Vårdpersonalens upplevelser av kommunikation med den vakna intuberade intensivvårdspatienten
Inom intensivvården vårdas patienter med sviktande vitala funktioner där respiratorbehandling ofta kan vara en del av behandlingen. Invasiv respiratorbehandling leder till att patientens förmåga till verbal kommunikation upphör. Patienten befinner sig ofta i en utsatt situation där förlust av förmågan till verbal kommunikation kan leda till känslor av rädsla, oro och frustration. Patientens nedsatta kommunikationsförmåga ställer höga krav på vårdpersonalens förmåga att förmedla och tolka information.Syftet med studien är att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att kommunicera med den vakna intuberade intensivvårdspatienten. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Specialistsjuksköterskor och undersköterskor på fyra olika intensivvårdsavdelningar intervjuades i fokusgrupper. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier samt åtta underkategorier. Intervjupersonernas upplevelser återges som svårigheter och frustration, där upplevelse av att inte nå fram samt hinder för kommunikation beskrivs. Strategier för att underlätta kommunikation behandlar de förhållningssätt och tekniker som vårdpersonalen använder i sin vardag och att använda sig av kommunikation som omvårdnadshandling handlar om att skapa trygghet och förståelse. I modern intensivvård tillåts ofta patienten vara så vaken som sjukdomstillståndet tillåter. Denna förändring har resulterat i ökad arbetsbelastning för vårdpersonalen. Strukturella brister observerades relaterat till det undersökta fenomenet, men även lösningar som i framtiden skulle kunna förbättra kommunikationen med vakna intuberade patienter. Studien skulle kunna bidra till ökad medvetenhet och förståelse kopplat till de utmaningar som vårdpersonalen dagligen ställs inför relaterat till kommunikation med vakna intuberade patienter.