Sökresultat:
3439 Uppsatser om Nödvändiga aktiviteter - Sida 8 av 230
Skapande aktiviteter som arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohÀlsa
Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter anvÀnds som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohÀlsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudÀrsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att frÀmja kommunikation och uttryckande av tankar och kÀnslor, att stÀrka klientens synsÀtt och identitet, att förÀndra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.
Komposition och arrangering för sologitarr
Syftet med detta sja?lvsta?ndiga arbete var att utveckla mina kunskaper inom komposition och arrangering fo?r solospel pa? gitarr. I studiesyfte har jag underso?kt traditionellt solospel fo?r gitarr, sa? kallad chord melody och ha?mtat inspiration och ide?er fra?n inspelningar av tongivande gitarrister. Med den utga?ngspunkten har jag tittat pa? hur man vanligtvis harmoniserar fo?r gitarr i jazzgenren och experimenterat fo?r att hitta ett eget uttryck.
Influeras företag i sitt praktiska HR-arbete av HRM-filosofin? PrÀglas HRM-filosofins aktiviteter av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? -en fallstudie av SEB
VÄr frÄgestÀllning Àr följande; Influeras företag i sitt praktiska HR-arbete av HRM-filosofin?PrÀglas HRM-filosofins aktiviteter av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? Har de eventuella HRM-influenserna i ett företags praktiska HR-arbete samma proportion som HRM-filosofin i stort, gÀllande aktiviteternas prÀgel av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? Om HRM-filosofin influerar ett företag, vilka aktiviteter anammas eller förkastas, varför och vilka konsekvenser kan detta fÄ, sett utifrÄn ett genusperspektiv? Som fallföretag har vi valt SEB. Vi har i vÄr undersökning bl a kommit fram till att banker influeras av HRM-filosofin i sitt praktiska HR-arbete. Vi har Àven iakttagit att HRM-filosofins aktiviteter prÀglas av ett stereotypt kvinnligt ledarskapssÀtt och sÄ Àven de delar av HRM-filosofin, som bankerna har anammat..
HemsprÄksundervisning - exkludering eller inkludering? : En kvalitativ studie om Eskilstuna skolstyrelsedebatt kring sverigefinnarnas krav pÄ finskundervisning under 1980-talet
Det hÀr utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram sprÄkutvecklande aktiviteter som motiverar och vÀcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna Àr tÀnkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som pÄ olika sÀtt ska bidra till elevernas sprÄkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat tvÄ. Eleverna har bland annat trÀnat pÄ att tala, lyssna, skriva och fantisera.
Pedagogernas roll pÄ fritidshemmet ? i barns fritt valda aktiviteter
Syftet med detta arbete Àr att studera pedagogens roll i den fritt valda aktiviteten pÄ fritidshemmet. En kvalitativ studie har gjorts pÄ tvÄ olika fritidshem vilken har bestÄtt av observationer gjorda med anteckningar. Observationerna visar vad pedagogerna gjorde nÀr barnen hade fritt valda aktiviteter samt hur de bemötte barnen i dessa. LitteraturgenomgÄngen tar upp vad forskare och författare sÀger om fritidshemmet och fritidspedagogen. Den tar Àven upp vad lek respektive fri lek innebÀr samt pedagogens roll i dessa.
Ăldres behov av sociala aktiviteter : ? en intervjustudieÂ
SammanfattningGemenskap och aktiviteter med andra har en positiv inverkan pÄ den Àldres hÀlsa. Att bli Àldre och vara i livets sista fas och samtidigt vara beroende av andra kan pÄverka den enskildes förmÄga att leva som förut. MÀnniskans behov och funktionsförmÄga kan förÀndras med Ären liksom tillgÄngen pÄ organiserad social verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva Àldres upplevelser av sociala aktiviteter och vad det betyder för en meningsfull tillvaro nÀr de bor pÄ sÀrskilt boende. I studien deltog Ätta personer som bodde pÄ sÀrskilt boende-sjukhem som inte sjÀlva hade en organiserad aktivitetsverksamhet som t.ex., terapi eller hobby.
Aktivitetsmönster hos kvinnor med lÄngvarig smÀrta
KartlÀggning av aktivitetsmönstret hos kvinnor med lÄngvarig smÀrta ger kunskap om vilka aktiviteter individerna fyller sin dag med och var dessa utförs. I denna pilotstudie medverkade tre kvinnor med lÄngvarig smÀrta som stÄtt i kö till interdisciplinÀrt smÀrtrehabiliteringsprogram i ett Är eller mer. Datainsamling utfördes med en aktivitetslogg under tvÄ dygn samt ett egenhÀndigt utformat frÄgeformulÀr med kompletterande uppgifter angÄende livssituation. Denna pilotstudie pÄ tre individer visade likheter avseende aktivitetskategorin vÄrd och att de flesta aktiviteter utfördes i hemmet. Den visade Àven olikheter angÄende antalet aktiviteter som utfördes per individ..
RÀtten till en aktiv och meningsfull vardag för personer med demens.
Vardagliga aktiviteter för personer med demens Àr ett viktigt omrÄde att beakta. LevnadsberÀttelsen bestÄr av information frÄn personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbÀttra innehÄllet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrÄgor. Vi intervjuade tvÄ personer med demens, tvÄ planeringsansvariga och tvÄ arbetsterapeuter som alla var kvinnor.
Erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med lÄngvarig smÀrta aktivities
Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med lÄngvarig smÀrta.En kvalitativ metod valdes dÀr öppna intervjuer genomfördes med sex unga kvinnor. SmÀrtan skulle ha varat mer Àn tre mÄnader,vara odiagnostiserad samt att de blivit utredda pÄ smÀrtenhet det gÄngna Äret. Som analys metod valdes innehÄlls analys och det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier. "FörÀndringar Àr nödvÀndiga för att klara aktivitet", "Det Àr viktigt att behÄlla rutiner i vardagen", "Att göra saker som Àr vÀrdefulla trots smÀrta" samt "Omgivningen har stor betydelse". I resultatet framkom det att kvinnorna upplever sig begrÀnsade i sina aktiviteter samt att de har fÄtt anpassa dem pÄ grund av sin smÀrta.
Vad gör du nÀr du reser? En studie om hur IKT har pÄverkat vÄr tidsanvÀndning under resan
Drivkraften till att mÀnniskor reser har lÀnge ansetts vara behovet att Äka till en geografisk plats för att dÀr utföra nÄgon typ av aktivitet. Med dagens informations- ochkommunikationsteknik (IKT) har vÄr virtuella rörlighet ökat och sÄledes Àr vardagens aktiviteter inte lika bundna till en specifik plats. ResenÀrer numera anvÀnda IKT till att utföra aktiviteter redan under restiden. Genom att vi dÄ kan anvÀnda tiden till fler aktiviteter kan det bidra till att restiden blir vÀrdefull och inte bara en transportstrÀcka fram till mÄlet. I takt med att det de senaste Ären skett en mobil explosion har ocksÄ tillgÀngligheten till IKT ökat under resan.Studien syftar till att undersöka vad mÀnniskor Àgnar sin restid Ät nÀr de pendlar regionalt och hur de ser pÄ vÀrdet av restiden.
Vilka aktiviteter iranska kvinnor fyller sin vardag med - En dimension av delaktighet
Invandrar kvinnor lider av större ohÀlsa Àn svenskar och invandrar mÀn. Delaktighet i meningsfulla aktiviteter Àr viktigt för att utveckla och bibehÄlla fysisk hÀlsa, mental hÀlsa och livstillfredsstÀllelse. Vidare Àr delaktighet och inflytande i samhÀllet en grundlÀggande förutsÀttning för hÀlsa. MÄnga arbetsterapeuter har pga. okunskap, svÄrigheter i bemötandet av patienter med annan kulturell bakgrund.
Den hypergeometriska differentialekvationen och dess l?sningar i det komplexa planet
I detta kandidaterbete studeras Gauss hypergeometriska differentialekvation, samt hur den
hypergeometriska funktionen kan anv?ndas f?r att l?sa kopplingsproblemet (jfr. eng. connection
problem). Den hypergeometriska funktionen ger uttryck f?r de lokala l?sningarna kring
differentialekvationens tre singulariteter.
Den sociala, kulturella och fysiska miljöns betydelse för dagliga aktiviteter för barn med ADHD
Syftet med studien var att beskriva hur anpassningar i den fysiska, kulturella och sociala miljön frÀmjar aktivitetsutförande för barn med ADHD. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt som kan öka kunskap och förstÄelse inom det valda omrÄdet. I studien inkluderades fjorton artiklar som analyserades utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllanalys som beskriver det synliga i artiklarna. Analysen av data resulterade i tre kategorier: ?Lugn miljö frÀmjar aktivitetsutförandet?, ?Rutiner i miljön frÀmjar sjÀlvstÀndigheten? och ?Aktiviteter tillsammans med andra mÀnniskor frÀmjar aktivitetsutförandet?.
Att uttrycka matematik : En observationsstudie av vilka uttrycksformer och matematiska aktiviteter som uppmuntras och anvÀnds i förskolan
Syftet med studien Àr att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan anvÀnder sig av i planerade matematikaktiviteter.UtgÄngspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolanslÀroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frÄgestÀllningar:? Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter?? Vilka likheter och skillnader finns beroende pÄ barnens Älder?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter pÄ tre olika förskoleavdelningar. Barnens Äldrar var 1-5 Är och varjeavdelning observerades vid ett tillfÀlle under 45 minuter. Tekniker som anvÀndes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse Àr de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog anvÀnde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans.
Anhörigas erfarenheter av förÀndrade dagliga aktiviteter: intervjuer med anhöriga till personer med förvÀrvad hjÀrnskada
Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva vilka erfarenheter anhöriga till personer med förvĂ€rvad hjĂ€rnskada har avseende förĂ€ndringar i sina dagliga aktiviteter. Ă
tta anhöriga till personer med förvÀrvad hjÀrnskada intervjuades utifrÄn studiens syfte med ett flertal frÄgor. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: Den sociala interaktionen Àr annorlunda?, ?Aktiviteterna Àr förÀndrade bÄde positivt och negativt? och ?Mer planering krÀvs. Resultatet visade att anhöriga pÄverkades pÄ mÄnga olika plan.