The aim of this study has been to examine how a few members of the Finnish and non- Scandinavian Romani subgroups experience their own, and their groups, situation on the Housing- and Labour Market. WeÂŽve studied our respondents? experiences of discrimination, which difficulties they think there are, what strategies can be used to deal with these difficulties and also their own ideas on how to improve the situation for the Romani people in the Swedish society. This has been done by six individual structured interviews which have been analyzed with concepts from Symbolic Interactionism, including Goffman?s Dramaturgical Role Theory, definition of Stigma and Kelly?s theory of Personal Constructions.

UtgÄngspunkten i denna uppsats koncentrerades till författningarna kring skyddet mot könsdiskriminering och religionsfrihet med anledning av det sÄ kallade ?handskakningsfallet?. Syftet var att kartlÀgga hur lagstiftningen kring dessa tvÄ diskrimineringsgrunder korresponderade, i ett fall dÀr rÀttigheterna upplevs kollidera med varandra. Grunderna för könsdiskriminering och en definition av begreppet ?kön? finns tydligt reglerat bÄde i lagstiftning och praxis, dock Àr det ett faktum att det inte existerar nÄgot enhetligt begrepp för vad religion egentligen Àr, varken i nationell eller internationell lagstiftning.

DĂ€r hĂ€r uppsatsens huvudsakliga fokus ligger pĂ„ att analysera ett litet antal exemplar av svenska historielĂ€roböcker för högstadiet och gymnasiet. Ämnet för analysen Ă€r det som kallas för orientalism eller hur Edward Said poĂ€ngterade hur han tyckte att de vĂ€sterlĂ€ndska akademiska institutionerna hade gjort den orientaliska vĂ€rlden till en vĂ€sterlĂ€ndsk diskurs som de anvĂ€nde som medel för att definiera araben och arabvĂ€rlden utifrĂ„n. Said poĂ€ngterade det specifika sĂ€tt pĂ„ vilken arabvĂ€rlden portrĂ€tterades i vĂ€stvĂ€rlden av akademiker, i lĂ€roböcker och olika typer av visuell media. Said menade att detta vĂ€sterlĂ€ndska synsĂ€tt var i grunden falskt och hans motivation att föra fram sitt budskap resulterade i hans vĂ€lkĂ€nda verk Orientalism. I detta verk poĂ€ngterade han diskursens makt och hur man genom denna skapade förestĂ€llningar som hade arbetat sig in i det vĂ€sterlĂ€ndska kollektiva minnet.

In media the debate about discipline and order in school is widely heard. A politician, some teacher or a representative from the teacherÂŽs union, most often speaks these words. The interest for these issues seems to be persistent.This study is primarily about the expression ?discipline and order?. The aim is to find out how the expression ?discipline and order? is used in the investigated material.

The aim of this Master?s thesis is to describe and compare the debates regarding the public funded publishing company En bok för alla (EBFA). On two occasions, 1992 and 2007, the public funding was threatened, which lead to debates and protests. The funding was revoked in 2007. I want to examine if by studying a particular product of cultural policy, one can se tendencies to how the cultural policy in whole change over time.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av diskursteori som bas synliggöra vilken pÄverkan uttrycket ?FramgÄngsrika skolor? har i en skola för allas rÀtt till likvÀrdig utbildning. Uttrycken ?FramgÄngsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? Àr olik diskursen till ?FramgÄngsrika skolor?.

Denna uppsats belyser hur fystrÀnare anstÀllda av elitfotbollklubbar i Sverige uppfattar begreppen periodisering och styrketrÀning och hur de resonerar kring dessa under försÀsong. Vidare kommer Àven deras tidigare erfarenheter och bakgrunder utvÀrderas. Studien har en kvalitativ inriktning dÀr sex professionella fystrÀnare verksamma i VÀstsverige utvÀrderats genom semistrukturerade intervjuer. I tidigare nationell forskning har Àmnet beskrivits sparsamt, vilket gör studien till ett aktuellt Àmne. Resultaten visar att bakgrunden pÄverkar trÀnarna, men att utbildningen Àr varierande.

Studiens syfte var att beskriva och analysera pedagogers samtal med barn vid mÄltidssituationer i förskolan. För att besvara studiens syfte gjordes videoobservationer av pedagoger och barn vid tre luncher och tre mellanmÄl. Materialet transkriberades i sin helhet och analyserades kvalitativt och kvantitativt. I uppsatsen behandlades det sociokulturella synsÀttet pÄ lÀrande och behaviorismen samt internationell och nationell forskning som beskrev mÄltidssamtal utifrÄn olika synvinklar. Tillsammans anvÀndes detta som verktyg i analysen av de resultat som framkommit ur observationerna.

