NÀr vi skriver detta examensarbete, Är 2008, Àr debatten om miljön stor om hur konsumenten,företagen, staten etc. kan minska sin miljöpÄverkan genom att jobba smartare. Inomföretagen bedrivs som bekant ett stÀndigt arbete med hur man kan reducera sina kostnader.Vi har valt att skriva om de möten i arbetslivet som kan hÄllas pÄ distans, ett omrÄde somgÄr bÄda debatterna till mötes.Eftersom mÄnga mötesdeltagare (deltagare) idag flyger eller Äker bil för att komma till ochfrÄn möten sÄ genererar distansmöten fördelar som att det reducerar företagens kostnadersamtidigt som det ger en minskad miljöpÄverkan. Vi har i vÄr studie nÀrmare undersökt hurdistansmöten bedrivs idag inom de tvÄ företag som vi Àr verksamma inom, vilka policysoch verktyg som finns för att frÀmja dessa och hur deltagarna sjÀlva ser pÄ saken. Detta föratt fÄ svar pÄ de forskningsfrÄgor som vi gemensamt arbetat fram i samrÄd med vÄr handledare.ForskningsfrÄgorna Àr följande, Vilka skÀl finns det till att hantera möten pÄ distansjÀmfört med traditionella fysiska möten? Vilka typer av möten kan hanteras pÄ distans? Hurkan effektiva och kvalitativa möten hÄllas pÄ distans? Hur kan en organisation frÀmja distansmöten?VÄrt syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra tydliga mönster angÄende vilka möten en organisationhanterar pÄ distans och i sÄ fall skapa en djupare förstÄelse för dessa och de riktlinjersom idag finns för distansmöten.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en lÀroboksobunden undervisning. Vi söker Àven svar pÄ hur lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken och vilken hÀnsyn de tar till kursplanens innehÄll i sin undervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnder vi oss av en explorativ undersökning, dÀr det anvÀnds flera undersökningsmetoder. I vÄrt fall en postenkÀt och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en lÀroboksobunden undervisning var mÄnga.

Högskoleutbildningar pÄ distans har blivit en allt vanligare studieform. De vanligaste orsakerna till att studenter vÀljer distansutbildning som tillvÀgagÄngssÀtt Àr att mÄnga har familj och barn, lÄngt till högskolan eller att de helt enkelt vill arbeta vid sidan om sina studier. FrÄn högskolans sida gÀller det dÄ att bygga upp ett pedagogiskt ramverk och att inspirera studenterna till den teknologi som erbjuds pÄ den nÀtbaserade utbildningen. DÀrför kan det vara intressant att titta pÄ vad som motiverar en student att vilja lÀra under de pedagogiska villkor som gÀller pÄ en distansutbildning. Syftet med denna studie var dÀrför att söka kunskap och förstÄelse för vad distansstudenter upplever som studiemotivationshöjande faktorer i distans utbildningens genomförande.

Inledning: Bandy Àr en vinterlagsport som innehÄller bÄde fysiska och tekniska krav. Till författarnas kÀnnedom finns begrÀnsat med vetenskaplig forskning om bandyspelares fysiska krav under match. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva manliga elitbandyspelares rörelseprofiler utifrÄn total distans, maximal hastighet, medelhastighet, speltid, hastighetszoner och acceleration under matchsituation mellan olika spelarpositioner. Metod: Datainsamlingen utfördes med tio hertz GPS-enheter pÄ ett elitserielag i bandy frÄn mellersta Sverige under sÀsongen 2014/15. Sex till Ätta manliga elitbandyspelare studerades under elva matchtillfÀllen.

Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhÄllande till sina personalgrupper inom Àldreomsorgen. Idag stÀlls det höga krav pÄ kommunikation i de snabbförÀnderliga organisationerna som Àldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven pÄ enhetschefen och dÀrmed ökar svÄrigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgÀnglig för understÀlld personal. Syftet med denna studie Àr att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna Àr beroende pÄ avstÄndet mellan chefernas geografiska placering i förhÄllande till sina personalgrupper. För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga har vi anvÀnt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklÀrares syn pÄ elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklÀrare har intervjuats: en i Är 4-9, en gymnasielÀrare, en kulturskolelÀrare, en folkhögskolelÀrare och en musikhögskolelÀrare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lÀrarnas syn pÄ skapande i undervisning Àr förhÄllandevis enhetlig.

