I denna studie har vi sökt svara pÄ frÄgan angÄende hur unga kvinnor ser pÄ sig sjÀlva och sin roll i samhÀllet. Detta har gjorts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och sjÀlvbild.Datainsamlingen utfördes med hjÀlp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i Äldrarna 17 till 23 som pÄ olika sÀtt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar pÄ personlig utveckling med hjÀlp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som Àr en terapeut pÄ Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrÄn Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptÀckter vi har gjort visar att informanterna upprÀtthÄller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhÀllet.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid pÄ denna och studerat deras tankar kring övergÄngen frÄn nuvarande sysselsÀttningssituation till arbete. Antologin innehÄller fem enskilda bidrag, varav tvÄ fokuserar pÄ arbetslösa ungdomar och resterande delar pÄ studerande vid traditionella gymnasieprogram, pÄ fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhÀllet finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsÀttning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och sÄledes betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor.

Syftet med denna studie Àr att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ?Rapporter? förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan sÀga nÄgot om vilken diskurs kring kön detta grundar sig pÄ. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som Àr koncentrerad kring kön och betyg. DÀrefter gör jag en genomgÄng av tidigare och aktuell forskning inom omrÄdet. Jag redogör för mina teoretiska utgÄngspunkter, som Àr genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism.

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Syfte och frÄgestÀllningar : Det övergripande syftet Àr att studera begreppet trygghet och dess anvÀndning i lokaltidningen VÄrt Göteborg inom tidningens egen kategori Tema trygghet. Meningen Àr att komma Ät trygghetsbegreppets innebörd sÄsom den Àr presenterad i tidningen genom att mer specifikt analysera vilka möjligheter det finns att diskutera trygghet och vad som i sjÀlva fallet diskuteras. Studien utgÄr frÄn följande allmÀnna och specifika frÄgestÀllningar: Vad handlar artiklarna om? Vilka aktörer lyfts fram? Vad finns det för olika perspektiv pÄ trygghet framstÀllt i form av ramar, tema och diskurs? Vilka andra begrepp och idéer kan kopplas till trygghetsbegreppet?Metod och material : Metoden för studien Àr en kvalitativ, begreppsorienterad textanalys inspirerad av David L. Altheides etnografiska innehÄllsanalys vars centrala begrepp: format, ram, tema och diskurs har styrt analysprocessen.

I denna uppsats undersöks hur ett företag med global strategi, Oriflame, överför kunskap om sin kÀrnkompetens: försÀljning. Företaget som har en global strategi förutsÀtter att alla enheter inom företaget ska agera likadant oberoende av marknad. För att denna strategi ska lyckas blir kunskapsöverföringen avgörande. Nationell kultur, organisationsdesign samt kunskapstyp kan alla utgöra hinder för en lyckad kunskapsöverföring. För att komma förbi dessa hinder kan företag anvÀnda sig av olika verktyg.

This bachelor thesis investigates the discourses on violence among pupils in a school environment. The overall aim is to gain knowledge on how it is researched, interpreted and understood. The methods employed are genealogical analysis, discourse analysis and intersectional analysis. The analyzed texts consist of research reports, articles, dissertations and government authority guidelines. The theoretical framework drawn upon is post modernistic theory, social constructivism and intersectional theory.

The globalisation of the world is believed by some to homogenise individuals from different national cultures. However, the values and norms of an individual are deeply rooted in their national culture and are therefore difficult to change. Since birth these values and norms are learnt through interaction with others within a specific national culture. The differences in values of a national culture are shown in the cornerstones of the nation. These cornerstones are language, aesthetics, religion and social institutions.

VÄr studie handlar om hur förÀldraskap konstrueras i dagens samhÀlle och vad som sker med denna konstruktion i möte med förskolan samt vad som sker med förskollÀrares yrkesroll i detta möte. Vi har utgÄtt ifrÄn en diskurs om förÀldraskap som vÀckte vÄrt intresse under de intervjuer vi genomförde med förskollÀrare under den empiriska delen av detta arbete. Att ha förstÄelse och god kÀnnedom om hur dagens förÀldrar tÀnker och varför anser vi vara viktigt i vÄr framtida yrkesroll som förskollÀrare. Dels för att kunna möta förÀldrar pÄ ett bra sÀtt och dels för att kunna ta hÀnsyn till detta vid planering av verksamheten. VÄr undersökning visade att i möte med förÀldrar sÄ har förskollÀrarens yrkesroll förÀndrats. FörskollÀrare behöver idag ge förÀldrar mer stöd Àn tidigare i sin förÀldraroll.

SammanfattningI inkomstskattelagens 2 kap. 25 § definieras begreppet verksamhetsgren. Denna definition anvÀnds sedan genomgÄende i inkomstskattelagen dÄ begreppet verksamhetsgren tillÀmpas. Exempel pÄ omrÄden dÀr begreppet kommer till anvÀndning Àr i reglerna om verksamhetsavyttringar och underprisöverlÄtelser. Regelverket kring verksamhetsavyttringar Àr en implementering av ett EG-rÀttsligt direktiv, medan reglerna kring underprisöverlÄtelser Àr en rent nationell lagstiftning.

