Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som Àr ett nÀrliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker Àven hur begreppet utanförskapÀr relaterat till arbetslöshet och fas 3, som Àr ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa mÀnniskor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvÀrda medborgaren.Forskningsmetoden som anvÀnds Àr kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap Àr en metafor för arbetslös; attvara utanför Àr att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebÀr att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap.

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka hur ett fÄtal lÀrare tÀnker kring sambandet mellan sprÄk och ÀmnesinnehÄll i ett genreperspektiv. Min ambition var att ta reda pÄ hur lÀrare skapar en sprÄklig miljö som gynnar alla elevers lÀrande men med ett sÀrskilt fokus pÄ flersprÄkiga elever. I litteraturgenomgÄngen belyser jag internationell/nationell forskning i ett genrepedagogiskt perspektiv, frÀmst utifrÄn den australiska genreskolan, Àven kallad Sydneyskolan. Studien har en kvalitativ inriktning och insamling av data har skett genom intervjuer och videoinspelning i klassrummen. Det resultat som framkommer i studien visar huvudsakligen att deltagarna ser en positiv utveckling hos eleverna utifrÄn det genrepedagogiska arbetet.

Detta arbete Àr en studie och syftar till att ta reda pÄ hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhÄllande till Skolverkets allmÀnna rÄd och rekommendationer i frÄgan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat pÄ hur det praktiska arbetet pÄ fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte Àr tillrÀckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsÀtter med andra ord att den verksamhet som bedrivs Àr en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hÀnsyn till resursfördelning, storlek pÄ barngrupper och lÀmnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat pÄ Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sÀtt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.

Med hjÀlp av diskursanalys och en konstruktivistisk syn pÄ identitet analyserar vi Bushadministrationens uttalanden efter 9/11. VÄr utgÄngspunkt Àr att identitet Àr förÀnderlig och att den politiska diskursen skapar den nationella identiteten. Av vÄr analys framgÄr det tydligt att de amerikanska vÀrdena och myterna lyfts fram i diskursen, samtidigt som en onyanserad beskrivning av fienden hjÀlper till att stÀrka den amerikanska identiteten. VÀrlden mÄlas upp som antingen svart eller vit, och det Àr USA:s, frihetens frÀmsta boning pÄ jorden, uppgift att försvara allt som Àr gott i vÀrlden.Diskursanalysen tillför en viktig aspekt till analysen - maktfrÄgan. Makten ligger framförallt i att denna diskurs totalt dominerar och dÀrför försvÄrar alternativa tolkningar av vÀrlden.

I Sverige uppfyller medierna demokratiska uppgifter i syfte att vÀrna om den lagstadgade fria Äsiktsbildningen. Medierna ska granska inflytelserika aktörer och deras innehÄll ska presentera olika Äsikter mellan vilka allmÀnheten sjÀlvstÀndigt ska kunna ta stÀllning. I uppsatsens undersöks hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan hanterade kravet pÄ opartiskhet i förhÄllande till respektive dagstidnings nyhetsförmedling inför riksdagsvalen 2006 och 2010. Tidigare forskning visar pÄ att Alliansen gynnades i valrapporteringen inför sÄvÀl riksdagsvalet 2006 som 2010.För att göra kravet pÄ opartiskhet mÀtbart tar jag hjÀlp av Jörgen WesterstÄhls tankegods som formulerar tvÄ krav vilka ska uppfyllas för att medierna ska anses förmedla opartiska nyheter. För det första ska en nyhet vara balanserat Ätergiven och för det andra mÄste rapporteringen förhÄlla sig neutral.Resultatet visade att journalistiken i större utstrÀckning uppfyllde kravet pÄ neutral representation Àn balanskravet.

Baserat pÄ den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska lÀroböcker för vuxna andrasprÄksinlÀrare behandlar temat hÀlsa. Analysen görs pÄ tre nivÄer: text, diskursiv praktik och social praktik. PÄ textnivÄ visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur lÀroböckerna framstÀller hÀlsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. PÄ den diskursiva praktikens nivÄ fokuserar uppsatsen pÄ interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger pÄ ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhÄller analysen hur texterna Àr en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hÀlsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhÀlle, och fungerar som en brÀnnpunkt för vÀrden som Àr framtrÀdande i vÀsterlÀndsk kultur..

Uppsatsen syftar kartlÀgga den kÀnsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjÀlp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad pÄ etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt pÄbrÄ, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföretrÀde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krÀvs för att integreras.

