FörestÀllningar kring maskulinitet och vÄld Àr i dagens samhÀlle nÀra sammankopplade och har sÄ varit Àven historiskt. Denna studie har som mÄl att undersöka hur dessa sammankopplingar pÄverkar mÀn som trÀnar och tÀvlar MMA och hur det pÄverkar deras maskulinitetskonstruktioner. Genom att undersöka dessa mÀns instÀllning till vÄld, maskulinitet och intimitet inom MMA, syftar studien till att tydliggöra den diskurs som vuxit fram pÄ en kampsortsklubb i Sverige. Slutsatsen av denna undersökning Àr att en tillsynes motsÀgelsefull bild kring vÄld och intimitet konstruerats inom denna diskurs. Inom MMA-diskursen finns utrymme för fysisk intimitet pÄ ett sÀtt som sÀllan accepteras mellan mÀn i samhÀllet utanför.

Syftet med uppsatsen har varit att kartlÀgga hur lÀroböcker i kristendomskunskap respektivereligionskunskap framstÀller den icke-kristne individen och hur denna framstÀllning förÀndrasöver en period av 150 Är. De frÄgor uppsatsen har besvarat Àr dels vilka icke-kristna religionersom finns representerade i materialet, dels hur individer tillhörande dessa religioner framstÀllsoch dels vilka diskursiva förÀndringar som kan utlÀsas i materialet över tid. Forskning pÄlÀroböcker ur ett historiskt perspektiv Àr ett eftersatt omrÄde, detta trots att tidigare forskning lyfter fram hur betydelsefull lÀroboken Àr för elevernas lÀrande. Fyra lÀroböcker har valts ut för undersökningen. De tre första har tidigare anvÀnts vid Hvitfeldtska högre lÀroverk i Göteborg.Den fjÀrde lÀroboken Àr utvald utifrÄn att den Àr utgiven efter den senaste skolreformen.

Den hÀr uppsatsen syftar till att problematisera framstÀllningar av maktordningarna;kön, sexualitet och ?ras? i NRK:s populÀrvetenskapliga dokumentÀrserie;?Hjernevask? frÄn 2010, samt hur dessa kan förstÄs ur ett maktperspektiv med fokuspÄ poststrukturalistiska och postkoloniala teorier. Uppsatsen behandlar Àven vilkahegemoniska positioner som gÄr att finna i serien. Analysen bygger pÄ endiskursanalys av materialet som utgörs av alla sju avsnitten i programserien.Resultatet visar att programseriens betoning av de biologiska förklaringsmodellernakring kön, sexualitet och ?ras? skapar en diskurs som riskerar att upprÀtthÄlla enheteronormativ rasism som fÄr figurera i norsk public service, samt reproducerarhegemoniska positioner som verkar uteslutande och normerande.

Att vara ideellt engagerad ses av mÄnga som en faktor som leder till positiva effekter för individer. Problemet med detta resonemang Àr att de flesta som engagerar sig aktivt Àven Àrde som redan har dessa fördelaktigaegenskaper.FrÄgan Àr dÀrför om det Àr en kausal effekt eller en stark korrelation som lett till bilden av att ideellt engagemang Àr positivt för individers livsstandard.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ett aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig gereffekter hos individerna. Studiengörs med utgÄng frÄn hypotesen att socialt kapital skapas inom grupper av aktivt ideellt engagerade medlemmar och att detta i sin tur leder till positiva yttringarhos individen.Undersökningen sker genomen kvantitativ longitudinell studie som anvÀnder sig av propensity score matchingför att uppskatta den kausala effekten aktivt engagemang kan ha.Studiens resultat indikerar att ingen statistisk signifikant skillnad existerar mellan en person som varitaktiv i en ideell organisationoch en person som ej varit det, vilket tyder pÄ att det aktiva engagemanget inom en ideell organisation i sig inte ger nÄgon effekt. Dessa resultat förkastar dÀrmed hypotesen att aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig leder till positiva effekter genom det sociala kapital som skaffas inom denna form av nÀtverk..

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om hur latinamerikanska kvinnor som rollfigurer portrÀtteras inom amerikanska populÀrfilmer. Vi vill undersöka om det finns tydliga stereotyper i relation till rollfigurens genus, etnicitet och klass. Med hjÀlp av ett intersektionellt perspektiv och begreppsliga redogörelser av ''latino'' representationer i film Àmnar vi att analysera tre Hollywoodfilmer över tidsperioden 2003 till 2011. Dessa filmer Àr ''Chasing papi'' (2003), ''Ask the dust'' (2006) och ''Without men'' (2011). Metoden som anvÀnts för att nÀrmare kunna genomföra analysen Àr kvalitativ innehÄllsanalys.

Försvarsmaktens slutrapport frÄn perspektivplaneringen 2007 innehÄller ett avsnitt vilket avhandlar strategiskt samarbete med andra stater. Flera omrÄden, vilka berör Försvarsmaktens operativa förmÄga, identifieras som lÀmpliga för samarbete med de nordiska lÀnderna. I detta sammanhang uttrycker Försvarsmakten ett bibehÄllande av nationell strategisk handlingsfrihet trots att uppbyggnaden av den operativa förmÄgan föreslÄs delas mellan olika lÀnder. Uppsatsens problem och syfte tar sitt avstamp i ovan beskrivna sammanhang. Detta sker genom att undersöka vad begreppet handlingsfrihet kan sÀgas betyda nÀr det uttrycks i sammanhang av mellanstatligt samarbete.

