AbstractAtt vara papperslös innebÀr att leva utan uppehÄllstillstÄnd med avsaknaden av de rÀttigheter som svenska medborgare har. Denna rÀttslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebÀra en ökad sÄrbarhet för diskriminering, vÄld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor frÄn 4 olika kvinnojourer i Stockholm och nÀrliggande stÀder intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat pÄ deras kunskap om mÄlgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgÄr frÄn samt hur de beaktar de mÀnskliga rÀttigheterna i sin strÀvan mot att förbÀttra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, vÀlfÀrdsstaten, civilsamhÀllet samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framvÀxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhÄllande till papperslösa kvinnor.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm frÄn Norrbottens lÀn och som bott i staden i mer Àn fem Är, konstruerar sin identitet i relation till rÄdande diskurser om storstad/smÄstad eller storstad/landsbygd. Analysen Àr utförd baserad pÄ sju intervjuer med kvinnor i Äldrarna 36-48 Är, alla hÀrstammande frÄn Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten Àr del i en konstruktion, en stÀndigt pÄgÄende process som aldrig riktigt blir fÀrdig, dÄ kvinnorna stÀndigt skapar sin identitet i förhÄllande till ?det andra?, eller fÄr sin identitet bekrÀftad eller definierad av andra. Det blir ocksÄ tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan Àven ocksÄ med klass, dÄ det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstÄr ett maktförhÄllande, och det stÄr i slutÀndan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan Àven ocksÄ en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur möjligheter till flerstÀmmigt lÀrande sÄg ut i ett dataunderstött samarbetsprojekt World of Warcraft i Ärskurs 6. FrÄgan angrips med hjÀlp av metodtriangulering, vars huvuddel bestÄr av tvÄ lektionsobservationer, vilka förstÀrks med lÀrarintervjuer samt elevernas utvÀrderingar. Jag konkretiserar kartlÀggningen med produktioner som eleverna gjorde under projektets gÄng. Som en övergripande teoretisk ram för undersökningen anvÀnds det sociokulturella perspektivet dÀr relevanta aspekter belyses mer ingÄende ? flerstÀmmighet, livsvÀrldar, lÀrarens roll och lÀrande tillsammans.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka vad Kultur pÄ recept för lÄngtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhÀllet, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. FrÄgestÀllningarna diskuteras via tvÄ kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas pÄ innan uppsatsen lÀses, Àr nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen Àr mer kritiskt analyserande. De bÄda Àr lika ?sanningsbÀrande? trots att de ska förmedla olika kÀnslor, insikter och frÄgor hos mottagaren.

The purpose of this study is to examine the changes in law and other types of politicialregulation regarding unauthorized absence during the reformation of the Swedish schoolsystem in 2010. How was this ?new? approach on unauthorized absence established; whatmade it possible and which view on ?unauthorized absence? does it implicate? The study hasa discourse analytic approach in which it examines central policy documents regarding thetopic of inquiry. The study has found that the alliance-government?s education policy onunauthorized absence is pervaded by one hegemonic discourse termed the mono-culturaldisciplinary discourse.

Studien behandlar ett problem som pÄ senare tid har uppstÄtt i samband med den Europeiska Unionens ökade samarbete och utvidgning av den gemensamma militÀra kapaciteten. Problemet som man, frÄn kritiskt hÄll, har framfört Àr att denna ökade "militarisering" urholkar EU:s gamla roll som en normativ makt. Denna problematik leder fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning, nÀmligen:PÄ vilket sÀtt uppfattas EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik inom den politiska ochakademiska diskursen? Samt: Sett utifrÄn gÀllande diskurs, hur anses EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik pÄverka EU:s position som en normativ makt i internationella relationer? Studiens teoretiska ansats Àr begrÀnsad till en övergripande diskussion gÀllande etik och internationell politik. Metoden som anvÀnds kan nÀrmast betecknas som en form av argumentations-/diskursanalys.Resultatet visar att uppfattningarna om den möjliga utvecklingen för EU:snormativa makt Àr beroende pÄ vilken instÀllning, till EU:s framtida intentioner, aktörerna och debattörerna har.

Denna fallstudie bygger pÄ och Àr ett fall av en grÀnsöverskridande operativ funktion mellan Sverige och Norge. Utbyte av och idéer kring en gemensam Recognized Air Picture (RAP) har under ett decennium pÄgÄtt mellan de nordiska lÀnderna Sverige, Norge och Finland. Arbetet har varit en osammanhÀngande följetong. Trots detta Àr utbyte av RAP ett av mycket fÄ nordiska militÀra samarbetsprojekt som genomförts frÄn idé till operativ drift sedan initiativet till Nordic Defence Cooperation (NORDEFCO). Det Àr dÀrför intressant att lÀra mer om de drivande faktorerna bakom detta lyckade samarbetsprojekt.

Syftet med uppsatsen Àr att granska hur talet om jÀmstÀlldhet ser ut hos företrÀdare för socialtjÀnsten. Fokus Àr hur talet om jÀmstÀlldhet ser ut och vilka paradoxer som finns i det. Dessa diskurser analyseras och dekonstrueras sedan utifrÄn historiska, strukturella och maktorienterade perspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att bidra med en möjlighet till reflektion över vad jÀmstÀlldhetsdiskurser kan legitimera för praxis.FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser diskurser om jÀmstÀlldhet ut hos företrÀdare för socialtjÀnsten? Vilka paradoxer föreligger i de jÀmstÀlldhetsdiskurser som finns hos företrÀdare för socialtjÀnsten?Det empiriska materialet utgörs av fem intervjuer med enhetschefer för socialtjÀnsten.

