Juvenil idiopatisk artrit (JIA) Àr en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen Àr okÀnd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strÀvar mot en sÄ normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsÀgelsefulla angÄende skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar.

Missbruk av alkohol utgör ett stort problem i dagens samhÀlle. Inom arbetslivet Àr personer som missbrukar alkohol ett problem för sÄvÀl arbetsgivare som arbetskamrater. I denna uppsats har vi, frÄn ett arbetsrÀttsligt perspektiv, undersökt under vilka omstÀndigheter en arbetsgivare har saklig grund att sÀga upp en arbetstagare som missbrukar alkohol.Enligt rÄdande anstÀllningsskyddslagstiftning mÄste en arbetsgivare ha saklig grund för att sÀga upp en arbetstagare. Vid prövning av huruvida en uppsÀgning Àr sakligt grundad skall en samlad bedömning av olika omstÀndigheter i fallet göras, dÀr en intresseavvÀgning mellan parterna ingÄr.Sjukdom skall i regel inte kunna utgöra saklig grund för uppsÀgning. Detta kommer av det förstÀrkta anstÀllningsskydd som tillkommer en sjuk arbetstagare, det förstÀrkta anstÀllningsskyddet innebÀr att arbetstagarens misskötsamhet skall stÀllas i förhÄllande till hans sjukdom.

I Sverige pÄbörjar ca 1500 patienter syrgasbehandling i hemmet varje Är. De flesta av dessa har KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Inom vÄrden har KOL varit kÀnt i ca 200 Är. Idag Àr KOL ett vÀxande hÀlsoproblem med stor dödlighet. NÀr beslutet tas att patienten behöver kontinuerlig syrgas i hemmet Àr det troligtvis efter lÄng tid av sjukdom och försÀmring av lungfunktionen.

Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mÀnskliga egenskaper, Àr oftast komplex. KartlÀggningen av mÀnniskans gener aktualiserar detta förhÄllande i massmedierna. Denna studie, med utgÄngspunkt frÄn pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken Àr tillrÀckligt allsidig eller gör tillrÀcklig Ätskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, nÀr orsaksförhÄllanden beskrivs. Det Àr antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mÀnskliga karaktÀrsdrag, inte bÄda.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka omeffektiva marknadshypotesen håller på den ryska RTSbörsen. Med andra ord vill vi utreda omveckodagseffekt kan observeras på den ryskabörsmarknaden för att sedan kunna avgöra ommarknaden faktiskt är effektiv.Testresultaten visar att det finns veckodagseffekter år2000 och 2005. Eftersom dessa effekter visar sig varaicke-bestående så drar vi slutsatsen att ryska marknadeninte är ineffektiv, men effektiviteten kan inte hellerpåvisas pga. andra faktorer som kan påverkaeffektivitet..

Studier visar att följsamhet till ordinerad behandling överlag Àr lÄg, framförallt hos patienter med en kronisk sjukdom. SÀttet pÄ vilket man följer sin behandling och tar sina lÀkemedel har inverkan pÄ effekten och resultatet. Att för resten av livet vara beroende av en behandling som stÀndigt pÄminner om att man Àr sjuk och som kanske ger biverkningar, medför förÀndringar i det vardagliga livet. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett patientperspektiv lyfta fram faktorer som pÄverkar följsamheten hos kroniskt sjuka. Det Àr en litteraturstudie baserad pÄ sju kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Kronisk sorg Àr en icke- patologisk, kÀnslomÀssig sorg-reaktion relaterad till förluster som uppfyller den sörjandes liv. Att leva med en kronisk sjukdom innebÀr mÄnga förluster som kan göra det svÄrt att hantera situationen, sÀrskild om sjukdomens progressivitet innebÀr nya förluster för patienten. Brist pÄ kunskap om kronisk sorg kan medföra att patienter fÄr behandling mot depression men ingen hjÀlp till att hantera sorgen. Syfte: Syftet Àr att beskriva patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom. Metoden: En systematisk litteraturstudie pÄ vetenskapligt kvalitativt material gjordes med den enligt Evans beskrivna analysmetod pÄ kvalitativ data.  Resultat: Fyra teman framkom: emotionella förluster, kroppen sviker, förlorad framtid och lindrad sorg.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i aktivitetsidentitet hos personer med kronisk sjukdom. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av sjÀlvbiografier. Data samlades in via sex böcker som var skrivna av kvinnor mellan Ären 1994- 2005. Data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i tre kategorier: "Att förlora kontrollen", "Att göra aktiviteter pÄ ett annat sÀtt" samt "Att fÄ förÀndrade roller och relationer". Informanternas erfarenheter visade hur de stÀlls inför nya situationer dÀr de var osÀkra över sin kapacitet och kÀmpade för att behÄlla sin tidigare aktivitetsidentitet.