Detta Àr en undersökning angÄende de faktorer som styr lÀrarnas val av skönlitteratur pÄ gymnasiet samt hur ett införande av en litterÀr kanon skulle pÄverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen Àr att se hur gymnasielÀrare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterÀr kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lÀrare pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. UtgÄngspunkt för uppsatsen Àr följande frÄgestÀllningar: Vad styr lÀrarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen pÄ gymnasiet och hur motiverar lÀrarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende pÄ program, lÀrare och elevunderlag, vilka Àr de i sÄ fall och hur mÀrks de? Hur anser svensklÀrarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle pÄverka deras och elevernas förutsÀttningar?Resultatet visar att styrdokumenten inte Àr en av lÀrarnas huvudsakliga motiveringar.

Titel: GenusframstÀllningen i Star Trek ? en utopi eller dystopiFörfattare: Gustav Ekholm och Torbjörn KarlssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie och Kommunikationsvetenskap, 10p HT-06Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Uppsatsen syfte Àr att faststÀlla huruvida Ätta olika avsnitt ur tv-serien Star Trek belyser genusfrÄgor och utmanar avsnitten i sÄ fall de rÄdande genusdiskurserna.Metod: Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ Ätta Star Trek avsnitt som producerades mellan 1960-talet och 2000-talet. Metoden för analysen Àr en kritisk diskursanalys med utgÄng frÄn Norman Fairclougs diskurskritiska modell.Resultat: Uppsatsens slutsats Àr att Star Trek-serierna berör genusfrÄgor i olika utstrÀckning beroende pÄ vilket Ärtal avsnitten Àr frÄn. Det konstateras ocksÄ att viktiga genusÀmnen, likt homosexualitet, tas upp men beroende pÄ olika omstÀndigheter saknas ofta ett djup i framstÀllningen.Nyckelord: Star Trek, Gene Roddenberry, science fiction, genus, diskurs, diskursanalys, textanalys, makt, tv-serier, dominansförhÄllanden..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och förstÄ argumentationen pÄinternetcommunityn Familjeliv för och emot ordet pappa för spermadonatorer. Jag vill i anslutningtill det valda materialet besvara frÄgorna vilka argument för och emot ordet pappa som Äterfinnsoch vilka diskurser om förÀldraskap och faderskap som framtrÀder i materialet.Med en kvalitativ ansats inom det diskursanalytiska fÀltet har jag mot bakgrundav socialkonstruktionism och queerteori utifrÄn begreppen heteronormativitet och sprÄketsperformativitet undersökt 30 diskussionstrÄdar publicerade 2007-2011 pÄ fem subforum för regnbÄgsfamiljeroch frivilligt ensamstÄende mammor pÄ sajten Familjeliv.Ordet pappa tolkas primÀrt som en socialt nÀrvarande förÀlder i deskriptiva,narrativa och argumentativa utsagor. Argument för ordet pappa innebÀr att man ser ordet som ettgenetiskt faderskap. Argumentationerna Äterfinns i en extern diskurs (i möten med en oförstÄende,heteronormativ omvÀrld, för att privata donatorer inte bör ses som pappor eller för att alladonationsförÀldrar ogillar pappa) och dels en intern diskurs (om hur förÀldrar bör berÀtta för sinabarn om deras ursprung i donerad sperma). I bÄda fallen konstrueras pappa som ett problematisktord.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstÄs utifrÄn Lukasevangeliet. Att nÀrstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebÀr en mycket tydlig avgrÀnsning. VÀrdet i att försöka förstÄ vad Jesus sÀger utifrÄn denna enskilda sammanhÀngande kÀlla Àr att den kan ha ett större djup Àn en bild som sÀtts ihop av ett godtyckligt antal fragment frÄn olika kÀllor.I Lukasevangeliet nÀmner Jesus ordet rike med syftning pÄ Guds rike över 20 gÄnger fördelat pÄ 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa stÀllen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.

I dagens massmedielandskap ökar stÀndigt konkurrensen för de redan etablerade nyhetsmedierna frÄn nyuppkomna nyhetskanaler och Internets framfart. Det leder till att nyhetsmedier dramatiserar sina nyheter för att underhÄlla och engagera sin publik i syfte att stÄ sig i denna konkurrens. I praktiken innebÀr det att fÄ tittarna att inte byta kanal eller gÄ in pÄ en konkurrents hemsida. Konsekvenserna av att redigera nyheter sÄ att de blir ?underhÄllning? Àr att det kan pÄverka nyheternas trovÀrdighet och i förlÀngningen pÄverka tittarens ideologiska Äsikter och vÀrderingar med en förvrÀngd verklighet.