The purpose of this paper was to look into how the individual has been portrayed in the different curriculums for Swedish compulsory school from the 60?s to the 90?s. This was done in order to see what type of discourse ?monocultural- multicultural- or intercultural- the understanding of the individual has led to.The purpose was divided into five questions: Who is the individual in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to education in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to society in the curriculums? What type of discourse - monocultural- multicultural- or intercultural- is mirrored in the different curriculums? Is it possible to see tendencies in the discourses that lead closer to, or farther away from, an intercultural perspective? The material that was analysed consists of four different curriculums: Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, and Lpo 94.The method used was a discourse analytic approach based on the theory of social constructionism. The answers to the questions asked were structured with the support from definitions of monocultural discourse, multicultural discourse, and intercultural discourse, derived from Pirjo LahdenperÀs (2008) descriptions of different organizational cultures.The main conclusion drawn from this analysis was the fact that the intercultural discourse about the individual has not been obtained.

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgÄngspunkt i Àldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jÀmförelse göras om Enterprise först och frÀmst har dessa strukturer och om sÄ Àr fallet, göra en jÀmförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfÀltet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvÀgagÄngssÀtt som innefattar semiotik och diskursanalys anvÀnds för att kunna peka pÄ hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besÀttningens inbördes hierarki, hur andra frÀmmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet gÄr till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock frÄn de Àldre serierna pÄ ett sÄdant sÀtt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och Àven hur alla besÀttningsmedlemmar Àr med och skapar seriens handling..

Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska lÀromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod anvÀnder jag mig av diskursanalys.I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehÄllet i lÀromedlen struktureras utifrÄn en vÀsterlÀndsk/kristen syn pÄ religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna Àr organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bÀr pÄ kristna vÀrderingar, och kristendomen Àr den religion som fÄr överlÀgset mest utrymme.?Vi? framstÀlls som en enhetlig grupp som i första hand Àr just kristna, men Àven vÀsterlÀndska, i betydelsen moderna, demokratiska och jÀmlika humanister. ?Dom? kategoriseras utifrÄn ?VÄr? utblickspunkt som en motpol, eftersom ?Vi? ytterst definierar oss sjÀlva utifrÄn ?De Andra?.

Genom kvalitativa intervjuer med Sveriges lÀnsstyrelsers klimatanpassningssamordnare har vi i denna studie identifierat flera olika aspekter som pÄverkar förutsÀttningarna för det regionala klimatanpassningsarbetet. Totalt har 14 av 21 stycken klimatanpassningssamordnare intervjuas i denna studie. Efter att samtliga intervjuer genomförts sammanstÀlldes viktiga aspekter som informanterna delgav. Resultatet av denna studie visar pÄ att styrningen frÄn nationellt hÄll Àr tÀmligen vag. Vidare ser man brister i hur frÄgan har aktualiserats i andra enheter pÄ lÀnsstyrelsen samt hur samarbetet med kommuner och andra statliga myndigheter fungerat.

Syftet med studien Àr att göra en kartlÀggning över hur svenska skÄdespelares fysiska och psykiska hÀlsostatus ser ut hösten 2009. De omrÄden som undersöks Àr depression, Ängest, sömn, stress, arbetslöshet och hÀlsopÄverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvÀndning. En lÀnk till en webbenkÀt med frÄgor frÄn Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skÄdespelaravdelning. 533 deltagare svarade pÄ de inledande frÄgorna och 425 deltagare slutförde hela enkÀten.Resultaten visar pÄ förekomst av depression och Ängest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvÀr, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat sjÀlvförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet.

I studien har implementeringen av miljo?kvalitetsma?let God bebyggd miljo? varit huvudfokus. Hanteringen pa? nationell, regional och lokal niva? har studerats fo?r att fa? en bred fo?rsta?else om utmaningar vid implementeringen av miljo?kvalitetsma?let. De omra?den som vi fra?mst studerat inom God bebyggd miljo? a?r trafikplanering och urban gro?nstruktur.

UtgÄngspunkterna i föreliggande arbete Àr mitt intresse för bildsprÄket, samt för filosofen Michel Foucaults teori om det relationella mellan makt och kunskap. I min problemformulering utgÄr jag ifrÄn idén om bild som ett individuellt sprÄk, dock inte som uttryck för kreativitet utan som uttryck för identitetsskapande och del i jagets sjÀlvkonstruktion. Syftet med studien Àr att undersöka om skolans styrdokument Lpo 94 ger rum för bildsprÄk och utrymme för subjektivation. Aktuell forskning har gett stöd för premissen om bildsprÄkets betydelse som ett identitetsutvecklande sprÄk med kommunikativt vÀrde. Undersökningen fokuserar pÄ texten i Lpo 94.