A film can attract all kinds of emotions and moods of the audience through its audiovisual communications and cinematic expression, in which music plays a significant role in both understanding and interpretation of film content.It is interesting to explore the musical significance and the emotional aspect of the film out of a media and communications perspective and visual communications perspective because it?s a subject that belongs to the communications of scientific discipline as film is a media text which is working both as communicative and as audio-visual medium with its expressive aspects.The purpose of this bachelor?s paper is to increase and deepen the understanding of music's function and significant role in context with its reinforcing sense of visual expression in film. More specifically, it aims to explore the musical value of the expressive aspect of the media text in form of film musical Les Misérables (2012), which has been transmedialised from the novel of the same name, referring to the sound, music and song in relation to the film's visual expression.The research questions are at the core of the essay study: "how is music used to reinforce the cinematic visual expression?" and "how can music signify the narrative and highlight the emotional aspect of the film?" The theoretical framework is based on some of the key scholars assumptions such as Michel Chion (1994) and Claudia Gorbman (1987), who share the same theoretical views that the soundtrack seems powerful when it expresses its participation in a scene?s emotional moods as the music follows the scene?s rhythm, the image?s flow and contributes emotional and musical codes of emotions and expressions. According to Chion sound and image interact together to tell a story where sound enrich the image with expressive and informative values.

Mina frågeställningar i denna undersökning har varit Vad kan arbete med digitalt berättande i några olika pedagogiska sammanhang innebära? Vad krävs för att digitala berättelser ska skapa förutsättningar för lärande i skolan?Bakgrunden till mitt intresse för digitalt berättande grundar sig i min egen erfarenhet från en workshop i digitalt berättande som Kulturskolan Stockholm genomförde 2006 i projektet 1000 unga berättar. Jag upplevde väldigt starkt att denna metod kunde vara mycket användbar i skolan. Mitt arbete har en pedagogiskt didaktisk inriktning och syftar till att förstå vad digitala berättelser faktiskt kan tillföra arbetet i skolan och framförallt till allt att kartlägga möjligheter och begränsningar i förhållande till läroprocessen.I mitt intresse har också varit att fördjupa min förståelse av vad begrepp som det vidgade textbegreppet och digital kompetens kan innebära i skolans praktik genom att sätta dem i relation till digitala berättelser. Undersökningen har haft sin bas i Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik, som bygger på hur vi genom narrativ aktivitet och kommunikation konstruerar förståelsen av oss själva och vår omvärld, och som också betonar reflexionens betydelse för utveckling.Jag har tittat på hur det ursprungliga digital storytelling-konceptet är konstruerat och hur denna struktur modifierats till digitalt berättande i svenska pedagogiska sammanhang.

SyfteSyftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är:Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)?Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.

I denna studie analyseras hur de statliga bolagen Systembolaget och Svenska spel går tillväga för att skapa trovärdighet i sin omgivning av kunder och intressenter. Undersökningen är genomförd på informativ och extern kommunikation som finns på bolagens hemsidor, varav två reklamfilmer även visas i svensk tv.Syfte: Båda bolagen befinner sig i en etiskt ambivalent situation då de genom sina statliga uppdrag måste uppnå ett vinstkrav och samtidigt begränsa försäljningen av produkter som kan ha en negativ inverkan på människors hälsa. Studiens syfte är att granska hur de båda bolagen resonerar kring sin verksamhet och hur denna trovärdighetsbyggande kommunikation kan tolkas med hjälp av ett retoriskt och narrativt synsätt.Metod: En narrativanalys används för att förtydliga berättelsernas olika roller, teman, handlingar och miljöer och hur de fyller en funktion för att uppnå ett påverkanssyfte och identifikation. Vissa argument granskas med hjälp av de retoriska appellerna ethos, pathos och logos. En analys av ethos urskiljer dessutom ur bolagens resonemang hur de vill uppfattas av sin publik, och hur publiken kan tänkas uppfatta deras image.

Varumärken inom B2B börjar få allt större uppmärksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmärksammats att varumärken har betydelse inom B2B-kontexter. Varumärket är ett av få sätt att differentiera sig på konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nå nya marknader. Samtidigt är forskningen om hur företag inom B2B bygger varumärken begränsad. B2B-marknader kännetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande är vinstrivande företag utan även kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer.I följande studie studeras underleverantörer vilka kännetecknas av dess förmåga att producera varor och tjänster till förmån för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör är den grundläggande rollen att vara en värdeförmedlare som underlättar kundernas värdeskapande.

Vi upplever att det i dagens samhälle gärna uttrycks åsikter om vad som anses vara rätt eller fel i olika sammanhang, likaså när det gäller ledarskap, många bär på tankar kring vad som anses vara det perfekta ledarskapet. Ställs frågan får man inte sällan ett detaljerat svar med specifika kvalifikationer. Vi misstänker att åsikter och värderingar som florerar i samhället kan få oanade konsekvenser. Följande kvalitativa studie syftar till att genom en fallstudie på fyra djupintervjuer försöka avslöja olika strategier som tillämpas för att exkludera unga chefer i företag. Genom att blottlägga dessa strategier hoppas vi samtidigt göra dem mindre verkningsfulla.

