SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ?Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden? Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan.

Denna forskningsstudie baserar sig på narrativ forskning genom ostrukturerade intervjuer. Sju vuxna personer diagnostiserade med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) har intervjuats för att svara på frågan Vad i skolan gjorde att du upplevde lärande?. Vid intervjutillfällena har de fyra män och tre kvinnor som intervjuats fått dra sig till minnes till en viss epok i livet och reflektera kring denna period. Epoken som berördes är deras tid i grund- och gymnasieskolan samt för några av de intervjuade även deras tid av universitetsstudier. Betydelsen av undervisningsstrategi för lärande, betydelsen av motivation, delaktighet och intresse för lärande, betydelsen av relationen mellan elev och lärare för lärande samt betydelsen av miljön för lärande är de teman som lyfts fram ur empirin och därmed presenteras i resultatet med underkategorier.

Våld mellan obekanta, det så kallade gatuvåldet, är kraftigt dominerat av män, både som offer och förövare. Denna studie undersöker sambandet mellan föreställningar om våld, manlighet och moral genom att analysera hur män som dömts för misshandel pratar om sitt våld i polisförhör och rättegångar. När gärningsmännen ska förklara sig använder de sig av kollektivt delade antaganden om legitimt och illegitimt ifråga om våld och vad det innebär att vara man. Uppsatsens genusteoritiska utgångspunkt är att genus, i det här fallet manlighet, är beläget i gränslandet mellan aktör och struktur. Denna förståelse för hur genus skapas lämpar sig väl för att ur ett etnometodologiskt och diskursanalytiskt perspektiv analysera gärningsmännens tal om våld som en handling i sig samt dess kontextuella förutsättningarEnligt tidigare forskning framgår det att våld ses som i grunden fel, men kan samtidigt användas för att visa prov på både manlighet och moral.

BakgrundHumant immunbristvirus, HIV, är ett retrovirus, vilket innebär att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV påverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvändiga för immunförsvaret. Då immunförsvaret har blivit så förstört att kroppen inte kan bekämpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. På grund av inträdandet av antiretrovirala läkemedel år 1996 har HIV gått från att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur genus representeras och hur feministisk kritik syns i Disneyfilmerna Mulan och Frost. Arbetet behandlar kopplingen till tidigare Disneyfilmer och stereotypa framställningar av manligt och kvinnligt. Det utgår från ett genusperspektiv som tar hänsyn till könsroller som är resultatet av sociala konstruktioner.Metod: Filmerna har studerats i sin helhet och sedan har specifika scener och sekvenser valts ut för närmare studie. De har analyserats utifrån Selby och Cowderys modell för narrativ analys i boken How to Study Television (1995). Analysen för bägge filmerna är uppdelad i tre delar som behandlar både sekvenser som sträcker sig över hela filmerna och enskilda scener.Teori: Eve Kosofsky Sedgwicks (1999) och Halls (1997) definitioner av genus har legat som grund för arbetet, men även Halls (1997) beskrivning av representation, Gills (2007) redogörelse för feminism och Davis (2006) genomgång av tidigare framställningar av manligt och kvinnligt i Disneyfilmer samt annan relevant litteratur tas upp.Resultat och slutsats: Jag fann att filmerna försökte vara nyskapande i sin framställning av kvinnor, men att teman som exempelvis vikten av att hitta en man fortfarande var grundläggande.

Psykisk hälsa/ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som sätter fingret på ett av de största folkhälsoproblemen i vårt land, där depression är en av de vanligaste diagnoserna. Manualerna DSM-IV TR och ICD-10 används inom stora delar av sjukvården, världen över, i syfte att ge kunskap om lämpligast behandling till patienter med psykiska besvär. Denna studie syftar till att, genom en kvalitativ analys, undersöka vilka grunder som finns bakom de vanligast använda diagnosmanualerna och vilka kriterier som krävs för att uppfylla två vanligt förekommande diagnoser, PTSD och svår depression. Vidare syftar studier till att belysa eventuella likheter och olikheter mellan dessa diagnoser och vad det kan föra med sig. Såväl psykologisk forskning som klinisk praktik utgår idag mestadels från psykiatriska diagnoser, vilket kan ha såväl fördelar som nackdelar, men samtidigt diskuteras huruvida man istället ska lägga fokus på en annan mer underliggande nivå, nämligen processerna som sträcker sig över diagnosernas gränser.