Att vara nÀrstÄende till en person med bipolÀr sjukdom kan upplevas som svÄrt och krÀvande. Det Àr dÀrför viktigt att som sjuksköterska se de nÀrstÄende och deras behov. Studiens syfte var att belysa vad det Àr att vara nÀrstÄende i en familj till en bipolÀrt sjuk person. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, som vidare presenteras i fyra olika teman. De nÀrstÄende kunde uppleva mÄnga olika slags kÀnslor.

Att drabbas av en kronisk sjukdom leder till att barnen och ungdomarna försöker anpassa sig till de begrÀnsningar i livet som sjukdomen medför. Det kan upplevas som en stor orÀttvisa eftersom de inte vill vara annorlunda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med astma i vardagen. Elva vetenskapliga artiklar har genom databaserad sökning identifierats och analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara beroende av andra, att kÀnna rÀdsla och oro för att dö, att kÀnna sig hindrad att leva som andra, att inte vilja ha astman i fokus samt att kÀnna trygghet genom att ha kunskap om sin kropp. Barnen och ungdomarna upplevde att de fick förlita sig pÄ andra nÀr det gÀllde astman.

Att drabbas av bipolÀr sjukdom innebÀr att leva med ett kroniskt sjukdomstillstÄnd som kÀnnetecknas av en fluktuerande affektiv symtombild. Den drabbar 1.5-2 procent av Europas befolkning och ses som den sjÀtte ledande orsaken till folklig ohÀlsa i vÀrlden. BipolÀr typ 1 kÀnnetecknas av affektiva stÀmningslÀgen dÀr individen pendlar mellan tvÄ motpoler, mani och depression. Ett maniskt skov varar vanligtvis mellan tvÄ till sju mÄnader och har en symtombild som kÀnnetecknas av förhöjd sjÀlvkÀnsla, minskat sömnbehov och grÀnslöst beteende. Det förhöjda stÀmningslÀget leder till att den drabbade individen förr eller senare tappar kontrollen över sin livssituation vilket i de flesta fall krÀver professionellt omhÀndertagande inom den psykiatriska slutenvÄrden Att bilda allians med denna patientgrupp Àr en utmaning för vÄrdpersonal dÄ de ofta vÄrdas med tvÄng och saknar förstÄelse för sin sjukdom.

Brister i följsamheten gentemot ordinerad lÀkemedelsanvÀndning medför stora kostnader för samhÀllet samt onödigt lidande för berörda patienter. Syftet med denna studie var att undersöka och sammanstÀlla orsaker till och ÄtgÀrder vid bristande följsamhet. Metoden var en litteraturstudie av artiklar som undersökt följsamheten hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet visade att patienters attityder, förvÀntningar och egna erfarenheter om sjukdom och lÀkemedelsbehandling, i kombination med bristande information och kunskap lÄg till grund för hur följsamheten utföll. Patientcentrerat arbetssÀtt (samsyn) dÀr delaktighet och medbestÀmmande frÄn patientens sida gavs central roll, ansÄgs vara nödvÀndigt för positivt följsamhetsresultat..

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans reflektioner kring bemötande av patienter som har eller haft en psykiatrisk sjukdom, inom somatisk vÄrd. Sjuksköterskans reflektioner kring bemötande med en psykiatrisk patient inom somatisk vÄrd innefattade tre centrala begrepp sÄsom sjuksköterskornas upplevelser, sjuksköterskornas strategier och kunskapens pÄverkan. Sjuksköterskans strategier och upplevelser till dessa patienter bestod av bÄde negativa och positiva reflektioner som grundade sig pÄ patientens beteenden. Hur sjuksköterskan upplevde och hanterade mötet med denna patientgrupp berodde pÄ rÀdsla, frustration, medkÀnsla och trygghet hos sjuksköterskan. Ett tydligt samband fanns mellan sjuksköterskors upplevelser, strategier och kunskap.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

BakgrundKardiovaskulÀra sjukdomar bidrar till utbredd dödlighet och orsakar stora kostnader för samhÀllet. Den fysiska aktiviteten har god effekt pÄ mÀnniskokroppen samt i preventivt och behandlande syfte avseende kardiovaskulÀra sjukdomar. Sjuksköterskan kan nyttja fysisk aktivitet som en del i en behandlingsprocess genom att motivera, utbilda och vÀgleda patienten till förbÀttrad egenvÄrdsförmÄga och en ökad mÀngd utförd fysisk aktivitet.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om sjuksköterskan med hjÀlp av motiverande samtal och patientutbildning kan hjÀlpa patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulÀr sjukdom att utföra mer fysisk aktivitet.MetodMetoden var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut som sedan analyserades.