Med jÀmna mellanrum drabbas vÀrlden och Sverige av naturolyckor. Som ett resultat av detta har RÀddningsverkets avdelning NCO (Nationellt Centrum för lÀrande frÄn Olyckor) Är 2005 fÄtt i uppdrag av regeringen att upprÀtta en databas över naturolyckor i Sverige. 34 olika myndigheter och organisationer Àr involverade i arbetet med uppbyggnaden av databasens utformning.Dagens databas har ett kartstöd för sökning av specifika hÀndelser/naturolyckor men Àr inte fÀrdigutvecklad. Den innehÄller idag endast naturolyckor i punktform vilket inte ger en bra helhetsbild över hur stort det drabbade omrÄdet var eller Àr.Detta arbete syftar till att komplettera databasens kartstöd med naturolyckors utbredning och olika riskkarteringar för att pÄ sÄ sÀtt öka anvÀndbarheten. För att göra detta möjligt samlades data in frÄn olika myndigheter.

I den hÀr studien undersöks hur arkeologi framstÀlls i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgÄngspunkter dels i att det arkeologiska fÀltet populariseras nÀr det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrÄn institutionella diskursiva praktiker. Centralt Àr att relationen mellan nuet och det förflutna fÄr effekter för synen pÄ samhÀllet och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstÀdernas dagspress under det gÄngna Äret. BÄda institutionerna, tidningarna samt arkeologfÀltet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom dÄ hotet mot kulturarvet stÄr i fokus dÄ tongÄngarna blir mer inriktade pÄ konservativa vÀrden sÄsom bevarande och beskyddande.

The aim of this Master's thesis is to examine and analyze what discourses about children that can be found in three Swedish culture publications, and also to identify the different social roles that are attributed to children in these publications. The theoretical and methodological background is discourse theory, as described by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Additional theory used is social constructionism and Norman Fairclough?s critical discourse theory. Three questions are asked: What discourse/s can be found in these publications? What do these discourses tell us about the view on children within the library domain? What social roles are attributed to the children in the texts and what consequences do these have for the power configuration between children and adults? Furthermore there is a discussion concerning what effects these discourses might have on the direct and indirect reception of children in the library.

Det sÀgs att vi lever i ett nÀtverkssamhÀlle dÀr öppen samverkan över grÀnser Àr en nyckel till innovativt skapande och framgÄng. Detta kan i globaliseringens tid vara en viktig del i hur kommunikation om lokala och globala problem förs. Ett problem som strÀcker sig över grÀnser Àr Àmnet privatkonsumtion och i Malmö finns det idag mÄnga aktörer som försöker uppmuntra allmÀnheten till mer hÄllbara konsumtionsmönster. Men vilken roll spelar nÀtverkande för dessa aktörer? Genom kvalitativa intervjuer undersöker denna studie den nÀtverkande aktiviteten i Malmö kring hÄllbar privatkonsumtion med sÀrskilt fokus pÄ intervjupersonernas syn pÄ nÀtverk och nÀtverkande samt problematiken kring grÀnsöverskridande samarbeten.

The aim of this study is to examine the existence of norms in three Spanish textbooks intended for upper secondary school in Sweden. One category of norms, gender norms, is selected for analysis. The focus of the analysis is on how gender norms are represented in the textbooks. The concept of gender also includes - in addition to the relation between man och woman - ethnicity, sexuality and disability. The three analysed textbooks are Caminando 3, Vistas 3 and El Sur paso 3.

Denna uppsats Ă€r en studie av organisatoriska alternativ till byrĂ„kratisk och patriarkal utformning samt de alternativa organisationernas interna demokratiska strukturer. Syftet Ă€r att undersöka organisationsstrukturer och vilken effekt de fĂ„r pĂ„ organisationens politiska handlingar och dess interna jĂ€mlikhet. Vi har valt att göra en fallstudie av Feministiskt initiativs lokala grupp i Malmö och undersöker deras uppfattningar om hur organisatoriska visioner behandlas i teori och praktik. Öppna samtalsintervjuer med lokala medlemmar i Feministiskt initiativ har genomförts dĂ€r diskussioner och reflektioner kring interna maktordningar varit i fokus. Analysen genomförs med hjĂ€lp av teorier som pĂ„ olika sĂ€tt resonerar kring vĂ„rt problemomrĂ„de.

Uppsatsarbetet berör en mindre Àrendegrupp som betecknas ?sÀkerhetsÀrenden? respektive ?kvalificerade sÀkerhetsÀrenden? inom utlÀnningsrÀtten. Den första Àrendegruppen har rÀtt till en domstolsprövning och inte det senare enligt svensk utlÀnningsrÀtt. Parallellt utvecklas en Europeisk asylrÀtt dÀr mÄlet Àr att ha ett harmoniserat asylförfarande inom unionen. För detta ÀndamÄl har rÄdet antagit Asylprocedurdirektivet.

