Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

According to law all Swedish authorities must express themselves using correct, plain and comprehensible language whenever they communicate with the citizens in order to make it easy to understand what needs to be known to participate in the Swedish democratic society. I would like to explore if there are more tools than the language that could be used to make their communication easier to comprehend, in this case images and stories. In this essay I will investigate the relationship between the written words and the visual components ? images and illustrations ? in brochures from Swedish authorities. I will also try to identify possible narratives in the brochures, and examine the functions of these narratives.

This study aims to highlight patients´ experiences about and thoughts of side effects fromelectroconvulsive therapy (ECT), a therapeutic method commonly used when having severedepressions. The framing of questions were how the respondents of this study describe theirlife before, during and after ECT-treatment, how the treatment has affected their daily life andhow these experiences may contribute to the awareness of power in professional relations.The study is based on three semi-structured narrative interviews and the main result showedthat, according to my interpretation, ECT as a treatment obliterated memories, quality of lifeand daily structure for all participants. Unfortunately they have all become subjects ofpsychiatric power and have faced considerable difficulty in getting professional recognitionaccording to their severe memory issues. The respondents have lost the ability to relate totheir past which clearly makes them struggle in their present context. A point in commonamong them is that neither of them wanted ECT but, because of the lack of communicationbetween them as patients and the health care in general, they all ended up getting it..

In 2010 Swedish political parties used commercials broadcasted on TV for the first time in order to gain votes in a general election. In connection with the election the parties were criticized for not succeeding to formulate a story to the voters that conveyed how they wanted to change Sweden. In this paper I use central concepts from rhetoric, storytelling, postmodernism and psychology to formulate three demands each on the narrator, the story and its reception. Using the resulting image of what distinguishes a good narrator, a good story and a good reception as a starting point, I investigate to what extent the critique was justified. My findings indicate that the degree to which the commercials fulfill these demands vary greatly.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Uppsatsen är dels ett teoretisk försök att förstå den läroprocess som äger rum när en individ bygger förtrogenhet inom ett speciellt fält, en kunskap som inte var avsedd hos individen och som ofta personen är helt omedveten om att den besitter. I syfte att vidga kunskapsbegreppet följer ett närmande av hur vi kan förstå ett icke-intenderat implicit lärande ur ett socialt och ett kognitivt perspektiv. En utgångspunkt är att vad vi minns är beroende av en inkodningsprocess - en procedur som omvandlar något en person ser, hör, tänker eller känner till ett minne. För att impulser vi möter ska bearbetas i arbetsminnet och lagras i det explicita minnet krävs att informationen är särskilt levande eller betydelsefull för oss. Men vår hjärna innehåller även ett annat typ av minne; ett implicit minne.

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

I fo?ljande uppsats kommer filmkritikens utveckling underso?kas. Till grund fo?r arbetet ligger en hypotes om att det under de senaste 60-a?ren har skett en fo?renkling av filmkritiken. Syftet a?r att underso?ka ifall det ga?r att hitta bela?gg fo?r tidigare na?mnda hypotes och i sa? fall hur filmkritiken fo?ra?ndrats.

Inom vården möter personalen människor som upplever lidande. Att försöka lindra lidande och trösta är något som vi alltid kan göra. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att ge tröst. Elva intervjuer med narrativ ansats gjordes med distriktssköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysarbetet resulterade i fem kategorier: att ge tid och ha mod, att möta människan där hon är, att skapa en bra relation, att försöka ge hopp och att ge förklaringar.

In October 2006 the media began investigating the four ministers Billström, Borg, Borelius and Stegö Chilò who were all being accused of miner tax fraud. The two women, Stegö Chilò and Borelius became the primary victims of an extensive media hunt where the media already had made their minds up; the women had to go. The more the women tried to explain themselves, they only seemed to be digging themselves into a deeper hole and ten days into the ?hunt?, the media got their way, the women resigned while the men, even today remain on their positions. What was it then that made the outcome so different regarding the four ministers when the only thing to really set them apart was their genders?With support of theories from Giddens, Habermas and Thompson as well as theories regarding media, gender and the medias ethical responsibility we have in a qualitatively narrative analysis studied 20 articles from Dagens Nyheter and Expressen.

Utgångspunkten i vår uppsats grundar sig i en uppgivenhet och en viss ilska kring det faktum attförändringsarbete i organisationer gång på gång misslyckas. Det är ingen nyhet att vi inte riktigtklarar av förändringsarbete, men trots det så fortsätter man att försöka lösa problemen på sammasätt som innan; genom att producera fler och fler texter, där alla verkar i princip säga samma sak.Antingen formuleras generaliseringar som inte håller i praktiken eller så slänger man ur sig ettgäng självklarheter.Vår frustration över denna insikt fick oss att vilja göra något annat. Vi gav oss ut på enspännande resa för att se om vi kunde få en idé om vad som kunde tänkas saknas i dagensorganisatoriska förändringsarbeten. Eftersom vi inte riktigt visste vad vi sökte men ändå hade entanke om vart vi var på väg så valde vi att använda en abduktiv metod. För att sedan presenteravår resa i skrift använde vi oss av en narrativ metod.

The purpose of this study was to examine the narrative skill of sixyear-olds in terms of macrostructure and cohesion, and its relation tonarrative content, auditory attention, auditory short-term memory and threemeasures of word retrieval. A group comparison of macrostructure andcohesion was also performed between children with and without epilepsy.The material consisted of audio recordings of 44 children (18 with epilepsyand 26 from a reference group) retelling the story Nelli-sagan (Holmberg &Sahlén, 2000). No correlation was found between content and macrostructureor cohesion, but several between the latter two. Auditory short-termmemory and word retrieval without pictures showed several correlationswith macrostructure as well as cohesion. No differences in macrostructure orcohesion were found between the children with epilepsy and the referencegroup.

Detta kandidatarbete undersöker science fiction, en av de större och vanligast använda genrerna inom medier såsom spel, film och litteratur, genom att studera dess undergrupper, de så kallade subgenrerna. Dessa är specialiserade versioner av genren i fråga och använder den inom vissa förutsatta ramar, exempelvis hur samhället ser ut eller vilken typ av teknologi det huvudsakliga fokuset kretsar runt. Genom att studera hur subgenrer är beskrivna i The Encyclopedia of Science Fiction kan man avgöra att de består av sex punkter: plats, tidsperiod, karaktärer, teknologi, narrativ och visuell estetik. Dessa punkter har använts som ramverk för att utveckla en ny subgenre; Mystech, där scenarier utspelar sig i vad som kan ses som en typisk fantasyvärld med magi och monster, men där dessa egentligen bara är teknologi majoriteten av de påverkade inte förstår sig på. För att demonstrera Mystech har två olika miljöer utvecklats, både i bild och skriven form.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad.