VÄld mellan obekanta, det sÄ kallade gatuvÄldet, Àr kraftigt dominerat av mÀn, bÄde som offer och förövare. Denna studie undersöker sambandet mellan förestÀllningar om vÄld, manlighet och moral genom att analysera hur mÀn som dömts för misshandel pratar om sitt vÄld i polisförhör och rÀttegÄngar. NÀr gÀrningsmÀnnen ska förklara sig anvÀnder de sig av kollektivt delade antaganden om legitimt och illegitimt ifrÄga om vÄld och vad det innebÀr att vara man. Uppsatsens genusteoritiska utgÄngspunkt Àr att genus, i det hÀr fallet manlighet, Àr belÀget i grÀnslandet mellan aktör och struktur. Denna förstÄelse för hur genus skapas lÀmpar sig vÀl för att ur ett etnometodologiskt och diskursanalytiskt perspektiv analysera gÀrningsmÀnnens tal om vÄld som en handling i sig samt dess kontextuella förutsÀttningarEnligt tidigare forskning framgÄr det att vÄld ses som i grunden fel, men kan samtidigt anvÀndas för att visa prov pÄ bÄde manlighet och moral.

This thesis examines the ways in which adaptation and vulnerability are framed in national and sectorial policy-documents dealing with expected societal impacts of climate change. By using theories of discourse and ideology, the analysis aims to find and understand important ideas and presuppositions that are explicitly or implicitly expressed in these documents in order to make possible and tangible the institutional production of policy within the potentially far-reaching problematique of climate change adaptation and vulnerability. The analysis shows that there are two main perspectives through which vulnerability and adaptation are framed; one focusing limits to societal robustness; and one contesting the institutional capacity to implement adaptations. The author understands these framings as complementarily optimizing preconceived social and economic relations, something that might, in fact, reduce the response capacity of people..

Avsikten med studien var att utreda viken instÀllning musiklÀrare har till betyg, utifrÄn de bakomliggande syften som brukar lyftas fram för att motivera betyg och att belysa hur lÀrare ser pÄ sina möjligheter att vÀrdera elevernas prestationer och sÀtta rÀttvisande betyg. Fyra musiklÀrare intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redogjordes för det relevanta innehÄllet i intervjuerna och i diskussionen jÀmfördes slutsatserna med den forskning som redogjorts för i bakgrunden. Uppsatsens huvudresultat Àr att lÀrare i musik inte Àr i grunden negativa till betyg och att de har en god uppfattning om betygens syfte. De anser ocksÄ att det finns goda möjligheter att utforma och individualisera undervisningen, Àven om resurser sÀtter hinder i vÀgen.

Ordet globalisering förekommer flitigt i dagens samhÀllsdiskussion. PÄ de politiska arenorna har globalisering blivit ett centralt begrepp, som ifrÄgasÀtter invanda förestÀllningar. Ekonomi, miljö, nationell överlevnad och sÀkerhet - allt detta hÀnger i allt större utstrÀckning pÄ aktörer utanför varje enskilt lands grÀnser och pÄ beslut som inte Àr understÀllda landets regering. Den kosmopolitiska demokratimodellen strÀvar efter att Ästadkomma globala strukturer för politiskt handlande. Nationella och formella medborgarskap byggdes tidigare upp av antaganden om begrÀnsad rörlighet, frÄn landsbygd till staden, och Àr enligt kosmopolitismen inte lÀngre aktuella.

Denna uppsats beskriver den verklighet fotbollssupportrar lever i. Fem supportrar ger sina syner pÄ deras omgivning och jÀmförandet mellan att vara ett fotbollsfan och en huligan. Fotbollssupportrarna har fÄtt ge sina Äsikter pÄ det allmÀnna inom lÀktarkulturen och supporterskapet. FrÀmst har Àmnen som supporterskap, huliganism, deras egen betydelse samt den svenska lÀktarkulturen diskuterats och förvandlats till spÀnnande svar. Med hjÀlp av Grundad teori har jag samlat det empiriska in materialet och bearbetat dessa intervjuer samt analyserat dessa steg för steg.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mÀns förÀldraledighet konstrueras i dagstidningsartiklar och reportage. Studien undersöker hur mÀns förÀldraledighet beskrivs och motiveras, vilket innehÄll ledigheten ges samt vilka implikationer detta skapar. Uppsatsen bygger pÄ en socialkonstruktionistisk ansats. Som specifik teori och metod anvÀnds diskursanalys och diskursteori. En diskurs kan ses som ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ vÀrlden. Diskursanalys Àr sÀttet pÄ vilket man analyserar de sprÄkliga böjningsmönster som konstruerar vÄr sociala vÀrld. Empirin för uppsatsen bestÄr av Ätta nyhetsartiklar och reportage ur Sveriges tvÄ största dagstidningar, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter.

Studien undersöker Peter von Möllers agerande inom jordbruksutvecklingen i teori och praktik för Ären 1831-1883, en tid som i Sverige sammankopplas med det allra mest intensiva skedet av den agrara revolutionen. Von Möllers egna skrifter utgör grunden för undersökningens jordbruksteoretiska del. Det praktiska jordbruket pÄ von Möllers gods, i Skottorp, har studerats utifrÄn ett flertal kvantitativa metoder i godsarkivets material. Studien syftar till att beskriva teori och praktik samt finna de sammanlÀnkande kopplingarna dem emellan. Det ges ocksÄ jÀmförande utblickar mot regional och nationell utveckling för samma tid.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan pÄverkar elevernas psykiska hÀlsa utifrÄn ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgÄr frÄn tidigare utförd empiri som har Äterfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att anvÀnda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hÀlsa. Studiens resultat pÄvisar klara samband mellan social status och psykisk hÀlsa. Resultatet visar Àven att elever som tillskrivs en lÄg status i skolan i mÄnga fall utvecklar psykisk ohÀlsa under skoltiden eller senare i livet.

I denna uppsats görs en sammanstÀllning av gÀllande skatterÀtt för bolag enligt EG-domstolens praxis, med avgrÀnsning till omrÄdet för direkt beskattning.Direkt beskattning Àr en kompetens som tillfaller nationell lagstiftning i unionens medlemsstater.Nationella beskattningsregler för bolag har dock pÄ mÄnga hÄll givit upphov till diskriminerande behandling, i strid mot EG-fördragets fria rörligheter.Endast genom utfÀrdande av direktiv kan en harmonisering pÄ omrÄdet komma till stÄnd.EG-domstolen har dÀrför pÄskyndat integrationsarbetet genom att tolka och tillÀmpa gemenskapsrÀtten till att omfatta direkt beskattning för bolag.Nationella skattebestÀmmelser som hindrar bolag frÄn att utnyttja EG-fördragets fria rörligheter, kan dÀrför enligt EG-domstolens praxis ÄsidosÀttas direkt med stöd av fördraget..

Studiens syfte Àr att undersöka hur pressen har rapporterat om böneutropen i Botkyrka Är 2012. Analysenhet Àr nyhetsrapportering och i studien undersöks om det finns koloniala och orientalistiska tankestrukturer i tidningsartiklarna och dÀrmed Àr postkolonial teori utgÄngspunkten. Vidare tas hÀnsyn till teorin om att medier kan pÄverka mÀnniskors uppfattningar om verkligheten.Den huvudsakliga frÄgestÀllningen Àr hur tidningar har skrivit om böneutropet i Botkyrka och denna besvaras med hjÀlp av ett antal underliggande frÄgestÀllningar: Vilken bild av islam ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Vilken bild av muslimer ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Hur uppstÄr en ?vi -och-dem-relation? i dessa nyhetsartiklar? Hur ser förslag till verklighetsbild ut i dessa nyhetsartiklar?FrÄgorna besvaras med hjÀlp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket innebÀr att vi tolkar ett mindre urval nyhetsartiklar. Diskursanalysen ska synliggöra maktrelationer och hur identiteter konstrueras.