Den här studien är en analys av hur den ryske författaren Lev Tolstoj, genom kanonisering och uppkomsten av vissa mönster av texter, bilder och representationer, reduceras till tecken, symbol och ikon, samt hur denna symbol och ikon behandlas i två filmadaptioner - Leo Tolstoj (Lev Tolstoj 1985) respektive The Last Station (2009). Den teoretiska utgångspunkten är i huvudsak Jurij Lotmans kultursemiotiska teori och i synnerhet hans definitioner av termerna tecken, symbol och ikon. Uppsatsen visar, utifrån denna semiotiska teori, hur adaptionerna väljer att representera en viss bild av Tolstoj som en reduktiv strategi för att kunna skapa ett narrativ som måste infoga och välja bland en komplex uppsättning av bilder och självbilder, representationer och självrepresentationer.Resultaten av analysen visar hur bilden av Lev Tolstoj i Lev Tolstoj fokuserar på bilden av författaren som å ena sidan starjets, som en vis äldre man, som människor uppsöker, och å andra sidan som författare. Hans verk ges följaktligen stort utrymme och det refereras ofta till hans verk, och då i synnerhet till den senare produktionen av filosofiskt och religiöst material. Vad gäller de ikoniska elementen är det bilden av den gamle mannen i de enkla bondekläderna från de sista åren av hans liv som dominerar.

Problem area of this Bachelor thesis is the mental illness of internationally adopted at the age of 16-26. Our study focuses on a compilation of previous results from positivistic researches in the first question formulation. In the second and third question formulations a narrative text analysis, through hermeneutically interpret risk and prevention factors, is carried out for the life of internationally adopted that can lead to mental health/illness and how they apprehend to be adoptees. The purpose is to get a comprehensive understanding at individual, group and society's view of their lives. Further intention is to interpret the material for possible approach angles on further research.

Sammanfattning   Syftet med uppsatsen har varit att analysera och diskutera hur rädsla utvecklas i samband med överfallsvåldtäkter, och undersöka samband mellan media och kvinnors rädsla. Syftet har också varit att relatera rädslans betydelse i förhållande till jämställdhet. Den övergripande problemfrågan har varit:- Finns det samband mellan medias nyhetsförmedling och kvinnors rädsla för överfallsvåldtäkt?Följande undersökningsfrågor har använts:- Hur ser forskningen på problemet med kvinnors rädsla för brott och våldtäkt?- På vilket sätt kan nyhetsklippen i Nerikes Allehanda ha påverkat utvecklingen av rädsla för överfallsvåldtäkter i Örebro? Undersökningen har gjorts i två delar. Först genom en undersökning av vad tidigare forskning kommit fram till om kvinnors rädsla för brott och våldtäkt. Sedan genom en textanalys av nyhetsklipp i Nerikes Allehanda, och hur dessa kan ha påverkat rädsla för överfallsvåldtäkter i Örebro.

Grief research generally demonstrates that children and teenagers who have lost a parent in suiciderisk developing severe psychological and physical morbidity, as well as social disabilities, in adultlife as a result of traumatic aspects of the death and complicated grief reactions. The youngbereaved also run a highly increased risk of developing suicidal behaviour or to commit suicidethemselves. Despite these alarming reports, the research field is poorly explored and studies thattake an interest in the long-term consequences and the subjective experiences of the bereavedyoungsters are lacking. A qualitative study using narrative methods has been carried out toexamine the experiences of four young women, who during adolescence lost a father in suicide.The study specifically focuses on the grief process, the short- and long-term consequences, and theneed for social support in relation to family, extended network and society. The study reveals thatthe women?s traumatic loss has shattered their basic assumptions about the world as a safe andmeaningful place.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete är att få kännedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och därigenom få fördjupad förståelse av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebär teorier om emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsområde. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillämpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och åskådliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sätt att hantera den ? arbetsbelastning: gränssättning, prioritering och delegering ? personlighet, självmedvetenhet och utveckling ? mellanmänskligt samspel ? lär- och insiktsprocesser ? få stöd. Därtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare några teman för att fånga skillnader i upplevelser.