Syftet med denna uppsats Àr att medvetandegöra stereotypiska framstÀllningar av manliga karaktÀrer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av lÀroplanens mÄl som pekar pÄ att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjÀlpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt Àven avskilt fenomenet ?invandrarlitteratur? som en diskurs dÀr jag har upptÀckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhÀngsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till Àr att stereotyper till stor del lever kvar i karaktÀrernas portrÀttering, bÄde nÀr det gÀller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter.

Det Àr nu vÀl belagt att mÀnniskorÀttssituation har försÀmrats i Ryssland under Putins presidenttid. MÀnniskorÀttsaktivister som blir godtyckligt arresterade, ökad statlig kontroll av de ryska NGO:er och HBT-fientlig lagstiftning som antas i Duman Àr bara nÄgra enstaka exempel pÄ det strÀngare klimatet kring de mÀnskliga rÀttigheterna i landet sedan Vladimir Putin kom till makten Är 1999. Uppsatsens utgÄngpunkt utgörs av Aydinlis teoretiska modell som lÀgger ett sÀrskilt fokus pÄ begreppen sÀkerhetisering, hot och konstruktion. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de nationella eliterna i Putins administration framstÀller globalisering som ett hot. Analysen genomförs som en kvalitativ diskursanalys av ett tiotal deklarationer av olika aktörer inom den ryska statsförvaltningen under Putins presidentperioder.

Frivilligt företagsansvar för samhÀlls- och miljöfrÄgor, Àr en trend som vuxit sig stark de senaste tio Ären. SamstÀmmigheten, om att dagens sÀtt att leva Àr lÄngsiktigt ohÄllbart, vÀxer och det har blivit nÀst intill en sjÀlvklarhet att företag, ska ta större ansvar Àn enbart vinstmaximering. Vad hÄllbar utveckling praktiskt innebÀr Àr inte lika sjÀlvklart som att utvecklingen idag Àr ohÄllbar. Förenklat kan perspektiven delas upp i dikotomin svag hÄllbarhet, stark hÄllbarhet. Skillnaden mellan synsÀtten Àr konsekvenserna av att erkÀnna problemen.

VÄr uppsats handlar om serbisk identitetsbildning i Malmö. Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av konstruktivismen undersöka serbers identitetsbyggande.VÄr frÄgestÀllning lyder - Hur ser serbisk identitetsbildning ut i en svensk kontext? Vi har Àven försökt ringa in vÄra informanters syn pÄ skillnader mellan det typiskt "svenska" och det typiskt "serbiska".UtifrÄn 6 stycken samtalsintervjuer har vi funnit olika bestÄndsdelar för byggandet av en identitet som vi behandlar under fyra olika teman: historia, mediabilden av serber, att vara serb i Sverige samt skillnader mellan svenskhet och serbiskhet.Uppsatsen inleds med en teoridel dÀr vi behandlar konstruktivismens utgÄngspunkter samt metodologiska ansatser för intervjuerna.Sedan följer del tvÄ som behandlar identitetsskapande och diskursanalys. Diskursanalysen blir ett verktyg för att förstÄ och förklara vÄra informanters konstruktion av deras identitet. Resultatet av vÄr undersökning blev att vissa aspekter Äterkom som viktiga nÀr vÄra informanter beskrev sin egen identitet och vad den grundade sig pÄ.

This essay examines the historical development of group rights for cultural minorities in Sweden between the years 1970 and 2010. The purpose of the study is to analyze the development of political measures taken at government level for different minority groups, foremost explaining the division that have arisen between measures aimed at the five national minorities, the SĂĄmi, the Swedish Finns, the Roma, the Jews and the Tornedalians, and measures directed at other ethnic groups.My conclusions are that the division in Swedish public policy between one the one hand national minorities, and on the other hand immigrant groups, is in no way self-evident. The division has arisen from an international standard on how democratic states, such as Sweden, should treat their cultural minorities. Further, this division has had an immense impact in shaping public policy as well as determining the type of group rights introduced for minority groups in Sweden.A difference has also been found in how the minorities are perceived by state actors. Immigrant groups are currently perceived as less entitled to group rights due to their short presence in Sweden, whereas national minorities are seen as more entitled to group rights due to their long historic presence in the country.

Uppsatsen ?Hur mÄr du lilla hjÀrnan?? syftar till att klargöra varför det finns fÄ kvinnliga chefer pÄ toppnivÄ inom den offentliga sektorn. Studiens första del utgörs av en litteraturstudie dÀr vi utifrÄn teorier om glastaket, könsmÀrkta organisationer samt socialkonstruktivism, faststÀller rÄdande ledarskapsdiskurs samt klarlÀgger de hinder som Àr mest relevanta. Studiens andra del Àr empirisk och bestÄr av intervjuer med sex kommunala förvaltningschefer frÄn Lund och Eslöv.Efter analys av förvaltningschefernas svar utifrÄn de aspekter vi har med oss frÄn litteraturstudiet kan konstateras att teorierna har högt förklaringsvÀrde gÀllande den ojÀmna könsrepresentationen pÄ toppnivÄ. Resultatet visar att ledarskapsdiskursen Àr under stÀndig förÀndring, men att vissa aspekter av den fortfarande Àr förankrade i det manliga.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingslĂ€nder genom sĂ„ kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut frĂ„n 1998 ocksĂ„ arbeta med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor i sina projekt. JĂ€mstĂ€lldhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmĂ„len för svenskt bistĂ„nd och pĂ„ senare Ă„r har jĂ€mstĂ€lldhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s bistĂ„ndsarbete för jĂ€mstĂ€lldhet, och med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor. Syftet fokuserar pĂ„ hur dessa förestĂ€llningar, sammanlĂ€nkade med idĂ©er om kön och ?ras?, etableras och upprĂ€tthĂ„lls inom PAO-bistĂ„ndet.