KARLSTADSUNIVERSITETSociologi ÄMNE: Sociologi, C-kurs.                                HANDLEDARE: Annika Jonsson                                  SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att utifrån en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta reda på om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i de tre narrativ, utifrån Eva Lundgrens förståelde. I denna kvalitativa studie har tre informanter intervjuats genom en narrativ metod, där de undersöktes enskilt. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den patriarkat teorin samt Lundgrens förståelse av våldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina respondenters fall är normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina respondenter är ursprungligen ifrån ett land där kvinnor och män inte har samma rättigheter, där kvinnan är underordnad mannen.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Fenomenet nedladdning har blivit allt mer uppmärksammat, speciellt då det planeras en lagförändring i juni i år, vilket innebär att nedladdning av upphovsrättsskyddat material blir olagligt. Allt fler använder sig av fildelningsapplikationer för att skaffa musik och vi frågar oss varför detta beteende har blivit så utbrett och accepterat? Vad driver människoratt ladda ner även om de vet att det moralisk fel? Beror det endast på ekonomiska faktorer eller är för att folk har blivit lata? Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar nedladdningen av upphovsrättsskyddad musik från Internet via fildelningsapplikationer.Vi valde att avgränsa oss mot nedladdning av musikfiler och endast undersöka den svenska marknaden. Undersökningen utfördes på studenter från Ekonomihögskolan i Lund. Vårt arbete började med att vi genomförde en litteratursökning för att se vad som var skrivet om ämnet.

Under 2000-talet har nya tekniska innovationer både förändrat hur musik spelas in,distribueras och konsumeras. Därmed har nya möjligheter skapats för Sverigesoetablerade artister, samtidigt som utbudet blivit större och svårare att tränga igenom.Uppsatsen undersöker vad oetablerade artister har för åsikter om läget idag ochfokuserar kring tre huvudområden; musikutgivning, artistens egen karriär samtmusikbranschen i stort. Med djupintervjuer som metod syftar studien till att undersökavilka problem som står i vägen för en artist som försöker etablera sig och nå ut med sinmusik till en större publik. Studien har visat på att artister nuförtiden mycket enkelt kanspela in och ge ut sin musik vilket skapat en direkt länk till allmänheten. Det är dockmycket svårt att få den uppmärksammad, varför branschkontakter fortfarande värderashögt i artisters ögon.

Syftet med min uppsats var att studera om bakgrundsmusik kunde påverka elevernas sinnesstämning och koncentration i klassrummet. Undersökningen genomfördes i årskurs 7 i en skola i Kiruna kommun och omfattade 53 elever. Undersökningen sträckte sig över veckorna 41 ? 47, 2003 och genomfördes via enkäter i utvecklingsarbetet ?Processkrivning?. Som bakgrundsmusik användes de två genrerna: populär- och klassisk musik.

Utgångspunkten för denna studie är att arbete och studier är och förblir en stor del av människors identitet. Idag är arbetslösheten bland unga hög och inte alla väljer att studera vidare efter avslutad grundskola. Vi ämnar undersöka hur unga vuxna, genom narrativ, skapar sin identitet i en position mellan skola och arbete, samt undersöka hur dessa narrativ kan analyseras och förstås utifrån rådande diskurser i dagens senmoderna samhälle. Frågorna denna studie har för avsikt att besvara är: Hur talar unga vuxna mellan skola och arbete om sin identitet? Vilka faktorer påverkar den identitetsskapande processen i detta mellanrum? Hur kan de identitetsskapande narrativen förstås utifrån det senmoderna samhället och rådande diskurser? Metoden är kvalitativ i form av livsberättelseintervjuer av åtta unga vuxna i åldrarna 20-29 år som samtliga befinner sig, eller fram till ganska nyligen befunnit sig, mellan skola och arbete.

I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklärare som undervisar elever med funktionshinder och flertilläggshandikapp så som ADHD, autism och Downs syndrom på tränings- och särskolan har och använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar på undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (här har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lärare från fyra skolor, samtliga inom sär- och träningsskolans verksamhet. De intervjuade lärarna är alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen på sin respektive skola.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begränsningar. Forskningsfrågorna är: Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att använda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krävs för att ett lärande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrån sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar på många fördelar: drama befäster kunskaperna, ökar motivationen att lära, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv på matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhållningssätt, ger en djupare och rikare förståelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sätten att förstå.