A film can attract all kinds of emotions and moods of the audience through its audiovisual communications and cinematic expression, in which music plays a significant role in both understanding and interpretation of film content.It is interesting to explore the musical significance and the emotional aspect of the film out of a media and communications perspective and visual communications perspective because it?s a subject that belongs to the communications of scientific discipline as film is a media text which is working both as communicative and as audio-visual medium with its expressive aspects.The purpose of this bachelor?s paper is to increase and deepen the understanding of music's function and significant role in context with its reinforcing sense of visual expression in film. More specifically, it aims to explore the musical value of the expressive aspect of the media text in form of film musical Les Misérables (2012), which has been transmedialised from the novel of the same name, referring to the sound, music and song in relation to the film's visual expression.The research questions are at the core of the essay study: "how is music used to reinforce the cinematic visual expression?" and "how can music signify the narrative and highlight the emotional aspect of the film?" The theoretical framework is based on some of the key scholars assumptions such as Michel Chion (1994) and Claudia Gorbman (1987), who share the same theoretical views that the soundtrack seems powerful when it expresses its participation in a scene?s emotional moods as the music follows the scene?s rhythm, the image?s flow and contributes emotional and musical codes of emotions and expressions. According to Chion sound and image interact together to tell a story where sound enrich the image with expressive and informative values.

Mina frågeställningar i denna undersökning har varit Vad kan arbete med digitalt berättande i några olika pedagogiska sammanhang innebära? Vad krävs för att digitala berättelser ska skapa förutsättningar för lärande i skolan?Bakgrunden till mitt intresse för digitalt berättande grundar sig i min egen erfarenhet från en workshop i digitalt berättande som Kulturskolan Stockholm genomförde 2006 i projektet 1000 unga berättar. Jag upplevde väldigt starkt att denna metod kunde vara mycket användbar i skolan. Mitt arbete har en pedagogiskt didaktisk inriktning och syftar till att förstå vad digitala berättelser faktiskt kan tillföra arbetet i skolan och framförallt till allt att kartlägga möjligheter och begränsningar i förhållande till läroprocessen.I mitt intresse har också varit att fördjupa min förståelse av vad begrepp som det vidgade textbegreppet och digital kompetens kan innebära i skolans praktik genom att sätta dem i relation till digitala berättelser. Undersökningen har haft sin bas i Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik, som bygger på hur vi genom narrativ aktivitet och kommunikation konstruerar förståelsen av oss själva och vår omvärld, och som också betonar reflexionens betydelse för utveckling.Jag har tittat på hur det ursprungliga digital storytelling-konceptet är konstruerat och hur denna struktur modifierats till digitalt berättande i svenska pedagogiska sammanhang.

SyfteSyftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är:Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)?Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.

I denna studie analyseras hur de statliga bolagen Systembolaget och Svenska spel går tillväga för att skapa trovärdighet i sin omgivning av kunder och intressenter. Undersökningen är genomförd på informativ och extern kommunikation som finns på bolagens hemsidor, varav två reklamfilmer även visas i svensk tv.Syfte: Båda bolagen befinner sig i en etiskt ambivalent situation då de genom sina statliga uppdrag måste uppnå ett vinstkrav och samtidigt begränsa försäljningen av produkter som kan ha en negativ inverkan på människors hälsa. Studiens syfte är att granska hur de båda bolagen resonerar kring sin verksamhet och hur denna trovärdighetsbyggande kommunikation kan tolkas med hjälp av ett retoriskt och narrativt synsätt.Metod: En narrativanalys används för att förtydliga berättelsernas olika roller, teman, handlingar och miljöer och hur de fyller en funktion för att uppnå ett påverkanssyfte och identifikation. Vissa argument granskas med hjälp av de retoriska appellerna ethos, pathos och logos. En analys av ethos urskiljer dessutom ur bolagens resonemang hur de vill uppfattas av sin publik, och hur publiken kan tänkas uppfatta deras image.