Biogas a?r en fo?rnybar energika?lla som kan framsta?llas genom ro?tning av organiskt material som go?dsel eller gro?dor. Trots att lantbruket sta?r fo?r 76 % av den totala biogaspotentialen i Sverige producerades endast en procent av biogasen 2008 i ga?rdsanla?ggningar. Uppsatsens syfte a?r att ge en o?versikt o?ver vad som orsakar den la?ngsamma utvecklingen av sma?skalig biogas, samt att ge fo?rslag till lo?sningar som kan leda till en snabbare expansion.

This study aims at contributing to the studies of political implementation. The theory of implementation claims that local implementation that meets the demands of national policies is close to none existing. By examining the implementation of industrial policy in two Swedish municipalities that differs in location, prosperity and political believes I am putting the theory to the test. If the test were to show that the implementation is rather well executed in these two cases, where the risk of failure is great, the questions about whether the theory is valid or not will rise.By interviewing the two local government employees in charge of the work with industrial policy, and studying their strategic documents I got my answers. This by looking at their work but also their attitudes towards the national policy in terms of understanding the policy, being able to work with it, and wanting to work with it.

MÄlet med denna uppsats var att undersöka om den svenska avtalslagen Àr i behov av förÀndring och behöver bli mer internationell. Uppsatsen har undersökt vilka internationella avtalsrÀttsliga alternativ som finns att tillgÄ samt det pÄgÄende arbetet inom EU angÄende en gemensam europeisk civillag. Vid författandet av uppsatsen har utgÄngspunkten varit den svenska avtalsrÀtten och vad som Àr bÀst för Sverige. Materialet som frÀmst anvÀnts har bestÄtt av bÄde internationell och nationell lagtext och doktrin. Sverige har Àn sÄ lÀnge klarat sig med den nationella avtalslagen.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthÄlla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrÄn antagandet att en sÄdan EU-identitet Àr en form av kollektiv identitet och formas i ett förÀnderligt samhÀlle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett förÀnderligt samhÀlle, dÀr kollektiv identitet ses som en förutsÀttning för gruppers och samhÀllens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s ÄtgÀrder för att skapa eller vidmakthÄlla EU-identiteten samt de ÄtgÀrder som traditionellt anvÀnds pÄ nationell- respektive organisationsnivÄ. Nationella identiteter skapas via uppifrÄn styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ sex svensklÀrares uppfattningar om gymnasie- och komvuxelevers skriftsprÄkliga förmÄga. Syftet har Àven varit att undersöka dessa lÀrares uppfattningar om högskolans skriftsprÄkliga krav och förvÀntningar, samt hur de uppfattar att de förbereder sina elever för att möta dessa krav. Undersökningen har baserats pÄ sex kvalitativa intervjuer, vilka senare analyserats enligt en fenomenografiskt inspirerad analysmetod, som syftar till att ta reda pÄ uppfattningar snarare Àn objektivt verifierbara fakta. Resultatet har visat att lÀrarna upplever att deras elevers skriftsprÄkliga förmÄga har blivit sÀmre de senaste Ären. Det visar sig ocksÄ att lÀrarnas uppfattningar om högskolans krav och förvÀntningar Àr vaga. Förberedelserna inför högskolan tenderar att ofta handla om formalia, sÄsom disposition, referatteknik och kÀllhÀnvisningar och hur man anvÀnder sig av dessa vid vetenskapligt skrivande..

Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att belysa hur barn som tillfÀlligt eller varaktigt Àr i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram i förskolans handlingsplaner. Samt vilka konsekvenser beskrivningarna och de föreslagna stödinsatserna kan medföra för barns identitetsskapande.Teori: Studien vilar pÄ en socialkonstruktionistisk grund dÀr sprÄket anses ha en stor betydelse för hur vi uppfattar vÄr verklighet (Bergström & Boréus, 2005). SprÄket bidrar till att forma kunskap, kunskapen kan sÀgas vara en produkt av de aktuella sÀtten att anvÀnda sig av kategorier. Kunskap betraktas som historiskt och kulturellt prÀglad. Sociala handlingar sker utifrÄn den kunskap man för tillfÀllet besitter och aktuell kunskap fÄr sociala konsekvenser (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).Metod: Med hjÀlp av diskursteoretiska metoder har 28 handlingsplaner i förskolan analyserats med avsikten att blottlÀgga framtrÀdande diskurser.

Det pÄgÄr en diskurs om att reducera bilismen och det blir dÀrför allt viktigare att skapa hÄllbara gÄng- och cykelstrÄk. Detta eftersom bilismen pÄverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmÀssigt perspektiv. DÄ Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 nÀrliggande bostÀder i omrÄdet Gullberna ökar behovet av ett vÀl fungerande gÄng- och cykelstrÄk för detta och omkringliggande omrÄden. Det Àr dÀrför av stor vikt att utveckla det gÄng- och cykelstrÄk som strÀcker sig mellan bostadsomrÄdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsomrÄde och vidare mot halvexternt handelsomrÄdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostÀder och resecentrum..

