Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Medborgarsammanslutningar har funnits i Sverige sedan 1800-talet och delas upp i folkrörelser, som Àr av mer ideell karaktÀr, och intresseorganisationer som sÀtter de egna medlemmarnas bÀsta i första rummet. Medborgerligt deltagande i det politiska systemet motiveras med att demokratin ökar dÄ medborgarna tillÄts uttrycka sina Äsikter. Det svenska systemet har lÀnge prÀglats av en hög grad av korporatism dÀr medborgarsammanslutningar i hög grad har inkorporerats inom kommunalt och statligt beslutsfattande. Idag talas det dock allt oftare om att det svenska systemet hÄller pÄ att förÀndras, att det pÄgÄr en avkorporatisering. Enligt mÄnga forskare hÄller det svenska samhÀllet pÄ att ersÀttas av en vÀxande pluralism dÀr medborgarsammanslutningarnas starka band till staten löses upp.

Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar hÄller pÄ att fÄ förödande konsekvenser för folkhÀlsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten Àr för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsÀtter andÄ statusen av Àmnet Idrott och hÀlsa att vara lÄg. Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbÀttra hÀlsan hos eleverna. Metoden som anvÀndes var en enkÀtundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i Ärskurs 2 pÄ en gymnasieskola i SkÄne.Resultatet visar att 74% av eleverna Àgnar sig Ät motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra pÄ sig och lika mÄnga var fysiskt aktiva som barn.Slutsatser som kan dras av detta Àr att mÄnga elever tycker om att röra pÄ sig men för att alla ska bli nÄdda Àr skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar.

Det har under senare Är flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hÀvdar att Public Service Àr en förÄldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ÀndÄ skulle hÄlla en hög kvalitet. Andra dÀremot menar att Public Service idag Àr ?viktigare Àn nÄgonsin?. Vad man Àn tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.Uppsatsen behandlar Àmnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television.

Det Ă€r viktigt att alla kan kĂ€nna sig fria att anvĂ€nda den fysiska miljön. För det krĂ€vs bl.a. en god tillgĂ€nglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgĂ€nglighet bl.a. ska enkelt avhjĂ€lpta hinder Ă„tgĂ€rdas senast Ă„r 2010.

Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen pÄ vÄldtÀkt och genus i 1734 Ärs lag och fyra rÀttsfall ur Allbo hÀrads domböcker frÄn perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att dÀrefter jÀmföra lag och praxis med varandra för att studera förÀndring och kontinuitet i synen pÄ vÄldtÀkt och genus över tid samt analysera huruvida förÀndringarna som 1734 Ärs lag medförde kan pÄvisas i praxis redan före lagens ikrafttrÀdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs anvÀnds i enlighet med Norman Faircloughs anvÀndning av begreppet. Analysen visar frÀmst pÄ en betydande kontinuitet i synen pÄ sÄvÀl vÄldtÀkt som genus. VÄldtÀkt betraktas som ett allvarligt brott bÄde i lag och praxis.

The discussion about high culture and popular culture in our society has been going on for decades. In few places is it as loud as within culture journalism and the critics? society, where the question of what is good taste and what is dumb entertainment constantly gets brought to the surface. Film is a particularly vulnerable area, since it is such a universally appealing and rather young medium. In America and England several studies have been performed of the reviewing society and reveiwers? use of high and low art-discourse in their writing.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den allt mer ökade efterfrÄgan av produkter som producerats i överensstÀmmelse med mÀnskliga rÀttigheter. Uppsatsen behandlar Lunds kommunstyrelses beslut att rekommendera dess förvaltningar att anvÀnda RÀttvisemÀrkt kaffe och te. Syftet med uppsatsen Àr att se pÄ vilket sÀtt, och i vilken omfattning beslutet har implementerats i organisationen. För detta har vi anvÀnt sÄvÀl en teoretisk referensram i form av nyinstitutionalistisk organisationsanalys som empiriskt material. Det empiriska materialet utgörs av interjuver med anstÀllda inom kommunens förvaltningar. Till detta har ett bakgrundkapitel som behandlar den innehÄllsmÀssiga innebörden av begreppet hÄllbar utveckling, utifrÄn sÄvÀl en internationell, nationell som lokal aspekt lagts. Avslutningsvis Àr slutsatserna att det inom kommunen finns en konkret vilja att vidga innebörden av begreppet hÄllbar utveckling.

