Dagens svenska samhÀlle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mÄngkulturella verklighet pÄverkar allt mer samhÀllets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen KriminalvÄrden. Denna studie har gjorts pÄ en av KriminalvÄrdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma Ät hur personalen talar om och agerar utifrÄn den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige Àr en realitet. Hur handskas och ser personalen pÄ de ökade krav pÄ mÄngfald och "kulturell kompetens" som numera stÀlls inom KriminalvÄrden, likt de flesta andra av samhÀllets arenor idag.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.

Denna undersökning Àr en kandidatuppsats skriven för institutionen socialt arbete pÄ Södertörns högskola. Undersökningen inriktar sig pÄ Àmnet sexberoende som idag Àr ett fenomen som inte anvÀnds i samma kontext som andra beroenden tillexempel alkoholism.Syftet med denna undersökning var att sÀtta fenomenet sexberoende i samma kontext som andra missbruk för att tydliggöra att detta beroende bör ingÄ i samma diskurs.För att kunna sÀtta detta fenomen i kontext med andra beroenden utförde vi narrativa intervjuer med fyra informanter som idag Àr i sitt tillfrisknande. Informanternas livsberÀttelser har varit grunden för att förstÄ fenomenet sexberoende. Goffmans Stigma, Nakkens Jaget och missbrukaren samt Beckers Utanför- Avvikandets sociologi har anvÀnts för att förstÄ hur fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk.Resultatet visar att fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk dÄ det tvÄngsmÀssiga beteendet Àr av liknande karaktÀr. Genom att anvÀnda fenomenet sexberoende i samma diskurs som andra beroenden minskar stigmatiseringen..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken diskurs som prÀglar nyhetsartiklar (frÄn Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga Àmne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. Metod: Undersökningen grundar sig dels pÄ en kvantitativ analys dÀr artiklarnas huvudsakliga Àmne bestÀms, dels pÄ en djupare, kvalitativ analys dÀr nyhetstexterna granskas mer ingÄende gÀllande den sprÄkliga formen. Resultat: Resultaten visar att den sprÄkmÀssiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna frÄn de bÄda tidningarna Àr marginell. Den största skillnaden ligger dels pÄ det kvantitativa planet gÀllande de huvudsakliga Àmnena, dels pÄ den schematiska uppbyggnaden.

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svensklÀrarstudenter stÀller sig till en faststÀlld nationell kanon, vilken litteratur de vill förmedla till sina framtida elever samt vilka faktorer som pÄverkar vid texturval.Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie dÀr den halvstrukturerade forskningsintervjun anvÀnts som metod. Fyra svensklÀrarstudenter, tvÄ manliga och tvÄ kvinnliga, har intervjuats enskilt och spelats in. Det lÄga antalet informanter förhindrar att en generalisering görs.De teoretiska ingÄngarna innefattar debatten om kanon i media, dÀr olika sidor lyfts fram, samt hur kanon tog sig uttryck i skolan förr och hur den gör det i dagens skola. Till sist belyses problematiken kring kanon, och frÄgan lyfts om vem som egentligen ska bestÀmma den.Undersökningen visar att svensklÀrarstudenterna inte stÀller sig positiva till en litteraturlista pÄ nationell nivÄ, utan att de vill förmedla blandad litteratur som eleverna kan relatera till. I undersökningen nÀmnde svensklÀrarstudenterna att man som blivande lÀrare mÄste ha ett klart syfte med sin litteraturundervisning, och att det kan legitimera i stort sett all litteratur.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som rÄder vid införande av vÀlfÀrdsteknologi inom Àldreomsorgens hemtjÀnst. Uppsatsen utgÄr bland annat ifrÄn tidigare forskning som handlar om hemtjÀnstens framvÀxt, New Public Management inom Àldreomsorgen och införandet av ny teknik inom Àldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, förestÀllningar om Àldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av vÀlfÀrdsteknologi med hjÀlp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?WhatŽs the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgÄr att demografiska prognoser visar att vi i framtiden fÄr ett ökat antal Àldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fÄtt en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist pÄ personal inom Àldreomsorgen.

Det Àr ingen enkel process att ge sig in i en okÀnd framtid. Inom den fysiska planeringen Àr det betydelsefullt att göra lÄngsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvÀgning mellan olika ansprÄk pÄ nyttjande och bevarande. Fysisk planering Àr till stor del en kommunal frÄga, men samtidigt Àr det allt fler planeringsfrÄgor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsÀttningarna som behövs för fysisk planering pÄ en nationell nivÄ saknas i Sverige och nÄgot sammanhÄllet nationellt dokument har inte heller utarbetats.

LantmÀteriet har fÄtt i uppdrag att ta fram en Ny Nationell Höjdmodell (NNH) över Sverige. Höjddata samlas in med flygburen laserskanning (FLS) och osÀkerheten i höjd ligger generellt sett under 0,1 m pÄ hÄrda plana ytor, dock kan osÀkerheten öka avsevÀrt i terrÀngtyper med tÀt vegetation eller i omrÄden med starkt sluttande terrÀng. Syftet med detta examensarbete Àr att kontrollera hur osÀkerheten pÄverkas av olika vegetationstyper samt olika lutningsgrader. Provningen utfördes i delar av Avesta och Hedemora kommun i april 2012, dÀr nio olika provytor kontrollerades enligt den tekniska specifikationen SIS-TS 21145:2007 ?ByggmÀtning ? Statistisk provning av digital terrÀngmodell?.