Vi har gjort en studie som syftar till att undersöka hur miljödebatten och klimatfrågan påverkat dagens organisationer. I ett led att genomföra studien har vi utgått från vår kvalificerade gissning innebärande att ett nytt paradigm har gett sig till känna. Paradigmet benämns som miljöinriktat management. Vår problemdiskussion utmynnar i frågeställningar om hur organisationer bör hantera uppkomsten av miljöinriktat management. Vidare frågor som berörs är hur ledare bör hantera paradigmskiftet och vilka risker ett utelämnande av miljöinriktat management innebär.

Samhället förändras kontinuerligt. För att människor ska må bra i ett föränderligt arbetsliv behöver de uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga kring det som berör dem. Ett hälsofrämjande arbetsliv är inte bara gynnsamt för individen, det bidrar även till hållbar tillväxt i samhället.  Organisationer strävar efter att utveckla sina verksamheter, vilket i forskning ofta diskuteras utifrån ekonomiska perspektiv. Att i kontrast till det ekonomiska perspektivet studera organisationer utifrån ett pedagogiskt perspektiv är föreliggande undersöknings fokus. Perspektivet syftar till att studera mellanmänskliga påverkans- och förändringsprocesser samt dessas förutsättningar inom organisationer.

Som en direkt reaktion på företagsskandalerna kring millennieskiftet började arbetet med att materialisera olika idéer för hur den finansiella datan kan kvalitetssäkras. Paul Sarbanes och Michael Oxleys arbete resulterade i Sarbanes-Oxley Act (SOX) och kom att bli det regelverk som antogs den 30 juli 2002. Lagen förespråkar starkt att företagen ska stärka den interna kontrollen över de finansiella data som ligger till grund för de finansiella rapporterna.Företag som är noterade på den amerikanska börsen är idag skyldiga att följa lagen och detsamma gäller deras dotterbolag i hela världen. Det har inneburit att lagen har fått en global betydelse för finansmarknaden och påverkar även företag här i Sverige. Det svåraste för företagen har varit att ta till sig lagen.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv på specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lärarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte är att med perspektiv på specialpedagogik, undersöka hur portfolion används på förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt påverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? På vilka sätt används portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhållningssätt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion användas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.

Uppsatsens problematik grundar sig i en ökad hybridisering av offentliga platser och hur denna process påverkar våra kroppar samt virtualitetens förväntade riktning, från fysisk till virtuell, och förväntad laddning av manlighet. Cosplay är en subkultur där utövaren återskapar animerade och många gånger virtuella kroppar. Uppsatsen ser därför till hur cosplay kan förstås som en virtuell-fysisk praktik vilken går från det virtuella till det fysiska och vilka rum som skapas i denna process. Syftet består i att undersöka och beskriva konventet som en hybrid miljö och cosplay som en virtuell-fysisk praktik. Uppsatsen avgränsar sig sitt en svensk cosplay- och konventskultur.

Islamologen Jan Hjärpe har en gång skrivit att ingen historieskrivning är oskyldig. Vilket även stämmer överens med den historia som presenteras i skolans undervisning. Historien är en del av såväl individens som nationens minne, därför måste den konstant reproduceras. Historikern Ulf Zander har påpekat att för att ens identitet skall övergå till en identifikation måste den aktiveras och ges en innebörd. Alltså måste en nationell, eller annan, identitet sättas i förhållande till någon eller något annat för att göras legitim och användbar.

Suicid är idag en av de vanligaste dödsorsakerna för män och kvinnor i åldrarna 15-44 år i Sverige. Sedan ett antal år bedrivs omfattande forskning kring suicidprevention, vilken har bidragit till en minskning av suicid. Efterlevande anhörigas situation har dock hamnat mer i skymundan när det gäller forskning, och då i synnerhet unga människor som förlorat en förälder eller ett syskon. Då självmord är ett historiskt tabubelagt ämne kan stödet från vänner bli bristfälligt eller helt utebli, då omgivningen ofta har svårt att förhålla sig till den efterlevande och dennes sorg. Samhällets funktion som stödinstans blir här viktig.

A film can attract all kinds of emotions and moods of the audience through its audiovisual communications and cinematic expression, in which music plays a significant role in both understanding and interpretation of film content.It is interesting to explore the musical significance and the emotional aspect of the film out of a media and communications perspective and visual communications perspective because it?s a subject that belongs to the communications of scientific discipline as film is a media text which is working both as communicative and as audio-visual medium with its expressive aspects.The purpose of this bachelor?s paper is to increase and deepen the understanding of music's function and significant role in context with its reinforcing sense of visual expression in film. More specifically, it aims to explore the musical value of the expressive aspect of the media text in form of film musical Les Misérables (2012), which has been transmedialised from the novel of the same name, referring to the sound, music and song in relation to the film's visual expression.The research questions are at the core of the essay study: "how is music used to reinforce the cinematic visual expression?" and "how can music signify the narrative and highlight the emotional aspect of the film?" The theoretical framework is based on some of the key scholars assumptions such as Michel Chion (1994) and Claudia Gorbman (1987), who share the same theoretical views that the soundtrack seems powerful when it expresses its participation in a scene?s emotional moods as the music follows the scene?s rhythm, the image?s flow and contributes emotional and musical codes of emotions and expressions. According to Chion sound and image interact together to tell a story where sound enrich the image with expressive and informative values.