Titel: FrĂ„n en sĂ€ker kĂ€lla? -En studie om tidningar, "sanning" och trovĂ€rdighet, med fokus pĂ„ hĂ€lsa och matFörfattare: Malin Ros och Martina JohanssonHandledare: Lena EwertssonExaminator: Ronny SeverinssonTyp av rapport: C-uppsatsÄmne: Medie- och kommunakationsvetenskapSektion: Sektionen för hĂ€lsa och samhĂ€lle, Högskolan i Halmstad 2012Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att med ett fokus pĂ„ trovĂ€rdighet och expertis undersöka, beskriva och jĂ€mföra tidningsartiklar som berör hĂ€lsa och mat.Metod: Kritisk diskursanalys av artiklar ur tvĂ„ svenska tidningarSlutsatser: Journalister anvĂ€nder sig av olika knep, sĂ„ som experter, statistik, forskning och bilder för att öka trovĂ€rdighet för den "sanning" som de vill förmedlaNyckelord: Diskurs, hĂ€lsa, experter, makt, ideologi, expertis, mat, trovĂ€rdighet, sanning.

Uppsatsen handlar om stranden Playa de Las Canteras i Las Palmas pÄ Gran Canaria och den uppbyggda berÀttelsen kring den. Fördomar som finns om Gran Canaria kan ofta kopplas till att vi bleka nordbor praktiskt taget bosÀtter oss pÄ ön för att lapa sol och fÄ hudcancer. Det Àr hÀr som lokalbefolkningens frÀmsta syfte Àr att förse oss med fÀrgglada paraplyer i exotiska drinkar. Den bild som skapas i reseskildringar och andra liknande artiklar om Las Canteras Àr nÄgot helt annorlunda: PÄ Las Canteras samsas man nÀmligen med lokalbefolkningen och upplever nÄgot annorlunda och genuint; inte bara sol och bad. Syftet med uppsatsen Àr att visa hur en diskurs skapas kring Las Canteras i utvalda texter.

Cirka fem procent av alla kvinnor i Sverige lider av nÄgon form av Àtstörning. Ett av fÄ stÀllen dit de kan vÀnda sig för att fÄ hjÀlp Àr den offentliga sjukvÄrden. Mitt syfte med denna uppsats har dÀrmed varit att undersöka hur blivande sjuksköterskor tÀnker kring Àtstörningar. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sjuksköterskestudenter har jag utifrÄn teorier om diskurs, kvinnlighet och makt gjort en diskursanalys av sjuksköterskestudenters tankar om Àtstörningar. I analysen har jag kunnat utröna att studenternas syn pÄ Àtstörningar prÀglas av tvÄ olika diskurser.

This paper aims to increase the knowledge about the relationship between football and social sustainability by investigating football as means of crime prevention. In recent times, Sweden has faced a situation where there is an increased level of young people involved in criminal activity. The government has formulated various strategies to deal with the situation and a specific part of civil society that has been given a prominent role within the crime prevention strategy are football associations in socio-economically vulnerable areas. This study therefore examines football coaches' experiences of using football as a crime prevention measure in socioeconomic vulnerable areas. The data has been collected by qualitative interviews with three football coaches.

Vi bÀr alla med oss förestÀllningar om barn . Synen pÄ barn pÄverkas av en mÀngd faktorer, samhÀllet vi lever i, media, utbildning för att bara nÀmna nÄgra. Min studie Àr en kvalitativ studie. Syftet med min studie Àr att undersöka vilken syn de anstÀllda vid en BUP avdelning i Norge har pÄ barn. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilka förestÀllningar har de anstÀllda vid BUP avdelningen om barn?? Att jÀmföra de anstÀlldas syn pÄ barns aktörskap med dagens diskurs om barn som aktörer.Jag har anvÀnt mig av fokusgrupp, intervju samt direktobservationer.

I denna studie har policyutvecklingen av den svenska terrorismbekÀmpningen undersökts. Utvecklingen av den svenska kontraterrorpolicy sedan den nationella strategins introduktion, har Àgt rum under en period nÀr allmÀnheten och det politiska styret inte tillskrivit problemomrÄdet samma betydelse. Medan allmÀnhetens oro ökat, har det politiska intresset kommit och gÄtt. Med en fallstudiedesign har utvecklingen frÄn 2008 Ärs nationella strategi fram tills idag studerats och analyserats. Genom en kvalitativ textanalys har utvecklingen visat sig ha tvÄ trender.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att portrĂ€ttera den svenska identiteten under andra vĂ€rldskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjĂ€lp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrĂ„n Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren gĂ„r i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella vĂ€rderingarna föds, var de kommer ifrĂ„n och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man portrĂ€tterar andra kulturer genom att stĂ€lla den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger pĂ„ Ă€r Ă„rgĂ„ngarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill sĂ€ga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsĂ„ret.

Uppsatsen Àr en diskursanalys med mÄngfaldsbegreppet i fokus. Analysen genomförs genom en studie av texter ? nÀrmare bestÀmt mÄngfaldspolicys. Vi anvÀnder oss av Michel Foucaults diskursbegrepp, vilket vi redogör för i metodkapitlet. Foucaults definition av diskursanalys innebÀr att han arbetar med att kartlÀgga de diskurser som finns i samhÀllet vid en given tidpunkt och inom ett givet omrÄde, och att se hur subjekt skapas inom dessa.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som rÄder vid införande av vÀlfÀrdsteknologi inom Àldreomsorgens hemtjÀnst. Uppsatsen utgÄr bland annat ifrÄn tidigare forskning som handlar om hemtjÀnstens framvÀxt, New Public Management inom Àldreomsorgen och införandet av ny teknik inom Àldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, förestÀllningar om Àldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av vÀlfÀrdsteknologi med hjÀlp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?WhatŽs the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgÄr att demografiska prognoser visar att vi i framtiden fÄr ett ökat antal Àldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fÄtt en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist pÄ personal inom Àldreomsorgen.