Syftet med den här uppsatsen har varit att få en bild av yezidiernas religion och deras liv i exil. Hur yezidier ser på sin identitet och möjlighet att utöva sin religion i Sverige. I uppsatsen finns en kort forskningsöversikt av de centrala delarna i yezidismen. För att få svar på mina frågor har jag använt kvalitativ intervju som metod. Undersökningen är gjord i form av djupintervjuer med yezidier bosatta i Hässleholms kommun.

Denna studie syftar till att undersöka vilken plats och betydelse kristendomen har och har haft över tid i religions-, historie- och samhällskunskapsundervisningen när det gäller att leva tillsammans i ett samhälle, familj eller bara som man och kvinna. Studien syftar också till att undersöka vilken betydelse kristendomen har för barn och ungas kulturella identitet och hur skolan kan bidra till att utveckla denna hos barn och unga. Metoden som använts är en så kallad textstudie, vilket innebär att olika texter studeras och jämförs för att ge svar på frågeställningarna och syftet. Den litteratur jag har studerat främst är kurslitteratur i ämnen historia, religion och samhällskunskap för mellanstadiet, årskurs 4 till och med 6. Böckerna är publicerade mellan tidsepokerna 1960-2010.

I Sverige har det pågått en fyra decennier lång regiondebatt om hur den regionala förvaltningen ska organiseras. Denna debatt har resulterat i ett beslut om en försöksverksamhet med regionalt självstyre i fyra län från 1 juli 1997 till 31 december 2002. I den regionala försöksverksamheten som ytterligare har förlängts till 2006 ingår Kalmar, Gotland, Skåne och Västra Götaland. De två sistnämnda regionerna är mitt undersökningsmål. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram de väsentliga faktorer/element som kan relateras till och förknippas med regional identitet.

I en tid då förtroende i och för företag diskuteras flitigt ville vi se vad förtroende egentligen kan sägas vara och framförallt vilken betydelse det har för de anställda. Externt kan förtroende kopplas till bilden av företaget utåt och det väckte vår nyfikenhet för kopplingen till den interna bilden, de anställdas uppfattningar om företaget, det vill säga identitetskänslan. Såväl identitetskänsla som förtroende är centrala begrepp för organisationer idag men det finns lite forskning kring dessa begrepps relation. Vårt syfte med undersökningen har varit att skapa insikt i huruvida det finns en relation mellan identitet och förtroende. Detta gjordes dels på ett teoretiskt plan, där vi försökte konceptualisera begreppen och dess relation till varandra, och dels på ett empiriskt plan där vi undersökte dessa begrepps relation till varandra i praktiken.

Svenska myndigheter har ett flertal gånger påpekat att framtidens arbetsmarknad kommer att behöva kompetent och högskoleutbildad arbetskraft. Samtidigt diskrimineras unga högutbildade i arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar har utbildat sig i Sverige och väljer att arbeta utomlands. Konsekvenserna som detta kan ha i Sveriges framtida arbetsmarknad är oklara.Syftet med undersökningen är att studera varför vissa akademiska ungdomar med invandrarbakgrund som har växt upp i heterogena miljöer väljer bort Sverige efter högre studier. Målet är att förstå och förklara ett aktuellt fenomen.För att genomföra studien har en kvalitativ metod använts.

Vi har valt att genomföra denna studie då vi anser att det är ett ämne som är relevant då det inte finns så mycket tidigare forskning om sambandet mellan identitet, relationer och det postmoderna samhället. Problemformulering i denna studie är: Hur upplever 19?20-åriga ungdomar, av båda könen, identitetsskapande och relationer i det postmoderna samhället? Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och på så sätt försökte vi förstå hur ungdomarna hanterar den komplexitet som ligger bakom de postmoderna identite-terna och deras skapelseprocess. Intervjuerna sattes i förhållande till teorier av exempelvis Mead (1977), Bauman (2002, 2003) och Giddens (1997). Tidigare forskning visar att postmodernitetens identitet är ett uppmärksammat ämne ex-empelvis genom Hjalmarson Vertovecs (2009) studie kring just postmodernitetens identitet.

Avsikten med studien är att beskriva vilka problemområden som kan uppstå vid skillnader mellan varumärkesidentitet och image hos ett köpcentrum. För att undersöka detta har vi valt att studera hur Galleria Duvan i Karlstad arbetar med sin varumärkesidentitet. Därefter har vi undersökt hur konsumenterna uppfattar denna identitet och vilken image denna organisation har hos dem.För att genomföra våra studier har vi använt oss av en kvalitativ metod där de intervjuer vi har utfört har varit djupintervjuer. En intervju på en representant från Galleria Duvans marknadsgrupp har genomförts samt tio stycken intervjuer på konsumenter. Resultatet av studien har gett indikationer på att det finns skillnader mellan köpcentrumets identitet och den image som konsumenterna upplever. Dessa skillnader ligger främst i kommunikationen av budskapet via sin marknadskommunikation.

Syftet med denna uppsats är att studera hur vissa svenskar med invandrarbakgrund upplever sin situation i det svenska samhället, samt att bidra med ny kunskap om andragenerationens invandrares livssituation i det svenska samhället. Uppsatsens fokus kommer att ligga på identitet och problematiken med att ha olika kulturer att anpassa sig efter. Metoden vi har använt är kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex personer av vardera kön som har invandrarbakgrund. Det vill säga att vi har intervjuat tre tjejer och tre killar för att få en mer klar bild om könskillnader. Samtliga informanter har växt upp i Sverige men har föräldrar som har växt upp i hemlandet och dess kultur.

Denna uppsats är skriven på initiativ av Alkohol- och drogmottagningen i Umeå kommun. Syftet med studien är att undersöka hur före detta narkotikamissbrukare upplever omställningen till ett drogfritt liv. Enligt Socialstyrelsen finns uppskattningsvis drygt 100 000 personer med missbruk i något av samhällets vård- och behandlingssystem. I en studie påvisas mönster som innefattar att ett drogmissbruk leder till en avvikande identitet, som i sin tur leder till stigma. Vidare visar en annan studie att sociala relationer haft en stor betydelse där närheten till andra människor har varit en viktig beståndsdel för stöd och hjälp.Uppsatsen utgår från en abduktiv ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer där intervjuerna har bearbetats och analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med vår studie har varit att undersöka teaterns roll för skapandet av identitet hos deltagarna i en teatergrupp på Kvartersteatern i Halmstad. Vår samlade frågeställning är att undersöka hur teatern som forum påverkar deltagarnas identitet. Vi har genom våra metoder fått ett rikligt material till att kunna skriva en kvalitativ uppsats om teaterns roll i skapandet av identitet.Vi började vårt arbete på Kvartersteatern genom att ha en första kontakt med en av ledarna på teatern, efter det första mötet så hade vi fått en bild av teatern och dess verksamhet. Vi gjorde sedan deltagande observationer vid tre tillfällen vilka följdes upp med kvalitativa intervjuer. Vi gjorde en intervju med en av ledarna sedan ytterligare sju intervjuer med teaterutövarna.Vi har i vårt socialpsykologiska analytiska arbete använt oss av fyra olika teorier, varav en av dem har fungerat som huvud teori.

Charles de Gaulle, en fransk general, var president i Frankrike från 1958 till 1970. Redan innan sitt makttillträde ?58 hade han verkat för att Frankrike skulle skaffa sig ett självständigt kärnvapenförsvar och göra sig mer självständigt och suveränt, främst gentemot NATO och USA. Detta arbete tog rejäl fart efter hans makttillträde och det franska självständiga kärnvapenförsvaret förverkligades 1967. Året innan, tog han Frankrike ur NATO:s militära samarbete.

Denna uppsats har som syfte att, genom kvalitativa intervjuer, belysa fem kvinnors intresse för spel (dator- och tv-spel) och hur dessa kvinnor i sin tur talar om spel som en del av sin identitet. Frågorna som ställs till empirin handlar om vilka erfarenheter informanterna har av spel som intresse och vilka slutsatser om deras spelande man kan dra av detta. Vidare får vi en inblick i hur det normala ser ut inom spelvärlden, utifrån informanternas berättelser. Sist men inte minst så ställs frågan vad föreställningarna om det normala inom spelvärlden får för konsekvenser för informanternas identitet, och därmed vad detta leder till gällande de möjligheter och begränsningar som dessa kvinnor ställs inför, i relation till sitt intresse och den värld som omger det. Uppsatsen visar på att det inte bara finns en norm för hur en kvinna ska vara som Gamer utan det finns också en normativ femininitet som man bör förhålla sig till.

Den här religionsvetenskapliga uppsatsen är metodologiskt en idéhistorisk analys. Jag söker svara på om och i så fall hur termen jahiliyya fyllts med innehåll genom historien, och framför allt hur jahiliyya används i en inom-muslimsk debatt idag och varför.  Jag har använt mig av religionssociologiska teorier om religion och identitet i syfte att söka svara på min frågeställning. I arbetet har jag kommit fram till hur man med hjälp av det religiösa språket genom in ? och utgrupper och med en dualistisk världsbild fyllt termen jahiliyya med innehåll i syfte att skapa ett vi och dem tänkande..

För mig är kläder det ultimata sättet att uttrycka och kommunicera en historia. I mina tidigareprojekt har jag konsekvent arbetat med att skapa karaktärer, vars historier jag har velat berättagenom kläder.Jag är intresserad av hur kläder används för att på olika sätt markera och understryka enpersons identitet, grupptillhörighet och sociala ställning. Det fascinerar mig mycket att iakttamänniskors rollspel, vad man dels manifesterar men också döljer. Jag har i mitt arbete funderatöver de masker och skal vi tar på oss, de roller vi själva tar, men också de vi ofrivilligt får ochibland har svårt att leva upp till.Min titel, I is another , är ett citat av Arthur Rimbaud. Det är senare känt som något Bob Dylansa, och syftar just till jaget som någon utanför en själv, någon man inte helt förlikar sig med..

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera hur 60-talister samt 90-talister använder sig av Instagram samt hur de ser på online-identitet. De frågeställningar som vi utgått från är: ?Hur liknar samt skiljer sig användandet av Instagram mellan människor födda på 1960-talet mot de födda på 1990-talet??, ?Om och i så fall hur skiljer användarna mellan sin online-identitet och de personer de är i det verkliga livet??, och ?Hur liknar samt skiljer sig skapandet av en online-identitet mellan 1960-talister respektive 1990-talister?? Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Till teorin valde vi att utgå ifrån ?Youth, identity, and digital media? av David Buckingham, ?Modernitet och självidentitet? av Anthony Giddens, ?Jaget och maskerna? av Erving Goffman, ?Mediekultur, mediesamhälle? av Jostein Gripsrud, ?A networked self? av Zizi Papacharissi samt ?Life on the screen? av Sherry Turkle. Resultatet pekar på att det inte är så stor skillnad i identitetsskapande mellan generationerna, vi såg snarare fler likheter.