Bakgrund: PenningtvÀtt har under de senaste Ären ökat och fÄtt mycket uppmÀrksamhet. Nya lagar och regleringar med syfte att förebygga och bekÀmpa penningtvÀtt har tagits fram. För att uppnÄ mÄlen har ett flertal organisationer skapats pÄ nationell och international nivÄ. Flera tillsynsmyndigheter har fÄtt uppdraget att medverka i bekÀmpning av penningtvÀtt. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka revisorns förhÄllnings- sÀtt till lagen om penningtvÀtt.

FörÀldrabalkens innehÄll baseras pÄ kunskap om hur förÀldrar bör vara i förÀldraskap utifrÄn vad som förestÀlls vara bÀst för barn. I förÀldrabalken 1949 tilldelades rÀtten för förÀldrar att anvÀnda viss nivÄ av aga i barnuppfostran. Under mitten av 1950-talet kom de första rapporterna om otillÄten aga kom i Sverige. BarnavÄrdsnÀmnden var tilldelad ansvaret att omhÀnderta barn som for illa och placera dem inom samhÀllsvÄrd för att ge dem en skyddande omsorg. Under 2005 sÀndes dokumentÀren ?Stulen Barndom? och i den berÀttar sex medelÄlders mÀn om sin tid pÄ ett av Sveriges alla barnhem dÀr kroppslig bestraffning anvÀndes vid fostran.

HÄllbar utveckling som begrepp anvÀnds frekvent i dagens samhÀlle och Àr ocksÄ det övergripande mÄlet för svensk nationell strategi. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning hÄllbar utveckling och/eller ekologisk modernisering beskriver miljöpolicyn hos de tvÄ största politiska partierna i Sverige. Dessa tvÄ partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, tillhör varsitt partipolitiskt block med olika ideologier.Resultaten i uppsatsen visar att det finns vÀsentliga skillnader mellan de bÄda partiernas miljöpolicys som Àr grundade i olika politiska ideologier. Socialdemokraterna har sina rötter i frÄgor som demokrati, social rÀttvisa och vÀlfÀrdsfrÄgor, och deras miljöpolicy överensstÀmmer till stor del med hÄllbar utveckling. Moderaterna utgÄr frÄn liberalkonservativa idéer med utgÄngspunkt i individualism och marknadsbaserade ekonomier och deras miljöpolicy harmoniserar överlag med ekologisk modernisering.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det rÄder ojÀmlikhet mellan romer och övrig befolkning pÄ mÄnga av livets centrala omrÄden. De romska grupperna Àr sÀrskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vÄr kunskap och vÄra tolkningar av samhÀllet, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

Det första mötet mellan polisen och brottsoffret Àr viktigt, dels för den drabbades ÄterhÀmtningsprocess och polisens fortsatta utredning av brottet. Det finns flera olika typer av brottsoffer. Att offret upptrÀtt icke idealiskt fÄr inte leda till att de formella rÀttigheterna ÄsidosÀtts eller ifrÄgasÀtts frÄn polisens sida. I anslutning till ett brott har polisen vissa skyldigheter gentemot brottsoffret. Detta regleras i regeringsformen, polisförordningen och förundersökningskungörelsen och syftar till att brottsoffret ska fÄ veta vad som kommer att hÀnda och vad för stöd och hjÀlp som kan förordnas.

Syfte och frÄgestÀllning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process dÄ aktörer söker att legitimera sig sjÀlva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvÀgagÄngssÀtt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhÄllanden. Studiens frÄgestÀllningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig sjÀlva i sin hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012? » Hur anvÀnds och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad pÄ van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hÀmtades frÄn kaffeföretaget Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012.

Uppsatsen diskuterar olika uttolkningar av George Batailles pornografiska kortroman Ögats Historia (L?Histoire de l??il, 1928) utifrĂ„n den franska feministiska filosofen Luce Irigarays teorier om Fallogocentrism, en genuin Femininitet och Mimesis.I slutet förekommer Ă€ven en analys av Ögats Historia som med hjĂ€lp av Irigarays tolkningsverktyg och med utgĂ„ngspunkt i den tidigare uttolkningsdiskussionen försöker producera en positiv feministisk tolkning av texten. Det vill sĂ€ga en tolkning som istĂ€llet för att visa pĂ„ textens eventuella misogyna eller fallogocentriska drag, visar pĂ„ dess feministiska kvaliteter och potenser.I praktiken innebĂ€r detta att Irigarays tankar om det Genuint Feminina eller ett Kvinnligt SprĂ„k (Parler Femme) anvĂ€nds som modell för en alternativ sexuell diskurs vilken sedan appliceras pĂ„ Ögats Historia, och sĂ€rskilt pĂ„ framstĂ€llningen av den kvinnliga huvudprotagonisten.Det underliggande syftet Ă€r dĂ€rmed att utforska möjligheterna för en feministisk pornografi eller erotika..

Allt fler frÀmmande arter nÄr vÄra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla lÀnder har Àven nya spridningsvÀgar uppstÄtt för frÀmmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska omrÄden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mÄngfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi Ätagit oss att reglera introduktion av invasiva frÀmmande arter, vilket omfattar sÄvÀl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltÀckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva frÀmmande arter. Det övergripande problemet synes frÀmst bestÄ i svÄrigheten att reglera oavsiktliga introduktioner.