Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Denna uppsats handlar om hur artisterna HÄkan Hellström och Ken Ring konstruerar diskurser kring maskuliniteten i sina musiktexter. UtifrÄn poststrukturalistiskt influerad teori kring feminism och maskulinitet görs en komparativ nÀrlÀsning som bildar en tematiskt uppbyggd studie. UtifrÄn det för artisterna gemensamma temat utanförskap visar studien att utanförskapet hos Ken Ring Àr relaterat till en kÀnsla av maktlöshet. Denna kompenserar Ken genom att konstruera maskulina diskurser med ett överdrivet ansprÄk pÄ det som den europeiska kulturen förknippar med maskulinitet och genus. Detta kan kontrasteras mot HÄkan Hellström som i sitt utanförskap konstruerar maskulina diskurser dÀr ?omanlighet? och ett kÀrleks- och sexualitetsbegrepp dÀr ?jaget? blir könsmÀssigt tvetydligt, stÄr i fokus.

I uppsatsen har jag undersökt om och hur mycket olika bakgrundsfaktorer hos patienter pÄverkar hur nöjda de Àr med vÄrdkvalitén. Uppsatsen begrÀnsar sig till lÀkarbesök inom den offentliga PrimÀrvÄrden (NÀrhÀlsan) i VGR. Vi har anvÀnt oss av tvÄ olika metoder för att analysera data frÄn Nationell PatientenkÀt frÄn hösten 2011. Dessa Àr BinÀr logistisk regression och LASSO logistisk regression. Vi har valt logistisk regression dÀrför att den beroende variabeln inte har intervallskala.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av diskursteori som bas synliggöra vilken pÄverkan uttrycket ?FramgÄngsrika skolor? har i en skola för allas rÀtt till likvÀrdig utbildning. Uttrycken ?FramgÄngsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? Àr olik diskursen till ?FramgÄngsrika skolor?.

Införandet av mÄl- och resultatstyrning tillhör de mest betydande förÀndringarna i den svenska statsförvaltningen under modern tid. Enligt regeringen Àr ett system för mÄl- och resultatstyrning det mest effektiva sÀttet att styra ett brett upplagt miljöarbete. Styrningen sker med hjÀlp av uppstÀllda mÄl, miljökvalitetsmÄl, men vÀgen att nÄ dit bestÀms inte i detalj utan kommuner, myndigheter, företag med flera ges stor frihet att vÀlja hur man vill arbeta för att nÄ mÄlen. MÄlstyrningen har visat sig stÀlla höga krav pÄ mÄlformulering, kommunikation och uppföljning och dess praktiska betydelse Àr livligt omdiskuterad. I studien genomförs en analys av de hinder och möjligheter som uppkommer i implementeringsarbetet av de svenska miljökvalitetsmÄlen.

Uppsatsens undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i italienska. Syftet med uppsatsen Àr att dokumentera och analysera hur lÀrare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jÀmföra hur lÀrarna ser pÄ sambandet mellan sprÄk och kultur i förhÄllande till styrdokumentens utgÄngspunkter. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner pÄ kulturbegrepp inom sprÄkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys. I resultatet av intervjuerna klarlÀggs att styrdokumenten lÀmnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lÀrarna kÀnner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever.

Under Är 2004 inrÀttades PKC (Polisens kontaktcenter) i Sverige. I samband med detta fick polisen i januari Är 2005 ett nationellt telefonnummer för icke akuta Àrenden. Bakomliggande studier visade att det fanns ett behov av att förbÀttra polisens service och tillgÀnglighet. Arbetet syftar till att undersöka hur personalen i Norrbotten och VÀsterbotten upplever sin arbetssituation före kontra efter införandet av ett nationellt kontaktcenter. Vi har dÀrför varit i kontakt med personal som Àr ansvariga för övervakandet och utvecklandet av PKC i Sverige och intervjuat personal pÄ PKC i de berörda lÀnen för att verklighetsförankra arbetet.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppiĂ° och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen MorgunblaĂ°iĂ°. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvÀrldar (Text World Theory) samt undersöka utifrÄn vilka textvÀrldar barnen pÄ en förskola i Mellansverige interagerar med upplÀsta texter.Studien har genomförts pÄ avancerad nivÄ inom Högskolan Dalarnas lÀrarprogram dÀr huvudomrÄdet varit pedagogiskt arbete. Detta Àr en kvalitativ studie i vilken tvÄ observationer samt tvÄ samtal med barngrupp med Äldersintervallen tre till sex Är har dokumenterats och dÀrefter analyserats i relation till ovan nÀmnda teori.Av analyser framkommer att öppna frÄgor i större utstrÀckning leder till ett byggande av förestÀllningsvÀrldar och Àven en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgÄr frÄn, Àn dÄ givna ingÄngar Àr utgÄngspunkten. Studien visar Àven pÄ att barnen redan tidigt har en avancerad förmÄga till textrörlighet samt att de Àr multimodala i sitt tolkande av texter beroende pÄ vilka textvÀrldar de relaterar till..