Nato:s planeringsmodell Comprehensive Operations Planning Directive ska framgent anvĂ€ndas för nationell militĂ€r planering. Anpassning till svenska förhĂ„llanden kommer att genomföras. ÖverbefĂ€lhavaren betonar redan i inledningen pĂ„ ny MilitĂ€rstrategisk doktrin att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning i Försvarsmakten. Forskningen i uppsatsen fokuserar till mötet mellan planeringsmetod och betoning av att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning.Syftet Ă€r att identifiera om operativ planering enligt COPD och doktrinens betoning av uppdragstaktik harmonierar. Genom det kan uppsatsen bidra med ny kunskap inom omrĂ„det och med ett analysverktyg för uppdragstaktik.För att genomföra analys av COPD har ett analysverktyg skapats, baserat pĂ„ olika forskares teorier om vad som stödjer och motverkar uppdragstaktik.Forskningen visar att COPD i hög grad stödjer uppdragstaktik i ett filosofiskt perspektiv, men i lĂ€gre grad i praktiken.

This thesis discusses the theory of securitization in relation to the issue of irregularmigration, from EU level to national level. By using discourse analysis, the purpose isto explore whether the discourse leads to practice when it comes to nationalimplementation of EU debates on return policy. The material used in this workconsists of policy documents regarding the Return Directive from the EuropeanCommission as well as the Reva Project in Swedish migration policy. The mainobjective of the Reva Project is to make the process of returning irregular immigrantsmore effective and it has been strongly criticized, both by media and public opinion.The conclusion of this case study is that even if the security rhetoric may appearstronger on the EU level, the main elements of the security discourse are stillportrayed in the implementation on the national level. Based on this analysis we canmake the presumption that discourse develops into practice in the case of returnpolicy in the EU-member state relation..

Titel:?Gapa sÄ fÄr du en release. SvÀlj den sÄ anses du samarbetsvillig? Konstruktionen av journalistrollen i tidningen journalisten 1960-2010Författare: Sanna LindmarkKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Hösttermin 2012Uppdragsgivare: Jenny Wiik JMGHandledare: Jenny WiikSidantal: 47Syfte: Syftet Àr att undersöka konstruktionen av journalistrollen i tidningen Journalisten under 50 Är, 1960-2010Metod: Kvalitativ innehÄllsanalysMaterial: Journalistförbundets facktidning Journalisten Ärsutgivningar; 1960, 65, 70, 75, 80, 85, 90, 95, 2000, 2005 och 2010.Huvudresultat: Konstruktionen av journalistrollen har skapats ur olika diskurser under perioden frÄnprofessionaliseringens start 1960 fram till idag.

The purpose of this study is to examine how some people who do not want children construct their identity in a context where children is the norm. The study therefore focuses on how they legitimate and present their identity in this context. 4 women and 2 men with the intention to remain childless have therefore been interviewed, and from these interviews I analyze and describe how intentional childless people construct their identity. My theoretical framework is built up by discourse psychology and gender/heterosexual hegemony theories. The thesis shows that it is hard for the intentional childless to construct their identity as once and for all given, the identity is constructed as a ?norm? against the norm, as well as affected by the norm.

I Sverige idag Àr endast en femtedel av landets brottslingar kvinnor, varför forskning gÀllande kriminalitet och dess struktur tenderar att förbise kvinnor som begÄr brott. Uppsatsens syfte var att studera hur det talas om kvinnliga mördare i media. Detta Àmnades undersöka med en diskursanalytisk ansats dÀr tidningsartiklar om tvÄ fall av kvinnliga mördare analyseras. De diskurser som kunde urskiljas i talet om de kvinnliga mördarna var den passiva och den aktiva gÀrningskvinnan samt relationella diskurser. Kvinnorna talas antingen om som passiva och irrationella eller som aktiva och planerande i sitt handlande.

Föreliggande uppsats utgÄr frÄn tidigare forskning som hÀvdar att jÀmstÀlldhetsdiskursen i Sverige bygger pÄ ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jÀmstÀlldhetsdiskursens ovan nÀmnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ?den nye mannen? kan spÄras i mÀns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jÀmstÀlldhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process.Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ?görandet? av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvÀvda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet.Det empiriska materialet bestÄr av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter dÀr individer i olika sexuella, etniska och klassmÀssiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jÀmstÀlldhetsdiskursen befinner sig.Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter lÄg nÀra diskursen kring ?den nye mannen?; ett mer jÀmstÀllt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ varför lÀxor ges samt om dem bidrar till lÀrandet. Tidigare forskning visar pÄ att lÀxor kan ha bÄde positiva samt negativa effekter pÄ lÀrandet. De negativa effekterna Àr de mest förekommande i bÄde internationell och nationell forskning. Denna uppsats grundar sig pÄ en intervjustudie med sex verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är och besvarar följande frÄgestÀllningar: I vilka syften ger lÀrare i grundskolans tidigare Är lÀxor till elever? PÄ vilka sÀtt bidrar lÀxor till elevers lÀrande enligt verksamma lÀrare? Studien visade att lÀrarna har ett tydligt syfte med lÀxor samt ger en bild av lÀxor som en lÀrande del i skolarbetet förlagt till hemmet.

Syftet med studien Maktens ideologier och sprÄk i svenska skolors vÀrdegrunder Àr att systematiskt analysera innehÄllet i skriftliga dokument som kan sÀgas utgöra eller har utgjort vÀrdegrunder för allmÀnna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rÄdande maktordningen i samhÀllet och den vÀrdegrund som rÄder i allmÀnna svenska skolor. Detta tycks gÀlla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna föresprÄkar. AllmÀnna skolor kan sÄledes i hög grad ses som redskap för att reproducera, Äterskapa, makten hos för tillfÀllet dominerande samhÀllsgrupper och för att styra eleverna, samhÀllsmedborgarna, i önskvÀrd riktning..