Denna uppsats behandlar varför nÄgra utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhÄllningssÀtt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen stÀller jag frÄgor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser pÄ elevers inlÀrning. Undersökningen omfattar Àven om pedagogerna tror att lÀsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning Àr har hÀmtats ur litteratur om Àmnet och utgörs av att Àmnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en lÀromedelsstyrd undervisning.Jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlÀrning.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser frÄn 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och hÀrigenom pÄverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring Àmnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

Individanpassad undervisning innebÀr enligt lÀroplanen för obligatoriska skolan Lpo94 att lÀraren ser till varje individs behov. Uppsatsen syftar till att ge bÀttre kunskap om hur individanpassad undervisning fungerar i grundskolans senare Är. Jag vill undersöka om lÀrarna kan anvÀnda och tillÀmpa sig av individanpassad undervisning som Lpo94 strÀvar efter. För att fÄ fram denna uppfattning har observationer gjorts hos fyra lÀrare som ocksÄ intervjuats. Slutsatserna frÄn intervjuerna har diskuterats och analyserats med hjÀlp av litteratur och Lpo94.

Studiens syfte var att fÄ kunskap om förhÄllanden som kan leda till ett förÀndringsarbete som Àr lyckosamt. Det vi ville undersöka var hur en ledare ska bete sig/handla för att fÄ en lyckad organisationsförÀndring men Àven varför och pÄ vilket sÀtt kommunikationen Àr viktig vid en förÀndring?Metoden som anvÀndes var kvalitativ och vÄrt empiriska material skaffades genom intervjuer. I vÄr studie deltog fem respondenter. Genom analys av teori och intervjumaterial har vi kommit fram till slutsatsen att man mÄste ha egenskaper frÄn bÄde transformativt och transaktionellt ledarskap.

Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram pedagogers Äsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svÄrigheter och om de anvÀnder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i sÄ fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebÀr samt vad de olika författarna anser om Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanstÀllts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna övervÀger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omvÀxlande och stimulerande arbetssÀtt som ger bÄde pedagoger och elever inspiration till att lÀra..

Sammandrag: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka förhÄllandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolÄr tvÄ. LÀrarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrÄn undervisningsinnehÄllet.Resultatet visar att eleverna förÀndrar sitt sÀtt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i frÄga om skiljetecken. Studien visar Àven betydelsen av att eleverna förstÄr och fÄr förklarat viktiga begrepp och fÄr stöttning av lÀraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rÀtt tidpunkt för varje enskild elev..

Högskoleutbildningar pÄ distans har blivit en allt vanligare studieform. De vanligaste orsakerna till att studenter vÀljer distansutbildning som tillvÀgagÄngssÀtt Àr att mÄnga har familj och barn, lÄngt till högskolan eller att de helt enkelt vill arbeta vid sidan om sina studier. FrÄn högskolans sida gÀller det dÄ att bygga upp ett pedagogiskt ramverk och att inspirera studenterna till den teknologi som erbjuds pÄ den nÀtbaserade utbildningen. DÀrför kan det vara intressant att titta pÄ vad som motiverar en student att vilja lÀra under de pedagogiska villkor som gÀller pÄ en distansutbildning. Syftet med denna studie var dÀrför att söka kunskap och förstÄelse för vad distansstudenter upplever som studiemotivationshöjande faktorer i distans utbildningens genomförande.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad lÀrare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har ocksÄ studerat om det finns nÄgra samband mellan lÀrares uppfattningar om matematik och deras anvÀndning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare som i olika utstrÀckning arbetar tematiskt. LÀrarna arbetar i Ärskurs fyra och fem. Resultatet i vÄr undersökning visar att lÀrarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gÄ till spelar roll för i vilken utstrÀckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Dialogen Àr nÄgot som genomsyrar undervisningen pÄ folkhögskolan. Att som lÀrare ge eleverna i klassrummet möjlighet att diskutera med klasskamrater om vad de har lÀst eller hört ökar deras förstÄelse och kunskaper. NÀr man för nÄgra Är sedan gav sig in pÄ omrÄdet distansutbildning ville man pÄ folkhögskolan Àven dÀr föra med sig dialogen frÄn klassrummet.Eftersom jag sjÀlv har arbetat vid denna folkhögskola fann jag det intressant att titta nÀrmare pÄ hur dialogen mellan elever fungerar pÄ distans. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för dialogen mellan elever samt att ge konkreta förslag pÄ hur lÀraren kan stimulera till dialog mellan elever pÄ distans.I uppsatsen har fem lÀrare och fem elever intervjuats. Samtliga lÀrarrespondenter arbetar vid samma folkhögskola och var och en av eleverna lÀser för en av lÀrarna.