I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rÀttsliga stÀllning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis frÄn EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rÀtten. Syftet med studien Àr dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen Äterspeglar en allmÀn princip som stadgar att EG-rÀtten inte fÄr missbrukas. Studien fokuserar sÀrskilt pÄ skatterÀttsomrÄdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rÀttsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rÀttsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rÀttsfall som behandlas i doktrinen.

En nationell vision om att fördubbla turismomsÀttningen i Sverige till Är 2020 har nyligen publicerats av vÄr regering. Samtidigt stÄr destinationsutvecklingsorganisationen PiteÄ Presenterar inför en omorganisation. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att med detta som bakgrund, utveckla vad begreppet ?destinationsutveckling ur ett upplevelseproduktionsperspektiv? skulle kunna vara. Vi vill ocksÄ se hur begreppet praktiskt skulle kunna tillÀmpas pÄ organisationen PiteÄ Presenterar.

Uppsatsen belyser myter om kvinnlighet i kinesiska reklamannonser. De valda reklamannonserna riktar sig till kinesiska storstadskvinnor i de övre samhÀllsskikten, som har rÄd att konsumera de exklusiva damtidningar som studeras. Syftet Àr att undersöka hur öst och vÀst möts i reklamen. UtifrÄn ?The Advertising Meaning Model? belyses vilka faktorer som inverkar pÄ mottagarens avkodning av reklamannonser.

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett adaptionsteoretiskt perspektiv undersöka gestaltningen av framförallt sexuellt vÄld i Anthony Burgess roman A Clockwork Orange (1962) och Stanley Kubricks adaption av romanen till film (1971). Genom en nÀrstudie av hur vÄldet gestaltas och vad av vÄldet som kommuniceras mellan roman och film, Àr min ansats att identifiera A Clockwork Orange som estetiserad och metakritisk eller vÄldsförhÀrligande. Undersökningen visar att det vid tolkningen av A Clockwork Orange inte gÄr att bortse frÄn kontext och kulturell diskurs och att det sÀtt man talade om framförallt filmen nÀr den hade premiÀr, prÀglade synen pÄ den som vÄldsförhÀrligande. Undersökningen visar dock att den litterÀra textens tekniker och konstruerade sprÄk skapar distans till vÄldsgestaltningen som gör det möjligt att omvandla den till en metaforik. Undersökningen visar vidare att det audiovisuella mediet genom ett konstnÀrligt formsprÄk förmÄr skapa en förstÄelse för vÄldet som en kritik mot det vÄld som en inte förmÄr distansera sig till..

The purpose of the essay is to examine how issues concerning gender equality are perceived and to show what areas are defined as problematic in different discourses. It also raises the question of who is defined as responsible for dealing with issues concerning gender equality in these different contexts. Theories used are the gender system and intersectionality. The study builds on a mapping of a company that is active nationally and internationally, with emphasis on the problems that can arise when these two social contexts meet, with a special focus on cathegories such as gender and ?Swedishness?.

Sweden is seen as one of the world?s most feminist societies. In January 2009 all grounds of discrimination were merged into a common law; Diskrimineringslagen. This paper examines representations of gender discrimination, linked to feminist perspectives, in the Parliamentary debate on Sweden?s new discrimination legislation through a discourse analysis.

Every big scam starts with a small invite. You are about to face the inconvenient accusation of you being responsible for your own loss. At least, this was the case for the seller of ?Macbook Pro 15? 2.4 intel-core, 4GB, glossy? in early December 2010.This thesis is breaking apart the comfort zone of being a victim, suggesting we want to be betrayed. Although the ?victim? has detected a risk, his wish to beleive that the affair is what it?s told to be, nourishes the betrayal that can proceed.

I den hÀr studien undersöks hur arkeologi framstÀlls i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgÄngspunkter dels i att det arkeologiska fÀltet populariseras nÀr det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrÄn institutionella diskursiva praktiker. Centralt Àr att relationen mellan nuet och det förflutna fÄr effekter för synen pÄ samhÀllet och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstÀdernas dagspress under det gÄngna Äret. BÄda institutionerna, tidningarna samt arkeologfÀltet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom dÄ hotet mot kulturarvet stÄr i fokus dÄ tongÄngarna blir mer inriktade pÄ konservativa vÀrden sÄsom bevarande och beskyddande.