Detta arbete handlar om musikelevers nervositet inför uppträdanden samt vilken relation, elever och lärare inom ämnet musik har till detta problem. Syftet var att få en fördjupad förståelse för hur eleverna upplever nervositeten, hur det påverkar lärandet och hur lärare kan arbeta för att förebygga detta. Våra intervjufrågor har behandlats av både elever och lärare för att få ett bredare perspektiv av deras livsvärd, samt för att kunna jämföra olika erfarenheter. Detta genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie. Vi studerade nervositet inom ämnet musik, men fann att det finns betydligt mer forskning kring nervositet inom idrottens värld.

AbstractTitel: The Walking GenderFörfattare: Moa LinderBakgrund: Den populära amerikanska TV-serien The Walking Dead är en zombiefiktion som  inbjuder människor världen över att följa seriens protagonister kämpandes mot zombies och mänskliga grupperingar i ett oroligt postapokalyptiskt USA. Serien kritiseras för att vara bakåtsträvande gällande dess representationer av genus och etnicitet och  det är vad denna analys ämnar att undersöka.Syfte: Syftet är att undersöka hur genus representeras genom karaktärerna i The Walking Dead med ett strukturalistiskt angreppssätt. Jag undersöker även vilken relation hudfärg har med genus i dessa representationer.Material/ metod: Mitt material består av två avsnitt av The Walking Dead. När jag analyserar valda karaktärer använder jag mig av en narrativ och semiotisk analys. Den narrativa analysmodellen ger en konkret struktur åt analysen som börjar med en övergripande narrativ beskrivning över avsnittet för att sedan gå in närmare i tre valda sekvenser som jag analyserar med hjälp av de semiotiska begreppen denotation och konnotation.Slutsatser/ resultat: Analysen visar på att genusrepresentationen hos karaktärerna i stort sker efter stereotypa mönster och anammar maskulina och feminina ideal där männen beskyddar och kvinnorna beskyddas.

Berättelsen och berättandet har under de senaste årtiondena som kunskapsform fått en allt mer erkänd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berättelseforskning och beskrivs sedan mitten av åttiotalet som ett tvärdisciplinärt forskningsfält på framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrån tre äldre kvinnors livsberättelser, narrativ teori och metod synliggöra berättandet och livsberättelsens påverkan på identitetsskapandet samt upprätthållandet av den egna självbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration från hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer.

Berättelsen och berättandet har under de senaste årtiondena som kunskapsform fått en allt mer erkänd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berättelseforskning och beskrivs sedan mitten av åttiotalet som ett tvärdisciplinärt forskningsfält på framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrån tre äldre kvinnors livsberättelser, narrativ teori och metod synliggöra berättandet och livsberättelsens påverkan på identitetsskapandet samt upprätthållandet av den egna självbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration från hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka musikens roll i idrottsundervisningen ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna vi använde oss av var: I vilken utsträckning och vid vilka tillfällen använder idrottslärarna musik i idrottsundervisningen? Har idrottslärarna något syfte med musikanvändandet i idrottsundervisningen och i så fall vilket? Vad påverkar idrottslärarna att använda musik i idrottsundervisningen?MetodVi valde att göra en tvåstegsanalys där vi först genomförde en enkätundersökning och sedan en uppföljande intervjuundersökning. Enkäten skickades per post till 65 stycken vfu- handledare på Gymnastik- och idrottshögskolan som är verksamma idrottslärare inom Stor Stockholmsområdet. Enkätundersökningen hade ett externt bortfall på 40 %.

In 2011, I and fellow student at Gotland University created a multimedia game. To fit the time constraints a ?vertical slice? was created. This means a small sample of the game is taken which allows the user to understand how the game works, and at the same time, get a visual demonstration of how the game is designed. The goal of the project was to create a narrative for stadium games in which the backstory is told as players interact with their surroundings.