Byggföretag arbetar traditionellt i olika projektgrupper, det vill säga tillfälliga arbetsgrupper under en begränsad tidsperiod vilket anses vara en av möjliga förklaringar till byggbranschens problem om bristande kommunikation och förnyelse. Projektgrupperna skapas och bestäms vanligtvis av en chef eller projektledare i ledningen i en organisation och med bakgrund i stora kommunikationsbristerna i branschen är det viktigt att ledningen är medveten om sitt aktiva skapande av projektgrupperna. Tidigare forskning på ämnet har fokuserat på grupprocesser i redan befintliga grupper medan mitt syfte är att förstå hur nya projektgrupper skapas i byggbranschen ur ett ledningsperspektiv. De frågeställningar som mynnades ut ur detta syfte var vilka strategier som ledningen använder sig av för att skapa projektgrupper samt vilken roll byggföretagens organisationskultur spelar när det kommer till att skapa projektgrupper. För att svara på detta intervjuades sex personer i ledningsposition på tre olika byggföretag som på olika sätt arbetade med att skapa projektgrupper.

Genom en enkätundersökning till konsumenter har vi kommit fram till att det är lägre kostnader, bättre information och bättre täckning som är de optimala faktorerna för 3G-operatörerna att kunna locka till sig fler konsumenter..

Under det nya seklets början har den svenska snusmarknaden karaktäriserats av en ökande konkurrens efter att under en lång period i princip ha varit en monopolmarknad för det tidigare statliga bolaget Swedish Match. Uppsatsen har syftat till att undersöka de inträdesbarriärer som uppstickarna mött i sina försök att penetrera en marknad som karaktäriseras av ovanligt hög varumärkeslojalitet, marknadsföringsförbud och i vissa fall distributionssvårigheter och därefter analysera hur dessa kan övervinnas med hjälp av marknadsföringsverktyg. Arbetet har en kvalitativ och hermeneutisk prägel och tar sin utgångspunkt i Michael Porters ?Barriers to entry?-modell, Kotlers ?Push- och Pull strategier? samt ?Marketing Mix?-modellen och fokuserar i första hand på bolagen Skruf Snus AB och Fiedler & Lundgren där nyckelpersoner intervjuats. Undersökningen visade att företagen använt sig av olika strategier för att penetrera inträdesbarriärerna med hjälp av marknadsföringsverktyg.

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förändringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat våld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig något ifrån varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt åtta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjänst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick från att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsätt, skulle kunna användas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvåld.Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förändra grundproblemet, d.v.s. hederstänkandet i familjerna. Däremot kom det fram från samtliga respondenter att de kände igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket säkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.Alla respondenter har också beskrivit att en stor svårighet är att hedersförtryck oftast är sanktionerat av ett kollektiv, vilket är väldigt främmande för det svenska samhället där våld mot familjemedlemmar nästan alltid utförs av en gärningsman.

Arbetet handlar om inkludering och beskriver en kommuns strategi för att förändra sin verksamhet från en exkluderad särskola till att alla elever erbjuds plats på sin hemskola..

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet är att studera målen i de nationella styrdo-kument som finns angående genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras på lokal nivå i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen är läroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lärare i grundskolan för att studera hur genusmålen praktiseras och upplevs på lokal nivå. Teoretiska begrepp som uppsatsen går igenom är identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Efter direktiv från en ny digital agenda av EU, anpassade regeringen sin handlingsplan för att ligga i linje med resten av EU. Regeringen satte även upp målet att bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. För att kunna uppnå denna målsättning krävs insatser på nationell, regional och kommunal nivå. För att regeringen ska kunna uppnå sitt mål är man beroende av att kommunerna uppfyller sin del. Detta har satt press på kommuner, som utvecklar och implementerar nya e-tjänster i ökande takt.

Uppsatsen behandlar intressegruppers påverkan på beslutsfattare på lokal nivå genom att undersökapåtryckargrupper som var involverade vid byggandet av Uppsala konsert och kongress. Studiensyftade till att utröna huruvida det fanns någon skillnad mellan lokala intressegruppers pluralistiskaarbete och teorin kring påtryckargruppers verksamhet på nationell och europeisk nivå. Slutsatsen äratt alla dessa intressegrupper använder sig av liknande verktyg. Studien behandlar även skillnadenmellan intressegrupper där delar av medlemskåren är beslutsfattande politiker och påtryckargruppersom ej har det. Här visar studien att de intressegrupper som har förtroendemän som medlemmarfokuserar mer på direktkontakt med politiker än vad andra påtryckargrupper gör..

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhållningssätt i relation till dessa. Vidare vill vi jämföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom området. Det empiriska resultatet bygger på åtta kvalitativa intervjuer med representanter från HR-funktionen i företag inom privat sektor. Både resultat och vetenskaplig genomgång har visat på variationer av såväl påverkan som förhållningssätt. Företagens val av förhållningssätt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende på verksamhetsspecifika förutsättningar.

Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Syfte: Vårt syftet är att skapa förståelse för ICAs förändring och utveckling under åren 1993 till 2006 utifrån företagets strategiska beslut. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. För att samla in data till empirin granskades ICAs årsredovisningar för åren 1993 till 2006. Vidare genomfördes semi-strukturerade intervjuer med ICA Handlare, leverantörer och kunder. För att få djup och tillförlitlighet i studien har äkthet och trovärdighet behandlats i metoden.

Globaliseringen ställer större och större krav när det gäller verksamhetsstyrning på stora organisationer. Det är viktigt att alla inom organisationen arbetar mot samma mål trots alla olikheter. Forskning av bl.a. Henry Mintzberg visar att ledningen endast kan påverka styrningen till ca tio procent, återstående del blir en framväxande strategi. Syftet med studien är att jämföra objekten när det gäller organisationsstruktur, ledningsstil, företagskultur, belöningssystem, affärsidé, vision, strategi samt formellt styrningsverktyg.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhållningssätt i relation till dessa. Vidare vill vi jämföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom området. Det empiriska resultatet bygger på åtta kvalitativa intervjuer med representanter från HR-funktionen i företag inom privat sektor. Både resultat och vetenskaplig genomgång har visat på variationer av såväl påverkan som förhållningssätt. Företagens val av förhållningssätt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende på verksamhetsspecifika förutsättningar.

På SAAB Aerostructures i Linköping utvecklas och tillverkas delsystem, så som dörrar och skevroder, till kommersiella flygplan åt framförallt Boeing och Airbus. Inom flygindustrin går utvecklingen mot en större användning av kompositmaterial i denna typ av strukturer. För att befästa sin position på marknaden och bygga kunskap kring konstruktion i och tillverkning av kompositmaterial har SAAB startat ett forskningsprojekt kallat GF Demo. Projektet syftar till att ta fram nästa generations kompositstrukturer för civilflygplan, samt att utveckla effektiva produktionsprocesser för detta. En utmaning med konstruktioner i kompositmaterial är den dyra och komplexa tillverkningsprocessen.