Inom intensivvården vårdas patienter med sviktande vitala funktioner där respiratorbehandling ofta kan vara en del av behandlingen. Invasiv respiratorbehandling leder till att patientens förmåga till verbal kommunikation upphör. Patienten befinner sig ofta i en utsatt situation där förlust av förmågan till verbal kommunikation kan leda till känslor av rädsla, oro och frustration. Patientens nedsatta kommunikationsförmåga ställer höga krav på vårdpersonalens förmåga att förmedla och tolka information.Syftet med studien är att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att kommunicera med den vakna intuberade intensivvårdspatienten. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

I denna pilotstudie utvärderas KomRett, en kommunikationskurs för närstående till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gången hösten 2009. Målsättningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgångspunkt från innehållet i föräldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till föräldrar som har barn med kommunikationssvårigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvärderingen användes analys av olika skattningsformulär samt videoanalys av filmer från två kursdeltagare.

Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta.

Distansutbildningar har ökat kraftigt under de senaste åren. Det finns flera aspekter som har möjliggjort denna ökning, och en av huvudfaktorerna är utveckling av olika kommunikationstekniker. Om inte denna tekniska infrastruktur hade utvecklats och gjort det möjligt att enkelt skicka information, hade expansionen för distansutbildningar varit betydligt mindre.För att få en välfungerande distansutbildning måste det finnas något slags IT-stöd som är länken mellan studenter och lärare. Dessa IT-stöd ligger till grund för kommunikation och informationsutbyte i en distansutbildning. Rapporten kommer behandla vilken betydelse IT-stödet har i en distansutbildning när det gäller kommunikation och informationsutbyte.För att komma fram till ett tänkbart resultat har intervjuundersökningen gjorts på lärare och experter på Högskolan i Skövde (His).

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förändras vid grupparbete i matematik. Detta beroende på vilket arbetssätt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna på datorer, därefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt läromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förändras. För att kunna få svar på vår frågeställning, så använde vi oss av observationsmetoden när vi samlade in material.

Då IT idag spelar en central roll inom i stort sett varje organisation ökar även kravet på organisationen att förstå verksamheten och dess processer och vilka problem man försöker lösa med hjälp av IT. I denna studie kommer vi försöka identifiera de problem som är kopplade till kravhantering och kommunikation i ett multi-nationellt företag där kravinhämtningsprocessen sker kontinuerligt snarare än projektbaserad. Vi kommer också att försöka föreslå lösningar på de problem vi identifierar. Datainsamlingen har skett via enkäter och intervjuer. Enkäten skickades ut till slutanvändarna av systemen och intervjuerna riktades till fyra nyckelintressenter i kravhanteringsarbetet.

Följande studie genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 4 lärare i förskoleklass och årskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lärarna ser kommunikation som grunden för elevernas lärande i matematik och att denna är viktig för att eleverna ska utveckla en förståelse för matematiken. Detta är något som även grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lärarna använder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen.

Studien syftar till att undersöka Norrköping och Finspångs kommuns kommunikationsprocesser gällande hållbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjänstemän från Norrköping och Finspångs kommun klarläggs kommunernas uppfattning samt tillvägagångssätt förkommunikationen av avfallshantering till sina invånare. En textanalys på kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som används för att nå ut till invånarna. Studien klargör även hur kommunerna definierar och förmedlar en hållbaravfallshantering. För att sätta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhållande till tidigare forskning.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys.

Migrationen ökar, vilket gör att allt fler idag talar ett annat språk än majoritetsspråket i det land där de befinner sig. Det ställer krav på samhällets institutioner, såsom hälso- och sjukvård. Enligt svensk lag ska vård ges på lika villkor till alla invånare vilket kräver stort engagemang inom vården. Centralt i hälso- och sjukvård är vårdmötet mellan vårdgivare och patient. Vårdmötet kräver en god kommunikation och att patienten är delaktig.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krävs för att ett formulering organisatoriskt lärande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att säkerställa lärandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra människors lärande så väl som till vårt eget lärande. Vi vill skapa förståelse för elektroniska kommunikationsmedel i lärande organisationer. Metod: Som metod för insamling av vårt empiriska material har vi valt att först göra en förstudie där utvalda organisationer har svarat på ett formulär på Internet.

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign på Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mänskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge några möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. Målet är att överraska användaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlängning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess..

I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förändring. Syftet med forskningen är att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivå för att nå fram med budskapet och för att processen ska bli så effektiv som möjligt. Syftet behandlar även kommunikationsmediets påverkan. Kommunikation är en komplicerad process där brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie är det därför viktigt att ta hänsyn till sändare, mottagare och meddelandets situation.

Bakgrunden till studien är de förändringar i form av minskade produktionsstopp som Sandvik Materials Technology (SMT) infört från och med sommaren 2005. Detta har inneburit att vissa produktionsområden stänger ner sin tillverkning från fyra veckor till inga produktionsstopp under sommaren. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur arbetsfördelning, kommunikation och samordning har skett mellan nyckelaktörer på SMT inför rekryteringen av semesterersättare år 2007. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört åtta stycken halvstrukturerade intervjuer och granskat dokument, såsom processbeskrivning och rekryteringspolicy för semesterprocessen. Resultatet har visat på svårigheter i kommunikation och samverkan som vi främst tror har grundat sig i otydliga roller i arbetsfördelning inom processen, då kontaktmannen både har agerat som personalman och kontaktman till de berörda första linjens chefer vi har intervjuat..