Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

Uppsatsen undersöker hur en religiös föreställningsvärld framställs och vill övertyga i den moderna berättelsen Ödehuset av William Paul Young. Detta kontrasteras mot en klassisk berättelse från 1678, Kristens resa av John Bunyan. Analysen utgår från ett narrativt perspektiv där handling, karaktärer och miljö är viktigaste begrepp för att ge metaforerna kontext. I narrativet finns peripetier ? vändpunkter ? som utgör undervisningen om föreställningsvärlden.

I det moderna samhället, som tydligt präglats av de senaste årtiondenas närmast explosiva utveckling av den digitala världen, kämpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framväxten av de sociala medierna och deras särställning som informationsspridare påverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmänheten. Mot bakgrund av detta ställs frågan huruvida svenska försvars- och säkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgång för, Försvarsmakten i dess strävan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehållsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlägg publicerade under en sex veckor lång tidsperiod under våren 2014 av två oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrån tre gemensamma nämnare, tidsfokus, samhällsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade från Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de båda bloggarna generellt förhåller sig väl till Försvarsmakten med utgångspunkt i de identifierade gemensamma nämnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

Arbetet är en studie om hur sju högstadielärare i Skåne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning på historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det är intressant att studera lärares tillvägagångssätt då de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. Lärare, kursplan och läroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frågan kring hur lärare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mångkulturella klassrummet. När elever med en icke europeisk historiekultur inte får sin historia åskådliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen också ställa frågan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever.

Titel: När magin blir synlig - En studie i hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner Författare: Liivi Lepisk & Elias RosellHandledare: Josef PallasSyfte: Syftet med uppsatsen var att synliggöra hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner, både internt riktat till medarbetare som externt riktat mot framtida besökare. Frågeställningarna som ska besvaras är: Arbetar svenska turist- och upplevelseföretag med enhetlig kommunikation genom berättelser, värden och visioner? I så fall hur? Avspeglas de värden och berättelser som kommuniceras internt även externt?Metod/Material: Insamlandet av material skedde med hjälp av sju kvalitativa intervjuer. Intervjuerna hölls semistrukturerade med sju respondenter som aktivt arbetar med kommunikation på respektive företag.Resultat: Undersökningens resultat och analys visar att organisationerna använder sig av olika fastställda och spontana strategier för att kommunicera. Uppsatsens fokus utgick ifrån berättande, värden och visioner och det som framkom var att detta framförallt används inom företagen för att öka sammanhållningen i gruppen och för att skapa ett starkare band mellan ledning och medarbetare internt.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att utifrån en livsberättelse, här även kallat narrativ, undersöka hur man kan förstå mekanismerna runt självbild-självkänsla-självförtroende i relation till sångundervisning, ur ett sångsocialisationsperspektiv. Jag har i mitt yrke som sångpedagog många gånger mött elever med, enligt min uppfattning, god sångförmåga kombinerat med en oförtjänt låg självbild, och ofta undrat över bakgrunden. Metoden jag har använt är narrativ metod, en kvalitativ metod där man genom djupintervju, tar del av ? och är som intervjuare även medskapare av ? en människas livsberättelse. Livberättelsen ger oss människors egna tolkningar av oss själva och är samtidigt sociala konstruktioner.

I det moderna samhället, som tydligt präglats av de senaste årtiondenas närmast explosiva utveckling av den digitala världen, kämpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framväxten av de sociala medierna och deras särställning som informationsspridare påverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmänheten. Mot bakgrund av detta ställs frågan huruvida svenska försvars- och säkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgång för, Försvarsmakten i dess strävan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehållsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlägg publicerade under en sex veckor lång tidsperiod under våren 2014 av två oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrån tre gemensamma nämnare, tidsfokus, samhällsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade från Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de båda bloggarna generellt förhåller sig väl till Försvarsmakten med utgångspunkt i de identifierade gemensamma nämnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollärares berättelser få en förståelse för hur förskollärarekan bemöta barn i sorg på förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar:· Vad berättar förskollärarna att det finns för olika reaktioner på sorg bland barn i förskolan?· Hur berättar förskollärarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare har vi av dessa i resultatet sammanställt narrativaberättelser. En del förskollärare har delat med sig av starka berättelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgått från en narrativ teori äralla berättelserna av lika värde och ingen berättelse belyses mer än någon annan.

