Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och ersatte den tidigare JÀmstÀlldhetslagen samt upphÀvde övriga diskrimineringslagar som fanns för att samlas under en och samma lag. Lagen krÀver att alla företag i Sverige med minst 25 anstÀllda mÄste ha en jÀmstÀlldhetsplan. En artikel i tidningen ETC har uppgett att bankbranschen Àr den minst jÀmlika branschen. FrÄgan denna studie sökt svar pÄ Àr om man kan jÀmföra storbankers jÀmstÀlldhetsarbete, och i sÄ fall om det kan urskiljas nÄgra skillnader och/eller likheter? Detta för att bidra till en ökad förstÄelse för hur företag arbetar och engagerar sig i jÀmstÀlldhet.FrÄgan besvaras genom att granska och studera tvÄ storbankers jÀmstÀlldhetsplaner och intervjua personer som har ansvaret för jÀmstÀlldhetsplanerna.

Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av dagvattenfrÄgor i förhÄllande till den rÀttsliga regleringen av dessa frÄgor, med utgÄngspunkt frÄn tre viktiga aktörer inom Lule Àlvs vattenomrÄde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, LuleÄ kommun och SSAB TunnplÄt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vÄrt syfte. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar frÄn myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring dagvattenfrÄgor Àr skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer Àr dock dels att de inte ser dagvattenfrÄgorna som nÄgot trÀngande problem att komma till rÀtta med i nulÀget och dels att dagvattenfrÄgorna generellt har lÄg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osÀkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebÀr att det praktiska genomförandet av ramvattendirektivet försvÄras, samtidigt som hÀnsynen till dagvattenproblematiken och dess inverkan pÄ möjligheterna att nÄ kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt Àr praktiskt taget obefintlig idag..

Uppsatsens syfte Àr att studera diskursen om mÄngfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mÄngfaldsplaner samt tvÄ intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frÄgor vi stÀllt vÄrt material Àr hur ?mÄngfald? definieras, hur mÄngfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mÄngfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen Àr etnisk mÄngfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket bestÄr av diskursteori samt begrepp och idéer hÀmtade frÄn kritisk litteratur om mÄngfald.

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

Detta examensarbete handlar om lÀrarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstÄs och vilken betydelse de kan tÀnkas ha. Syftet Àr att visa och analysera de bilder av lÀrare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad Àr det för bilder av lÀrare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmÀrkande egenskaper och karaktÀrsdrag har de lÀrare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrarna? Hur pÄverkas skildringarna av den tid som Äterspeglas? För att besvara dessa frÄgor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar pÄ en socialkonstruktivistisk teori och dÀrtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.

Arbetsförmedlingen Àr den myndighet i Sverige som har lÀgst förtroende bland samtliga myndigheter hos medborgarna, enligt undersökningar som genomförts av TNS SIFO. Myndigheten har de senaste tre Ären, enligt TNS SIFO undersökningar, hamnat pÄ bottenplacering. Syftet med föreliggande studie Àr att öka förstÄelsen för en grupp arbetssökandes upplevelser och erfarenheter i mötet med arbetsförmedlare pÄ Arbetsförmedlingen. Ytterligare ett syfte Àr att belysa förtroendekapitalets betydelse i mötet mellan arbetsförmedlare och kund. De teoretiska perspektiv som har tillÀmpats i studien Àr Mathiesens teorier om hur makten pÄverkar individen samt förtroendets diskurs sÄ som det uttrycks av bl.a.

Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som prÀglar talet om flexicurity. FrÄge-stÀllningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utlÀsas i de olika texterna, (2) pÄ vilket sÀtt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om flexicurity och (3) pÄ vilket sÀtt diskursen om flexicurity kan relateras till samhÀllsutvecklingen.FrÄgestÀllningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity frÄn Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i rÀttsvetenskapliga och rÀttssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhÀllsutveckling. I studien anvÀnds en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Studiens teoretiska utgÄngspunkter hÀmtas i huvudsak frÄn Anna Christensens teori om normativa fÀlt och HÄlan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhÀlls-utveckling.

