Läroböcker som används i undervisningen i arabiska som modersmål importeras från arabiska länder, bland annat Syrien, Libanon och Jordanien. På grund av stora skillnader mellan utbildningar och undervisningsmetoderna i arabiska skolor och i svenska skolor vill jag genom min uppsats undersöka och analysera en av dessa böcker som används i undervisningen här i Sverige. Det övergripande syftet med min uppsats är att undersöka hur den arabiska kulturen och identiteten representeras i läroboken ?Al qeraa al arabia?, som används i undervisning i arabiska som modersmål på grundnivå. För att analysera den valda läroboken har jag valt att kombinera två analysmetoder, nämligen en hermeneutisk metod kallad ?kritisk närläsning? och en språkvetenskaplig metod, där jag använder valda delar av en analysmodell konstruerad av Hellspongs. Resultatet av mina analyser visar att läroboken ?Al qeraa al arabia? inte kan bidra till att bygga kultur och identitet hos elever i Sverige som är från olika arabiska länder. Avslutningsvis diskuteras även tänkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges på vidare forskning inom området..

På senare år har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och svenskar kan ibland kulturella skillnader göra det svårt för oss att förstå hur motparten menar. Syftet med den här examensuppsatsen är att ta reda på hur kineser tänker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser på Kina och hur vistelsen i Sverige har påverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen ålder utvandrat till Sverige från Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsägelsefulla syn på att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jämförelser med omvärlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvärlden en nedsättande syn på Kina.

I detta arbete undersöks identitetsskapande i en lärarledd skolkontext. Syftet är att undersöka och gestalta hur två pedagoger på en skola för grundskolans senare år säger sig arbeta med och förhålla sig till elevernas identitetsskapande under de aktiviteter som de leder. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer som berört pedagogernas uppfattning av hur de arbetar med och förhåller sig till identitetsskapande. Därefter har vi tolkat och gestaltat innehållet i intervjuerna i panoramabilder som animerats till film. Estetik, genus, elever i årskurs sju och styrdokument är tydligt återkommande teman i intervjuerna. Undersökningen visar att våra informanter tycker sig arbeta med identitetsskapande och att arbetssätten som inrymmer identitetsskapande har mestadels estetisk form och ett innehåll som erbjuder rollprövande och/eller ställningstagande..

I kursplanen för ämnet historia på grundskolan står skrivet att undervisning bl.a. ska ge eleverna möjlighet att utveckla sitt historiemedvetande, ge dem kunskap om hur historia kan använda för olika syften samt att eleverna ska få kunskap om hur historia skapar identitet hos individer. Syfte med denna undersökning är att utifrån historiemedvetande, historiebruk och identitet jämföra hur tre olika läroböcker ( SO-S Historia del 4, Historia PunktSo och Levande Historia) gestaltar förintelsen och avgöra vilken som är lämpligast att använda i undervisningen om förintelsen utifrån de kursplanmål som historiemedvetande, historiebruk och historieidentitet . Historieböckerna SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO är de två historieböcker som på olika sätt gestaltar förintelsen genom dessa tre historiska begrepp.

Uppsatsen är en studie i hur samhället och den konsumtionskultur vi lever i speglas i den samtida konsten och den offentliga debatten. Det didaktiska perspektivet tar upp samtidskonsten roll i bildundervisningen och hur frågor som rör konsumtion och identitet visuellt kan bearbetas och gestaltas i en lärandesituation.Utgångspunkten i studien är teorier om modernitet där reflexivitet, görbarhet och individualisering är centrala teman. Människan är idag inbegripen i ett reflexivt arbete för att skapa sig själv och det posttraditionella samhället betecknas av att traditionella normer brutits ner och individen tvingats bli något av en ?sökare?.I senkapitalismen uppstår nya symbolvärden vid sidan av bytesvärden och bruksvärden, symbolvärden som är knutna till livsstil och identitet. Studien beskriver hur människan manifesterar sin vilja att särskilja sig men också att tillhöra genom konsumtion som symbolisk aktivitet, där konsumenten genom att handla konstruerar sitt ?jag?.

Att penisen inte haft en betydande roll inom den socialpsykologiska forskningen rörande mäns identitetsskapande, samtidigt som manskroppen blivit en tydligare fokuspunkt i media och samhället de senaste åren, är utgångspunkten för denna studie. En studie som syftar till att se hur män konstruerar sin identitet utifrån sin kropp. I denna studie antogs ett diskursanalytiskt angreppssätt för att söka svar på hur män i åldern 20-30 år konstruerar sin identitet utifrån sin kropp med ett särskilt fokus på penisen och dess inverkan. Det utfördes åtta stycken semistrukturerade intervjuer, som transkriberades och kodades i programmet Nvivo. Utsagorna analyserades utifrån valda delar av olika diskursanalytiska angreppssätt och även Goffmans dramaturgiska perspektiv och hans teori om stigma, samt Butlers performativa idé om kön och Connells teori om hegemonisk maskulinitet.

Det vitryska språket är jämte ryskan ett av de två statsspråken i Republiken Vitryssland. Användning av det ryska språket dominerar dock i de flesta samhälleliga situationer och en minoritet av befolkningen anger att den dagligen talar vitryska. Antalet skolor med vitryska som undervisningsspråk har under många år minskat. Bokutgivning och vissa kulturevenemang på vitryska språket har statligt stöd och det finns även oberoende organisationer som arbetar för främjande av språket. Språkfrågan är dock mycket politiserad och det kan vara svårt att bilda sig en klar uppfattning om den.Denna uppsats syftar till att bringa klarhet kring språkliga förhållanden i dagens Vitryssland.

Bakgrunden visar på att Stockholms destinationsmarknadsförare befinner sig i en stark konkurrenssituation då konkurrensen sker globalt. Vidare har kundernas beteende förändrats vilket ställer högre krav på Stockholms destinationsmarknadsförare. Utmaningen består i att Stockholm måste skapa en attraktiv identitet för att uppnå en lyckad image hos nya segment. Därmed är det betydelsefullt för Stockholm att attrahera ryska besökare.Uppsatsskribenterna har kommit fram till att Stockholm inte har en lyckad image i dagsläget..

Missbruk av droger finns i alla samhällsklasser och förekommer bland personer i varierande åldrar. Missbruk skapar både sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik är ett stort samhällsproblem. Arbetet baseras på en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet påverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhället kan befästa ett destruktivt socialt identitetsskapande. Frågeställningarna var: Vad är huvuddragen i tidigare forskning vad gäller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och Luleå tekniska universitets egen databas Primo.

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen på gymnasiet. När ämnet historia motiveras i historiedidaktiken är identitet och historiemedvetande nyckelord. Då individers lokala identitet är mycket viktiga bör också det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgå från en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria på kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion på teoretisk nivå om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men också en praktisk kartläggning över lokalhistoriskt intressanta ingångar i en kommun som Olofström..

Mitt syfte med det här examensarbetet är att få en djupare kunskap om flerspråkighet och om vilka faktorer som kan påverka identiteten hos en flerspråkig individ. Flerspråkighet är numera vanligt inte bara i Sverige utan runt om i världen. Mina frågeställningar handlar om på vilket sätt olika faktorer såsom familj, skola och samhälle påverkar en flerspråkig individs förhållande till sitt språk och sin kultur. Arbetet bygger främst på en litteraturstudie som kompletterats med en empirisk studie. Jag delade ut en enkät till sju flerspråkiga ungdomar som går i åttan.

On the 10th of February 2011 Hosni Mubarak gave his last speech as the president of Egypt, on the following day he resigned the presidency after more then two weeks of violent protests against his rule, and with that his 30-year long rule over Egypt had come to an end. This bachelor thesis aims towards examining this speech using both qualitative and quantitative research methods in order to reach a useful analysis of the speech. The conclusions of this thesis is that several methods were used in the speech in order to win the listeners acceptance and approval for the speaker, and then to use these in order to soothe, or preferably to completely stop, the current revolution. The methods that have been found to play major roles in achieving this are; portraying the speaker, defining the listener, promises of improvements and of justice/revenge, and nationalism. This thesis is written in Swedish with Arabic excerpts..

Under ungdomsåren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrågasätta sin identitet. Det identitetssökande som då tar sin början är en omfattande process. I takt med att individen frigör sig från familjen får jämnåriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet är att redogöra för hur några ungdomar beskriver sig själva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i åldern 15 - 16 år och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig själva. Ungdomarna ser kamrater som något självklart och till viss del är man någon tillsammans med sina kamrater..

Antologin, som har sin utgångspunkt i tema Identitet & Livsvillkor, problematiserar samhällets normativa föreställningar i förhållande till sexualitet och kön. Studieområdet speglar en vision om att förändra samhället, där individen inte bör begränsa sitt identitetsskapande på grund av normaliseringsprocesser. Detta belyses ur fyra olika perspektiv som utgår ifrån deltagarnas livsberättelser och erfarenheter. I det första bidraget diskuterar Elvira Ekström i Könad prevention - en studie om unga och deras tankar kring sex och preventivmedel hur ungdomar förhåller sig till föreställningar om sexualitet och preventivmedel. Nästa kapitel "Det här känns jobbigt för mig och vi måste prata" ? en studie om heteronormens betydelse för personer med LHBQ - identiteter skrivet av Sandra Johansen, presenterar individers erfarenheter av att placeras utanför heteronormativitetens ramar.

Vad innebär lycka för de arbetslösa boende på orten Bengtsfors som under många års tid kantats av negativa händelser i form av nedläggningar av industrier? Hur ser livet ut för dessa människor, vilka förändringar i vardagen sker när man förlorar sitt arbete? Kan dessa individer känna lycka och uppnå lyckoeffekter under andra förhållanden, utan ett arbete?Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur arbetslösa individer på en nedläggningsdrabbad ort ser på sitt liv, sin lycka och sin framtidstro. Upplevs lyckan annorlunda beroende på kön, ålder, utbildning eller familjesituation?Jag kommer att diskutera begreppen arbetslöshet, motivation, tillfredställelse, identitet och lycka utifrån de utvalda intervjupersonernas vardag och utifrån Abraham Maslows motivations- och behovsteori, Anthony Giddens teorier om identitet, tillfredställelseteorin, den affektiva teorin samt hybridteorin.Sammanfattningsvis visar min undersökning på att kön och ålder inte har någon betydelse för en persons lycka och tillfredställelse. Utbildning och civilstånd visade sig ha betydelse för lycka och tillfredställelse men det verkar vara grundinställningen till själva livet som är den avgörande faktorn.