Syftet med denna studie var att undersöka informanternas berättelser om processen av att lämnaen kriminell livsstil. Syftet var även att belysa hur samhällets könsnormer har påverkatinformanternas handlingar och förhållningssätt. Studien grundades i en livsberättelse-ansats.Resultat och analys baserades på fyra intervjuer med fyra kvinnor vilka lämnat en kriminelllivsstil. Resultatet presenterades i form av fyra enskilda livsberättelser med en tematisk narrativanalysmetod. Studiens teoretiska referensram var symbolisk interaktionism och genusperspektiv.Resultatet visade att samhällets könsnormer påverkade informanternas förhållningssätt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken påverkan dynamisk musik har på narrativet i ett datorspel. Den transdiegetiska musiktypen dynamisk musik har jämförts med den ickediegetiska musiktypen statisk musik i ett action- science fictionspel för att se vilka skillnader de har på spelarens upplevelse av narrativet. Åtta testpersoner har fått spelat två spelversioner med de olika typerna musik och sedan intervjuats om deras upplevelse. Resultatet har visat tendenser på att det finns ett samband mellan dynamisk musik och spelarens upplevelser av specifika händelser. Skillnaden mellan dynamisk musik och statisk musik har visat sig vara att den dynamiska musiken har en möjlighet att representera en händelse i ett specifikt ögonblick vilket inte är möjligt med statisk musik.

I uppsatsen analyseras hur kvinnorna framställs i de tre liknelserna i Lukasevangeliet med kvinnliga huvudkaraktärer: Lukas 13:20-21; 15:8-10; 18:1-8. Genom att analysera liknelsernas presentation av kvinnor är målet att nå fram till ett ställningstagande kring hur kvinnorna framställs i dessa. Förhoppningen är också att uppsatsen ska leda fram till insikter som kan bidra till den större diskussionen kring Lukasevangeliets övergripande kvinnobild. Analysen sker med en narrativ-kritisk metod. Med olika narrativ-kritiska verktyg analyseras textens berättarteknik, för att se vad som lyfts fram och tonas ned, samt hur detta påverkar framställningen av kvinnorna. I analysen används också ett feministiskt perspektiv.

Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fått mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lärare sprider sina kunskaper och lär av varandra. Detta har väckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lärares yrkessamtal det vill säga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förståelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förändra sina strategier och handlingar när det gäller användning av datorn som verktyg för elevers tidiga läs- och skrivinlärning. I studien utgår jag från teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala världen är av narrativ natur. Studien genomfördes under läsåret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till läsning med datorn där 24 pedagoger och tio klasser från sju olika skolor i Piteå kommun deltog.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om att undersöka hur villkoren för killars och mäns deltagande i ridsportverksamheter gestaltas i berättelser om ridsport. Annorlunda uttryckt är jag intresserad av hur kön konstrueras, eller ?görs?, i killars och mäns ridsportberättelser. Centrala frågeställningar är: Hur hanteras killarnas och männens könsgränsöverskridande i berättelserna? Vilka normer och föreställningar kring kön och sexualitet blir synliga i berättelserna? Hur positionerar sig killarna och männen i förhållande till rådande köns- och sexualitetsnormer?Metodologi: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 killar och män, 13 till 55 år gamla, aktiva på såväl bredd som tävlingsnivå i verksamheter knutna till Svenska Ridsportförbundet.

Kommunikation är en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar attbristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterskaoch omvårdnadsteamet är riskområden för patientsäkerhet. Syftet med studien var attbeskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföringinom omvårdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom: tillämpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan använde olika strategier i kommunikationen med omvårdnadsteamet för att skapa goda relationer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tvåspråkiga elevers kommunikation under två olika laborationer såg ut, hur laborationsuppgiftens utformning påverkade dessa elevers kommunikation och även hur laborationerna kunde ge eleverna möjlighet till reflektion runt innehållet. Elever i årskurs 7 observerades och spelades in på band vid två skilda laborationstillfällen. Intervjuer utfördes efter det sista laborationstillfället. Undersökningen tyder på att elevernas kommunikation och möjligheter till reflektion i stor utsträckning påverkas av laborationens utformning och innehåll..