Titel: DÄliga nyheter för lokaljournalistiken. En kartlÀggning av TV4:s lokala nyhetsinnehÄll innan och efter nedlÀggningen av de lokala redaktionerna.Författare: Annamari Alanne, Catharina Björk & Charlotte GuthUppdragsgivare: SVT Uppdrag granskningKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidatuppsats. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Mathias A. FÀrdighSidantal: 50, inklusive bilagorAntal ord: 14847Syfte: Att kartlÀgga det lokala nyhetsinnehÄllet i TV4 före och efter nedlÀggningen av TV4:s lokala redaktionerMetod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Analys av nyhetsinnehÄllet i TV4 VÀrmland och TV4 Nyheterna under november 2013 och TV4 Nyheterna under november 2014Huvudresultat: Efter nedlÀggningen av de lokala redaktionerna har antalet lokala nyhetsinslag ökat i TV4 Nyheterna 2014 jÀmfört med TV4 Nyheterna 2013, men ofta Àr de lokala inslagen riktat mot en nationell publik. Sett utifrÄn det totala utbudet av lokala nyheter 2013 har dock andelen lokala inslag minskat markant.

Denna uppsats analyserar tendenser hos tvĂ„ tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet Ă€r att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primĂ€rt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna Ă€gnade sig Ă„t objektiv rapportering, lugnande sjĂ€lvcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idĂ©analys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna Ă€r Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen frĂ„n juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktĂ€riserades av ett visst manande till lugn.

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. UtifrÄn Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förÀndring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag pÄ den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien Àr kvalitativ och utifrÄn en deduktiv ansats. PrimÀrdatainsamling har gjorts med hjÀlp av tre respondenter samt har en sekundÀrdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrÄn det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vÄr primÀrdata och sekundÀrdataanalys visar pÄ att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utstrÀckning beror pÄ historiens utformning av mÀnniskors vÀrderingar. Historian influerar mycket pÄ hur ett lands kultur gestaltas. VÀrderingar tar tid att förÀndra och pÄ grund av det Äterfinns mycket av kommunismens tankesÀtt i dagens Ryssland. .

Given the possibility that the world, as we know it, is a consequence of human interaction and verbal communication our understanding of the world can be seen as contingent rather than essentially given. Conceptions such as "entrepreneur", "woman" and "man" can then be understood as socially constructed subjects. Departing from poststructural and social constructionist perspectives I will examine medial representation of women and men as entrepreneurs. My main purpose is to examine how the entrepreneur is constructed as a discursive subject in the journal Eget Företag. Drawing upon Ernesto LaclauŽs and Chantal MouffeŽs Discourse Theory and the poststructuralist feminist theoretical perspective of Judith Butler I will discuss both the construction of the entrepreneur as well as the more explicit question; is gender significant for the construction of the entrepreneur and entrepreneurship in Eget Företag? In this study I come to the conclusion that the discourse of entrepreneurship, as well as the journalistic discourse, draws upon discourses of femininity and masculinity but also upon discourses of ethnicity.

Ett gemensamt drag i den tidigare forskningen om Stina Aronsons modernism har varit att betona Artur Lundkvists betydelse. Den hÀr uppsatsen undersöker en roman som utkom före det att Aronson hade nÄgon kontakt med Lundkvist, TvÄ herrar blev nöjda frÄn 1928, i syfte att nyansera nÀmnda historieskrivning. Romanen undersöks utifrÄn en modernistisk diskurs baserad pÄ tre representativa översiktsverk för perioden. Dessutom anlÀggs Judith Butlers performativitetsteori i ett försök att ÄskÄdliggöra hur Aronson i romanen skenbart anpassar sig till en traditionellt kvinnlig författarroll.Resultatet visar att TvÄ herrar blev nöjda tar avstÄnd frÄn realismen och istÀllet prÀglas av modernismens estetik och radikalt nya vÀrldsÄskÄdning. I sÄvÀl form som innehÄll mÀrks ett tydligt intresse för det omedvetna, för det irrationella, för slumpen och för det splittrade jaget.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra hur mÀnniskor socialt kan konstruera och omkonstruera sin identitet. FrÄgestÀllningen vi arbetat utifrÄn Àr: Hur kan serber, kroater och bosniaker i Sverige socialt konstruera och omkonstruera sin identitet? FrÄgestÀllningen Àr framlyft ur teorin som anvÀnds i uppsatsen, konstruktivismen. Teoridelen behandlas utifrÄn detta synsÀtt, dÀr centrala aspekter vid identitetsskapandet tas upp. Dessa Àr att identiteter: Àr sociala konstruktioner, enbart Àr meningsfulla i kontext, motiverar till gemensam handling, Àr multipla och flerdimensionella och betonas i grÀnsytan mellan vi och dom.

The amount of mergers and acquisitions between international and Swedish actors increased due to the Swedish entry in the European Union. In many cases, conflicts between manage-ment and employees made visible the cultural differences between nations and organisations. As a result of these conflicts many companies experience difficulties in operating on the Swedish market and in some cases they have even been forced to leave it.The starting point of this study is analysing how the management at a foreign company in Sweden, that has undergone a merger, has been affected in the meeting with the Swedish business culture. The analyse has got three different perspectives as a base; management, market knowledge and culture.This study is accomplished on the basis of a deductive approach. It is a case study where the empirical foundation derives from five interviews.