Det övergripande syftet Àr att beskriva diskurser gymnasieungdomar med mÄngkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frÄgestÀllningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina förÀldrars syn pÄ den svenska skolan? Vilka strategier anvÀnder sig intervjupersonerna med mÄngkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassningsdiskurs och en auktoritÀr diskurs framtrÀdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstÄnd och maktlöshet.

Den fjÀrde juli 2014 kraschde den norska skidstjÀrnan Petter Northug sin bil efter att ha kört rattfull. HÀndelsen blev en stor nyhet i bÄde den svenska tidningen Aftonbladet och i norska VG. HuvudfrÄgan i denna analys handlar om narrativet i Aftonbladet och VG, betraktande hÀndelsen samt Northugs persona, och Àven om narrativet skiljer pÄ grund av Northugs position som en antagonist i Sverige och en huvudperson i Norge. För att analysera berÀttelsen i de olika artiklarna tillÀpades en egendesignad narrativanalys, sammansatt av det som kÀndes relevant och anvÀndbart i litteraturen. De skillnader som upptÀcktes kunde kopplas till teorier om nationell identitet, hjÀlterollen och medias sÀtt att anvÀnda idrottsmÀn, i det hÀr fallet Petter Northug, som antingen antagonist eller protagonist.

Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhÀllet. UtifrÄn en feministisk ansats Àr syftet att synliggöra och kritisera en del av de maktstrukturer som finns bland mÀn och kvinnor i medier i Sverige. I analysen anvÀnds frÀmst hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstÄ maktstrukturer. Vidare Àr Àven diskurs och representation viktiga begrepp. Resultatet av studien Àr att det kopplat till hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade maktstrukturer som ger mÀn mer makt Àn kvinnor i medier.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vilket sprÄkbruk pedagoger anvÀnder sig av i individuella utvecklingsplaner och dÀrmed vilken diskurs kring elever som tonar fram. Vi har valt att fokusera pÄ den sociala delen i de individuella utvecklingsplanerna. I litteraturdelen har vi fokuserat pÄ tidigare forskning kring hur elever skrivs fram i individuella utvecklingsplaner, dÀr det visat sig att det finns en tendens att kategorisera in eleverna i olika fack. Vi har Àven en kort genomgÄng av diskursteori. I resultatdelen har utvecklingsplaner frÄn 44 elever granskats dÀr vi med hjÀlp av diskursteori studerat hur sprÄket anvÀnds och hur det kan tolkas.

Denna studie har undersökt diskursen om miljö, EU:s fria inre marknad och försiktighetsprincipen i nÄgra av EU:s förordningar och direktiv som reglerar hanteringen av genmodifierade grödor (GMO). Försiktighetsprincipen genomsyrar alla EU:s lagtexter frÄn senare tid vad gÀller hanteringen av GMO-produkter, och har dÀrmed pÄverkat lagarnas utformning. Vi har undersökt huruvida försiktighetsprincipen motsÀtter sig EU:s grundlÀggande intention om en fri inre marknad, och hittat tecken pÄ att försiktighet och marknad inte alltid Àr kompatibla.Miljöaspekterna i dessa lagtexter har ocksÄ mÄnga gÄnger visat sig fÄ lÀmna plats för en sÀkerhetsdiskurs fokuserad pÄ mÀnniskors sÀkerhet, dÀr miljön kommer i andra hand och inte ses som det primÀra att skydda.Vi ser till stor del en diskurs i dessa lagtexter som konstituerats av mÀnniskors och samhÀllets rÀdsla och krav pÄ sÀkerhet, snarare Àn en diskurs som prÀglat och pÄverkat samhÀllets instÀllning till GMO..

Denna uppsats avser att analysera pÄ vilket sÀtt som den svenska skolan har framstÀllts som en jÀmlik och rÀttvis institution. FrÄgestÀllningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt pÄ vilket sÀtt denna diskurs pÄverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra pÄ vilket sÀtt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade pÄ att i framstÀllning av den svenska skolan sÄ framtrÀdde en mix av tvÄ olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan sÄledes ses som ett tecken pÄ att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhÀllet har kommit att nÄ Àven skolans domÀn.

I denna uppsats har jag behandlat miljökonsekvensbeskringarnas syfte, uppbyggnad, aktuell och lagstiftning. Detta har gjorts frÀmst med utgÄngspunkt i nationell lagstiftning men ocksÄ en del internationella bestÀmmelser. Beskrivning av bakgrunden till MKB och dess ursprung tas ocksÄ upp för att skapa en djupare förstÄelse, kring detta tillkommer fakta kring exempelvis EU:s direktiv. Jag har Àven berört omrÄden som normer och hÀnsynsregler somindirekt berör förfarandet för ett MKB-förfarande. Jag har ocksÄ sÀrskilt berört MKBprocessen för Natura-2000 omrÄden.