Under det senaste decenniet har det skett en mÀrkbar förÀndring vad gÀller bedrivandet av den ekonomiska politiken i Europa. Den kanske mest synliga förÀndringen Àr EMU och introduktionen av den gemensamma valutan i tolv av unionens medlemslÀnder. En annan skillnad Àr införandet av de allmÀnna ekonomiska riktlinjerna som syftar Ät harmonisering av bedrivandet av finanspolitik pÄ nationell nivÄ. En tredje skillnad Àr introduktionen av stabilitets- och tillvÀxtpakten, som tillkommit som komplement för EMU i syfte att motverka ett beteende bland medlemslÀnderna som skulle försvÄra ECB: s arbete för prisstabilitet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera om och i sÄ fall hur stabilitets- och tillvÀxtpakten har pÄverkat Tysklands möjligheter till stabilisering av ekonomin genom den nationella finanspolitiken.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i ett material som har en central roll pÄ Malmö högskolas lÀrarutbildningar. Materialet heter PÄ vÀg mot lÀraryrket och ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter vid den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. I och med att dokumentet ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter Àr det maktutövande och pÄverkar studenternas lÀraridentitets konstruktion. DÀrför Àr det viktigt att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i materialet. Metoden som anvÀnds för att undersöka dokumentet Àr diskursanalys, som Àven anvÀnds som teoretiskt ramverk.

Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga hur studie- och yrkesvÀglednings-situationen ser ut för intagna pÄ kriminalvÄrdens anstalter, samt synliggöra hur studie- och yrkesvÀgledningen kan utvecklas för att tillgodose intagnas vÀgledningsbehov inom om-rÄdet rehabilitering. Ytterligare ett syfte med arbetet Àr att bidra med ny kunskap dÄ vi inte finner tidigare nationell forskning inom omrÄdet. För att kunna undersöka detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat befattningshavare och intagna. Resultatet visar hur studie- och yrkesvÀgledningen Àr orga-niserad pÄ kriminalvÄrdens anstalter och vi har funnit gemensamma syften för studie- och yrkesvÀgledning, rehabilitering och kriminalvÄrdens rehabilitering. UtifrÄn resultatet ansÄgs studie- och yrkesvÀgledning som en naturlig del av kriminalvÄrdens rehabilitering. Resultatet pekar Àven pÄ att existerande studie- och yrkesvÀgledning inte uppfyllde de in-tagnas behov.

I Är, trÀdde en FAP frÄn Rikspolisstyrelsen i kraft, RPS FS 2009:6, FAP 761-1. Den ger anvisningar till polismyndigheten samt aspiranten om vad som skall tillgodoses i aspirantutbildningen och vad myndigheten skall lÀgga vikt pÄ i övrigt i den utbildning aspiranten fÄr under sin tjÀnstgöring.Enligt studenternas egna upplevelser av hur processen har varit framkommer det att mÄnga ifrÄgasÀtter hur man har resonerat kring kvalitéer hos individer och hur man kan ge mÀrkliga argument för att neka plats hos en sÀrskild myndighet.Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram det system som borde granskas ytterligare och kanske Àven förbÀttras genom att göra tillÀgg i föreskrifter eller genom annan nationell lösning hos myndigheterna. Detta skall betraktas ur ett par perspektiv som kÀnns relevanta.Den juridiska biten uppfattas som dold och inte alls framtrÀdande under sjÀlva processen till aspiranten. Det finns mycket information som Àr nyttig för den enskilda studenten som kan vara till hjÀlp och ge en slags vÀgledning till hur man skall gÄ tillvÀga med ansökan och överklagan till exempel.Det bör tas fram ytterligare styrdokument för bÄde utbildningar och student sÄ att mÄnga fler blivande poliser kan kÀnna en trygghet och lugn inför aspiranten istÀllet för att uppleva processen som en belastning pÄ studier och privatliv..

Vi har utrett de krav som stÀlls pÄ bryggstolar; internationellt, nationellt och frÄn ettanvÀndarperspektiv. Vi vill att den hÀr utredningen ska ligga till grund för framtida utveckling aven bryggstol. Detta tror vi, i slutÀnden, kan leda till en bÀttre arbetsmiljö för navigatörer dÄ despenderar en stor del av sin arbetstid i bryggstolar.För att komma fram till vÄrt resultat gjorde vi en grundlig utredning i de nationella ochinternationella regelverken. Vi anvÀnde oss Àven av en intervjustudie för att spegla anvÀndarensönskemÄl och krav. HÀr intervjuade vi navigatörer frÄn tre olika typer av fartyg.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som Àr ett nÀrliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker Àven hur begreppet utanförskapÀr relaterat till arbetslöshet och fas 3, som Àr ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa mÀnniskor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvÀrda medborgaren.Forskningsmetoden som anvÀnds Àr kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap Àr en metafor för arbetslös; attvara utanför Àr att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebÀr att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap.