Bränt barn är historien om den unge Bengt och dennes liv efter att hans mor plötsligt gått bort. Vi får följa Bengt genom ett års tid där ett sorgearbete efter modern tar sig i uttryck genom hämnd, svartsjuka och mycket plågande. Bengts far Knut hittar snabbt en ny fru och Bengt som till en början skyr henne som pesten inleder sedermera ett kärleksförhållande med henne. Hon blir då Bengts moderssubstitut. För mig har berättarstrukturen och karaktärsteckningen varit av särskilt intresse.

Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av Narratologisk teori, om hur berättandet är kon-struerat, visa på hur en berättelse är skriven. Uppsatsen visar att man med den Narratologiska teoribildningen kan analysera och beskriva hur en författare valt att skriva ner sin berättelse och hur den är konstruerad. Jag gör antagandet att man med ledning av en narrativ studie av en berättelse från en erkänd god författare, Torgny Lindgren, kan finna stöd för hur en berättelse, Ormens väg på hälle-berget, är konstruerad. Studien visar i god utsträckning på hur författaren gått tillväga när han skrivit ner sin berättelse från den grundhistoria som en gång får anses ha inträffat. Studien visar även hur författaren har stuvat om i tiden och hur författaren hanterat tidsordning.

Even though the American author H.P. Lovecraft (1890-1937) has been praised as one of the most influential writers of horror literature in the 20th century, his style of writing has occasionally been criticized. Lovecraft was using a writing style based on strict scientific language, where the human condition and existence are irrelevant in the narrative. This includes less focus on character development and more on the importance of atmosphere and environments. I am presenting Narratological analyzes of what is often considered to be three of Lovecraft?s ?greatest works?: ?The Call of Cthulhu?, At the Mountains of Madness, and ?The Shadow over Innsmouth.? These analyzes are used to highlight Lovecraft?s science-oriented language and Narratological techniques, with the focus of studying what methods Lovecraft was using to give his works and his readers a sense of dread, hopelessness, and an alien atmosphere.

The purpose of this essay is to study two film adaptations of the original Planet of the Apes novel and see what kind of relationship the two adaptations have with each other. The main question is if the secondary film adaptation is restricted by the primary and if the relationships between these two are as two separate adaptations or as a remake of an adaptation. What the results of the study show is that the secondary adaptation can not be seen as a remake even though it gets some of its inspiration from both the original story as well as the primary adaptation. The secondary adaptation is, however, restricted in what it can adapt due to the primary adaptation having the first pick, at least if the secondary adaptation wishes to be a whole new adaptation and not a remake of the primary. The study shows also that the fidelity in the secondary adaptation is not necessarily to either the original or the primary but to the knowledge the audience has about the Planet of the Apes universe which they have gathered from all of the important versions of the story.

The purpose of this study is to gain increased understanding of managers´ attitudes and knowledge about its role in the internal organizational communication. We want to understand how managers define dialogue and further understand the role that dialogue plays for managers. We want to see whether the different managers highlight some common foundations or differences in the dialogue. With the help of the following two questions we wish to understand managers´ relationship to the dialogue within the internal organizational communication: -What meaning does the dialogue have for managers in the private sector?-What role does the dialogue play in the internal organizational communication according to these managers? We use qualitative interviews as the data collection method of our material. Using material from the interviews and mainly in accordance with William Isaacs? theory of dialogue, wecan answer our questions. The result shows that managers' views on the dialogue in many cases are similar to Isaacs? vision but differs in part. The managers believe that employees are there to contribute to the company.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

This thesis concerns the feminist consciousness-raising novel of the 1970s. The aim of the thesis is to examine narrative strategies which, according to the consciousness-raising practice, are adapted to enlighten the political aspects of the personal. The focus is both on strategies that address the protagonist and on those that address the reader. I also examine in which way the use of these strategies is dependent upon ideas of class and gender.I find that the narrative situation, in this case the relationship between the protagonist and the narrator, is central to the use of the consciousness-raising narrative strategies. In Anna-Lisa Bäckmans Fia i folkhemmet och Fia med manifestet, the protagonist Fia is positioned as an oppressed working-class woman, which results in a narrative situation that gives the protagonist a limited space of action and that gives the narrator the power to interpret the experiences of the protagonist.

The main purpose of this paper has been to use Narratological theory for uncovering the narrative structure in Freud?s cases, such as anachronisms and focalizing. My aim was to investigate the narrative and through these viewpoints discover what impact Freud?s writing?s had on the look of hysterical women. I choose one of the earliest cases,"Fräulein Elisabeth von R." which is published inStudien über Hysterie (I?ve used the text translated to Swedish and published in Tidiga skrifter och historik.

The present MA thesis analyzes how body and blood functions as historical and narrative elements in Yu Hua's novel Chronicle of a Blood Merchant (1995). In the novel, the story and the plot can not be regarded as disparate items; the two levels of the text are tightly interwoven by what the thesis introduces as a sangvinolent narration. The term conceptualizes the use of blood as a structural element and the thrust of the text, in this case how the ability to sell blood is a prerequisite for the story and the plot.Close readings reveal the structural correlations between the blood-selling main-character Xu Sanguan in the plot on the one hand, and in the story on the other, which can be detected to have, inter alia, an effect on the temporality of the narrative. Themes linked to identity, belonging and survival (performativity, mimicry, reification and alienation) permeate the text. In the novel the body and bodily fluids are sacrificed in order to form and enforce perceptions of identity and societal roles.The rhetorical use of ?blood and tears? (Ch.

This paper investigates the science fiction novels of Swedish crime writer Per Wahlöö, most famous for his collaboration with his writing partner Maj Sjöwall on the ten Martin Beck mysteries. During two important years, 1964 and 1968, Wahlöö wrote the novels Murder On the 31st Floor and The Steel Spring, set in a near future land ruled by a social fascist power structure where political opposition is eradicated. The pretexted notion of this paper is that these novels consists of extensive quantities of criticism against the Swedish welfare state and the monopoly-capitalistic Swedish press during the sixties. Through the lens of science fiction theory and the notion of the novels as historical sources this paper concludes that PerWahlöö´s science fiction becomes a bridge between the classic Swedish detective novel and the new social critic crime fiction in the style of Sjöwall-Wahlöö and others. The novels are also representations of the historical process in the mid-sixties during the radical turn: the sci-fi novels as social criticism of the contemporary society ? an utopian flare.

I denna magisteruppsats undersöks Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översättning av barnboksförfattaren Lennart Hellsing. Huvudsyftet med denna studie är att avgöra om de svenska måltexterna även bär drag av Hellsings egen författarstil. För att kunna undersöka detta har Kårelands tidigare forskning (2002) om Hellsings litterära produktion använts för att ta fram stilvariabler. Dessa stilvariabler har sedan applicerats på måltexterna i denna fallstudie. Det teoretiska ramverket orienterar sig inom deskriptiv översättningsvetenskap och Tourys (1995) modell för rekonstruktion av översättningsnormer används.

This essay examines the olfactory reading as a possible way to make sense of a fragmented novel, in this case Sara Stridsberg?s debut Happy Sally (2004). Through close reading, the essay identifies the source of the smells, who perceives it, and how this is portrayed in the text. The smell?s position in the text is understood in relation to Maurice Merleau-Ponty?s phenomenology, where the body, as created in the literary text, is considered as a source of knowledge.

För att tydliggöra och urskilja de förändringar som skett i hur författarna gestaltar sina vampyrer undersöks Dracula (Stoker, 1897), En vampyrs bekännelse (Rice, 1976) och Om jag kunde drömma (Meyer, 2005). Även de samhälleliga förändrigar som möjliggjort dessa förändringar, den förändring från folktron till den tidiga vampyrlitteraturen som skett och förändringen från monster till humanvampyrer undersöks. Detta görs genom närläsning och en deduktiv undersökning samt att Narratologi och relevant faktalitteratur har använts som hjälp i vår analys.Resultatet av undersökningen är att vampyrerna i den tidigaste romanen är monster, men i Rices roman börjar vampyrgestaltningen humaniseras. Den största skillnaden i de kvinnliga vampyrernas förändring är att den sensuella gestaltningen anses som något negativt i Dracula, är jämställd mellan könen i Rices roman och inte finns alls i Om jag kunde drömma. De samhälleliga förändringar som skett och som påverkat vampyrgestaltningen är sekulariseringen och tillvägagånssättet att bli vampyr skiljer sig mellan folktron och vampyrlitteraturen.

Ingen saga utan hjälte - en kvalitativ innehållsanalys av spelet Shenmue II Syftet med denna uppsats är att undersöka berättelsens struktur i Shenmue II samt karaktärernas funktion för berättelsens drivkraft. Ett bakomliggande syfte är att undersökningen skall underbygga vår åsikt om att datorspel kan vara berättande och således möjliga att studera med Narratologiska verktyg. Våra frågeställningar är; Hur ser berättelsens struktur ut i Shenmue II? Vilken funktion får karaktärerna för berättelsens drivkraft i datorspelet Shenmue II? Vi använder oss av en kvalitativ innehållsanalys och vi har valt att kombinera två olika typer av innehållsanalyser; den strukturalistiska och den Narratologiska. Våra teorier är till stor del en utgångspunkt och analysmetod för vår undersökning.

Syftet med att analysera Niklas Radstrom roman Ängel bland skuggor ur ett Narratologisktperspektiv ar att undersoka vilka narrativa grepp Radstrom har anvant nar han forfattatromanen, hur han har anvant dem och hur det paverkar lasningen av romanen. Syftet ar ocksaatt larare och elever ska kunna anvanda uppsatsen som ett verktyg for att upptackainfallsvinklar de kan anvanda i ett arbete med romanen, bade vad galler innehall och form.Jag kommer i uppsatsen att avsloja Ängel bland skuggors upplosning. Om en eventuell lasareav denna uppsats inte har last romanen ar det viktigt att tanka pa. De Narratologiska aspektersom anvands i analysen av romanen ar framfor allt intrig, karaktarer, miljo, tid, berattare ochberattelsenivaer. Aven Radstroms anvandning av Orfeusmyten som grund for berattelsensskeende kommer analyseras.