Uppsatsen undersöker diskursen om Indien i Teosofisk tidskrift 1891-1894. Efter en introduktion till forskingsfÀlten, vÀsterlÀndsk esoterisk tradition och post-kolonialism, beskrivs den diskursiva framstÀllningen av Indien i de svenska teosofernas tidskrift. Indien representerar en urÄldrig visdom och ett samtida förfall. I den gamla sanskrit-litteraturen finner teosoferna svunna tiders andligt högtstÄende civilisation medan teosofernas samtida Indien Àr förslappat och i behov av revitalisering. Indien utgör Àven en motpol till vÀsterlandet som Àr prÀglat av tvÄ andra sorts förfall: den andliga materialismen och en dogmatisk kyrkoreligion.

Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka bilder av kvinnlighet och manlighet som förekommer i Douglas Foleys ungdomsroman Ingen ÄtervÀndo. Detta görs mot bakgrund av att litteraturen i nÄgon utstrÀckning bidrar med identifikationsobjekt för unga lÀsare och att undervisningen har som mÄl att motverka att stereotypa genusformationer fortplantas. För att urskilja de olika genuskonstruktionerna i texten har en diskursanalytisk metod, benÀmnd diskursteori tillÀmpats. Resultatet av analysen har sedan stÀllts mot Yvonne Hirdmans respektive R.W. Connells teorier för hur genus och genusstrukturer skapas och upprÀtthÄlls.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare Är ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument pÄ nationell och internationell nivÄ föreskriver. Skollagen, lÀroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för lÀroplanen. Undersökningen utgick frÄn ett perspektiv dÀr historiemedvetande, i bemÀrkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

After Sweden became a member of the European Union, EU, the debate regarding the Swedish participation in the EU?s currency co-operation, the European Monetary Union, EMU, has been intense. One of the biggest issues has been how our national economic politics will work within such a monetary union. What instrument will remain for the national economic politics within the EMU are highly uncertain. The question whether we will be able to affect our own economy or not has long been the essence in the Swedish debate.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare och rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur talar lÀrare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrÄn den kvalitativa metoden pÄ tvÄ skolor i form av intervjuer med verksamma lÀrare i Äk 1 och Äk 3 och rektorer pÄ vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text pÄ 48 sidor för diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas pÄ relevant litteratur och studier inom Àmnet. Resultatet visar pÄ ett gemensamt sprÄkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos tvÄ lÀrare, tvÄ rektorer och en bitrÀdande rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhÀlle.

Bakgrund: Skolverket genomförde 2010 en nationell matematiksatsning för att höja kvaliteten i matematikundervisningen i grundskolan. Kommuner och enskilda skolor fick dÄ möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för att förbÀttra undervisningen i matematik. Forskning visar pÄ att skolor har olika förutsÀttningar och tillvÀgagÄngssÀtt att genomföra skolutvecklingsprojekt.Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i och förstÄelse för hur olika skolor genomför skolutvecklingsprojekt i matematik.Metod: Fallstudien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer och uppsatsen skrivs ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultat: Resultatet visar pÄ de förutsÀttningar skolorna haft för att verkstÀlla Skolverkets matematiksatsning 2010. I studien framkommer flera framgÄngsfaktorer som behövs för att genomföra ett matematikprojekt. Enligt studien bör ett skolutvecklingsprojekt i matematik utgÄ frÄn det lokala utvecklingsbehovet och Àgas av lÀrarna sjÀlva.

Det förs idag en aktiv debatt kring hur lÄngtgÄende möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hÀnsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnÄ samhÀlleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse pÄ marknaden i stort motiverar en sÄdan diskussion. NÄgot som diskuterats sÀrskilt Àr möjligheten att stÀlla krav pÄ kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen Àr Àgnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att stÀlla nÀmnda krav i offentliga upphandlingar. UtgÄngspunkt tas i respektive kravs syfte vilket Àr Àgnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gÀller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav pÄ kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rÀttsliga ram som omgÀrdar den offentliga upphandlingen pÄ EU-nivÄ och pÄ svensk nationell nivÄ, med fokus pÄ sociala hÀnsyn.