Det finns mycket information om de som prostituerar sig och prostitutioner, men sexköparna Ă€r inte synliga pĂ„ samma sĂ€tt. Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att synliggöra sexköparna i dagens Sverige. Det har gjorts genom att undersöka diskursen kring dem. Studien har Ă€ven tre delsyften:ÅskĂ„dliggöra de sexköpare som finnsPĂ„visa att utbudet av prostitutioner beror pĂ„ efterfrĂ„ganBelysa maktaspektenUppsatsens material bestĂ„r i huvudsak av böcker publicerade mellan 2005-2011 och diskursanalys har anvĂ€nts som metod för att undersöka dem nĂ€rmare. Studien kretsar delvis kring maktaspekten i förhĂ„llande till prostitutioner.

Denna uppsats syftar till att redogöra för eventuella brister i den svenska skogsvÄrdslagen och i Skogsstyrelsens myndighetsutövning som kan leda till negativa effekter för den biologiska mÄngfalden i skogen. Detta genomförs genom att undersöka pÄ vilket sÀtt Sverige lever upp till konventionen om biologisk mÄngfald och till den svenska skogsvÄrdslagen samt pÄ vilket sÀtt Sveriges skogspolitik prÀglas av ekonomiska och ekologiska intressen. Syftet besvaras med hjÀlp av en övergripande rÀttsdogmatisk metod samt viss journalistik och information om samhÀllets praktiska utövning. Arbetets slutsats visar pÄ en ambitiös nationell skogsvÄrdspolitik som lever upp till de internationella mÄlen samtidigt som de negativa ekologiska effekterna fortfarande Àr överhÀngande. Dessa skillnader i teori och praktik Äterspeglar svÄrigheten med att efterleva balansen mellan ekonomiska och ekologiska intressen..

[Abstract: This study examines the observed difference between Swedish and foreign owners when it comes to nominating committee participation. The background to the study is that foreign owners seem to participate in Swedish nominating committees to a lesser extent than their Swedish counterparts. The focus is on institutional owners and the companies studied are all listed companies who follow the Swedish code of corporate governance. Particular attention is paid to perceived differences in behavior that can be explained using the common corporate governance related theories of Exit, Voice and Loyalty as well as Agency Theory. These explanations are chiefly related to differences in attitudes regarding insider information, different knowledge levels regarding the purpose and workings of nominating committees of the Swedish kind as well as differences due to home market biases.].

Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) LÀrares erfarenheter av validering pÄ Komvux. ( TeatcherŽs experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare,som arbetar med validering inom omvÄrdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess pÄ Komvux.Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om de har nÄgra förslag pÄ förÀndringar eller förbÀttringar gÀllande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lÀrare som arbetar pÄ tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att mÄnga lÀrare vill flytta valideringsprocessen frÄn skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser ocksÄ att sjÀlva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men sjÀlva sjÀlvskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lÀrarna att svenska sprÄket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning Àr nÄgot som vissa lÀrare anser vara viktigt för att fÄ en likvÀrdighet i valideringsprocessen..

Title: ?vÀrldens mest fruktade terrororganisation? en diskursanalys av rapporteringen om Islamiska Staten Author: Martin Landin Subject: Undergraduate research paper in Journalism studies, Dept. Of Journalism, media and communication (JMG) Gothenburg University Term: Autumn 2014 Supervisor: Gabriella Sandstig, JMG GothenburgPages/words: 34/16295Purpose: The purpose is to examine the discourses that characterize the news about the Islamic state (IS) in Swedish newspapers, and to study how these discourses are expressed. Method: Critical Discourse Analysis Procedure: 10 articles from Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet were analysed through Critical Discourse Analysis. Results: The analysed articles shows tendencies of orientalist discourse and of a propagandistic discourse which is a part of war journalism..