I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tillträde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkänd i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Denna bestämmelse gör betygsättning svårt för lärare särskilt avseende elever i behov av särskilt stöd. Genom att sätta ett icke-godkänt betyg kan lärare stänga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lärare som undervisar i de ovan nämnda ämnena har berättat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsättning. Deras berättelser har därefter bildat en berättelse som analyserats i två steg.

Denna uppsats behandlar lajv ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med de analytiska ansatserna diskursiv psykologi och narrativ analys. Syftet och frågeställningarna vill belysa vad lajv kan göra för individens identitetsarbete och utveckling i vardagen. Som tidigare forskning ringas fenomenet in genom att delas upp som en social rörelse i sin organisatoriska aspekt och som ett fiktivt berättande i sin berättande, lekande aspekt. De analytiska begreppen kommer från diskursiv psykologi; kategorisering, kategoriskt berättigande, indexikalitet och stake ? frågan om vad som står på spel.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, är ett samhällsengagerat arbetssätt som får allt större utrymme hos organisationer och företag, både i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom ämnet tyder på att CSR-arbetet gått från att vara ett välgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssättet. Ett välformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till många organisations- och samhällsvinster så som ökad attraktivitet, stärkande av varumärket och ett blomstrande samhälle. Med detta i åtanke formades ett önskat studieobjekt där utgångpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berättelser om sig själva.

Negotium är ett teknikintensivt företag som, till följd av förändrade marknadskrav och ett behov av att kostnadseffektivisera, idag står inför ett omfattande produktskifte. Skiftet är en del i företagets strategi för att fortsätta vara marknadsledande, men innebär även stora utmaningar. Den nya, gemensamma produkten kräver nya sätt att arbeta; samarbete måste ske över de traditionella enhetsgränserna på ett för Negotium helt nytt sätt. För att ta reda på vilka möjligheter och hinder som kan tänkas föreligga i utvecklingen av dengemensamma produkten har ett narrativt angreppssätt antagits. Narrativ teori bygger på en socialkonstruktivistisk grund och ett antagande om att människan skapar och tolkar sin verklighet genom språket. Genom att studera narrativer, berättelser, som cirkulerar inom Negotium tänker vi oss att skapa en ökad förståelse för varför människor agerar som de gör.Uppsatsens syfte är således att; narrativt analysera utsagor om utvecklingen av den gemensamma produkten.

Det saknas logopediskt bedömningsmaterial normerat för flerspråkiga barn, och kunskapen om dessa barns typiska tal- och språkutveckling är begränsad hos logopeder i Sverige. Detta leder till över- och underdiagnostisering av språkstörning. Denna studie syftar till att undersöka svensk-engelsktalande barns narrativer (berättelser). Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt, både makrostrukturellt (story grammar) och mikrostrukturellt (lingvistiska mått). Även narrativ förståelse undersöks och jämförs med produktion.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, är ett samhällsengagerat arbetssätt som får allt större utrymme hos organisationer och företag, både i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom ämnet tyder på att CSR-arbetet gått från att vara ett välgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssättet. Ett välformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till många organisations- och samhällsvinster så som ökad attraktivitet, stärkande av varumärket och ett blomstrande samhälle. Med detta i åtanke formades ett önskat studieobjekt där utgångpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berättelser om sig själva.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur människor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrån följande frågeställning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vår teoridel har vi utgått från ett konstruktivistiskt perspektiv där vi fokuserar oss på teorier kring konstruktion av identitet i allmänhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla är socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi använt teorier kring föreställningen om ?den andre?, som är en grundläggande utgångspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna få veta hur människor själv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vårt primärmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur våra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.

Går det att omvandla en stämning ur en berättelse till fysiska objekt? Vilka medel krävs för att styra betraktarens läsning av verket? Hur kan jag använda berättelsen i mitt gestaltningsarbete?I "Berättelse i landskap" har jag undersökt hur jag, med hjälp av berättelsen som format, kan använda den som ett verktyg för att få fram en gestaltning. Med föreställande objekt har en narrativ berättelse tagit plats. Den vidrör landskapet som sinnebild för människans tillstånd, och relationer mellan människor..

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser.

Detta är en narrativ uppsats som bygger på tre självbiografier av svenska kvinnor som själva drabbats av Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Den belyser patienters upplevelse av att leva med ALS som är en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Symtomen är fortskridande muskelsvaghet och förlamningar med atrofier som med tiden utvecklas med andningsbesvär och infektioner som följd, detta är ofta orsaken till att patienterna avlider. Sjuksköterskans roll beskrivs ingående och vikten av att kunna bemöta patienterna i deras livsvärld och kunna ge en god omvårdnad. I analysen sorterades materialet in under fem olika teman som utgör grunden för resultatet, dessa teman är: upplevelsen av skuld och skam, när kroppen inte lyder längre, existentiella tankar, omgivningens betydelse och fånga dagen.

This Master's thesis aims to investigate librarians' identity construction through the study of their narratives about themselves and their lives. We want to understand in what way the education in Library- and Information science contributes to shape the students professional identity and how these identities then continue to be transformed when they enter their professional lives. We assert that this construction of identity takes place through socialisation. We start with the reference work because we think this is a central part of librarians' tasks. Our theoretical starting point is constructionism, we mean that professional identity is a social construction that continuously is formed and transformed.We interviewed six former students at Library- and Information science at Lund University.

Sjukgymnaster möter ofta patienter med ländryggssmärta. Omkring 80 % av befolkningen drabbas någon gång i livet, varav 30 % riskerar att utveckla långvariga ländryggsbesvär. Detta innebär personligt lidande och en omfattande kostnad för samhället. Flera olika sjukgymnastiska behandlingsmetoder används vid dessa tillstånd, men med varierande vetenskapligt stöd. De vetenskapliga bevisen ska kombineras med beprövad erfarenhet och patientens behov och önskemål för att det ska kallas evidensbaserad medicin, vilket är ett aktuellt ämne inom primärvården för att säkerställa kvalitet och konkurrenskraft.

Syfte/ Syftet med denna studie är att undersöka hur artister använder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberättande yttrar sig och vilka berättartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frågeställning har utgjort grunden för studien; Hur använder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande?Metod Studien bygger på textanalys i form av en fallstudie. Med en begränsning av två olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial såsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentärer och presentationstext.

Inna Sevelius: Psykiatrin som kulturell praktik: Bedömningen av patienter på Ulleråkers sjukhus år 1948. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, masteruppsats, vårtermin, 2011. Uppsatsens syfte är att bidra till psykiatrins historia genom en studie av hittills outforskade patientjournaler från Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Frågeställningen är vilka konventioner ? medicinska och kulturella ? som läkarnas bedömningspraktik baseras på.