Sömnsvårigheter hos ungdomar är ett växande problem i Sverige men det saknas forskning om behandlingsmetoder för åldersgruppen. Syftet med studien var att testa kognitiv terapi med beteendeexperiment (KT-I) på gymnasieungdomar med primär insomni. Studien genomfördes enligt en Single Subject design med för- och eftermätning. Tre ungdomar i åldern 16-18 genomgick en sju veckor lång behandling efter 1-2 veckors baslinjemätning. Resultatet visade att svårighetsgrad av insomni minskade, att funktionsförmågan dagtid förbättrades och behandlingsmålen uppfylldes i hög grad.

Sömnsvårigheter hos ungdomar är ett växande problem i Sverige men det saknas forskning om behandlingsmetoder för åldersgruppen. Syftet med studien var att testa kognitiv terapi med beteendeexperiment (KT-I) på gymnasieungdomar med primär insomni. Studien genomfördes enligt en Single Subject design med för- och eftermätning. Tre ungdomar i åldern 16-18 genomgick en sju veckor lång behandling efter 1-2 veckors baslinjemätning. Resultatet visade att svårighetsgrad av insomni minskade, att funktionsförmågan dagtid förbättrades och behandlingsmålen uppfylldes i hög grad.

Vad är avgörande vändpunkter i psykoterapi? Detta är en kvalitativ studie av konfidenters upplevelser av avgörande ögonblick/vändpunkter. Studien utgår från konfidenternas upplevelser och beskrivning av dessa vändpunkter. Metoden är fenomenologisk och utgår ifrån EPP- metoden. Samtliga sex informanter har gått i terapi över 25 timmar och alla har gått i en psykodynamisk terapi.

Självdestruktivt beteende hos ungdomspopulationen ett svårbehandlat problem och tre till fyra gånger så vanligt hos flickor som hos pojkar. På ett behandlingshem i Bergslagen för unga kvinnor med självdestruktivt beteende, har man påfallande goda resultat. Förutom kognitiv psykoterapi i grupp och enskilt, erbjuds de unga kvinnorna hästassisterad terapi.Denna uppsats har som syfte att fördjupa kunskapen om vad hästassisterad terapi är samt vad terapeut och patient upplever som verksamt med ridningen. Metoden är dels en begränsad litteraturstudie, dels en kvalitativ undersökning på det aktuella behandlingshemmet där föreståndare och patienter intervjuas.Studien ger vid handen att hästassisterad terapi är en form av Animal Assisted Therapy (AAT) då den, som all annan AAT innebär interaktion mellan patient och ett utbildat djur tillsammans med sin skötare, med målet att underlätta patientens utveckling mot terapeutiska mål.Författaren visar på att terapeuten når mål som annars kan vara svåra att nå: Man når kroppen med dess reservoar av minnen, alliansen stärks, och det är ett effektivt sätt att arbeta med medveten närvaro. Subjektivt upplevda effekter hos patienterna är bland annat glädje, lugn, stolthet, självförtroende och framtidstro.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få kunskap om hur psykologer som jobbar terapeutiskt uppfattar och talar om när ämnet sexualitet kommer upp i terapeutiska samtal. Den valda metoden var diskursanalys som bygger på ett socialkonstruktionistiskt synsätt. Det innebär ett fokus på det talade ordet i interaktion och kunskap ses som socialt konstruerad och kontextbunden. Åtta psykologer intervjuades i vardera en timme och inspelningarna transkriberades för analys. Resultaten visar att psykologerna hade svårt att definiera sexualitet och uttryckte en vaghet i formuleringar kring begreppet.

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa.

Internetadministrerad behandling har i många studier uppvisat samma effektstorlekar som traditionell terapi, men det finns ännu begränsade kunskaper om vilka patienter som lämpar sig bäst för behandling via Internet. Syftet med denna studie var att pröva vilka faktorer som predicerar behandlingsutfall vid Internetadministrerad kognitiv beteendeterapi och Internetadministrerad psykodynamiskt orienterad terapi för generaliserat ångestsyndrom (GAD). Underlag för studien är deltagare från en randomiserad kontrollerad studie (N = 81), vilken jämför effekten av de två behandlingarna med en kontrollgrupp (väntelista). Föreliggande studie omfattar 45 deltagare från de två behandlingsgrupperna. Som huvudutfallsmått beräknades Penn State Worry Questionnaire - residual gain scores, vilket ger ett mått på deltagarnas grad av individuell förändring.

