hurKriminalvården arbetar mot organiserad brottslighet. Uppsatsen fokuserar på trefrågeställningar; 1) varför det finns skäl för Kriminalvården att identifiera personer medkoppling till organiserad brottslighet, 2) enligt vilka kriterier en sådan identifiering sker samt3) vilka särskilda åtgärder som riktas mot dessa individer. Organiserad brottslighet har funnitsi någon form under alla tider men har på senare år fått ett allt större utrymme i såväl mediasom inom politiken. Det förefaller finnas en allmän uppfattning om organiserad brottslighetsom ett växande hot mot det svenska samhället. Regeringen iscensatte 2006 en nationellmobilisering mot organiserad brottslighet, en satsning som visat sig vara förhållandevisframgångrikt med att lagföra personer för brott. Satsningen har således inneburit fler intagnainom Kriminalvården med koppling till organiserad brottslighet. Undersökningen baseras påen intervjuundersökning med fyra anställda inom Kriminalvården, samt en kompletterandeenkätundersökning bestående av 24 enkäter. Urvalet består av representanter från flertaletverksamhetsgrenar inom myndigheten, bl.a. anstalt, häkte, frivård, underrättelsetjänst,programverksamhet, Riksmottagningen och Placeringsenheten. De resultat som framkommit iundersökningen visar att Kriminalvårdens behov av att identifiera intagna med koppling tillorganiserad brottslighet främst är säkerhetsmässiga. Det handlar här om en ökad risk för hotoch våld, ökad risk för rymning och fritagning, ökad risk för fortsatt kriminell brottslighet ochen risk för etablering och nyrekrytering. Såväl enkät- som intervjuundersökningen vittnar omatt synen på organiserad brottslighet skiljer sig inom myndigheten. Bland de mest frekventåterkommande kriterierna vid identifiering av intagna med koppling till organiseradbrottslighet ses (1) graden av organisation, (2) etableringsgrad, (3) antalet medlemmar, (4)brottets beskaffenhet, (5) koppling till internationell verksamhet samt (6) strävan efterekonomisk vinning. Kriminalvården har idag relativt få insatser som särskilt riktar sig tillintagna med koppling till organiserad brottslighet. Ett av myndighetens viktigaste redskap ärmöjligheten att placera och differentiera intagna i denna kategori. Utöver detta finns även ettsamarbete med Exit, ett särskilt behandlingsprogram, ett förbud mot exponering avtillhörighet och en restriktivitet gällande permissioner och utslussningsmöjlighet.