Detta kandidatarbete undersöker problemet med konvergeringen av narrativ och interaktion och varför en konvergering mellan dessa hämmar deltagarens inlevelse i ett spel. Utifrån spelet Traverser redovisas i detta kandidatarbete processen och resultatet av hur ett interaktivt narrativ kan väcka inlevelse hos deltagaren genom att låta berättandet ske subtilt och icke-linjärt, där spelaren uppmanas till att vilja utforska narrativet på egen hand i form av en miljö i Traverser. This bachelor?s thesis discusses the problem of converging narrative and interaction and why the convergence between the two tends to arrest the participants immersion within a game. Through an interactive narrative by letting the narration take place subtly and nonlinearly, this bachelor?s thesis reports the process and result of how an interactive narrative could provoke immersion within the game Traverser, where the actor is urged to explore the narrative independently in the shape of an environment.

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.  .

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa.

Historically, the horse has in many ways been important to human beings. Today, Equine Assisted Therapy is a form of treatment in which the horse is used as a tool from the treatment of the client. Supported Equine therapy has a therapeutic purpose and may vary depending on the patient's needs and the professionals work competence. Various studies show that animals have a positive impact on people. The aim of our study was to explore how Equine Assisted Therapy is used within the practical fields of social work in Sweden.

Då humor spelar en stor roll i våra vardagliga liv, inte minst som förmedlare av seriösa samhällsfenomen (Palmer, 2004), kändes det intressant för oss att belysa en medieform som har såväl humor som samhällspolitiska ämnen på agendan. I anknytning till vårt syfte och våra frågeställningar, vilka innefattar en jämförelse mellan två utvalda avsnitt ur TV-serien Parlamentet, har vi använt oss av två teoretiska utgångspunkter; narrativ teori och samtalsanalys. Vi har arbetat med en kvalitativ och textanalytisk metod och applicerat de teoretiska utgångspunkterna narrativ teori och samtalsanalys till vårt empiriska material i analysen. De begrepp vi valde ur narrativ teori är Mishlers modell, innehåll och humor som berättarstrategi, och ur samtalsanalysen valde vi att fokusera på struktur, tur- och turtagning och multimodalitet. Vi har låtit begrepet politikens medialisering fungera som en fond till vår studie, och vi har följt upp våra resultat genom dessa glasögon i slutdiskussionen. Analysen visar att det finns likheter, men framför allt skillnader mellan avsnitten, ur både narrativ och samtalsanalytisk synvinkel. Med hjälp av teorin har vi studerat helheter och delar ur avsnitten för att kunna ge en övergripande bild av vår analys.

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa.

Detta arbete handlar om att undersöka en narrativ ljussättning av en labyrint och går i bakgrunden igenom hur ljussättning har fungerat genom tiderna fram till idag, samt hur forskning kring ljus i dataspel ser ut i dagsläget. Därefter följer problemformuleringen som utgår från två perspektiv, vilka är förstapersonsperspektiv samt top-downperspektiv. Frågeställningen vill undersöka en skillnad i hur en narrativ ljussättning uppfattas ur de olika perspektiven i en labyrintisk miljö. Problemformuleringen går även igenom hur utvärderingsmetoden var tänkt att fungera i relation till detta. Sedan går utvärderingskapitlet igenom resultatet av studien där en analys av tio intervjuer med respondenter som genomfört studien presenteras.

Studien avser att ge en bild av hur samtal om gudsrelation hanteras i psykoterapi. Data samlades in genom en fokusgrupp och 13 intervjuer. Urvalet bestod av terapeuter och själavårdare med erfarenhet av att samtala om gudsrelation med konfidenter. Materialet analyserades med en modifierad version av Consensual Qualitative Research. Analysen gav sju kategorier som beskrivs ingående: Förekomst, Initiering, Samtalens karaktär och behandlarens förhållningssätt, Behandlarens strategier och arbetssätt, Relevans, Möjliga vinster och risker samt Metanivå.