Bakgrund: När olika professioner inom hälso- och sjukvården ska mötas och samarbeta med patienten i centrum, kan det uppstå konflikter, vilket kan leda till att graden av god omvårdnad och att patientsäkerheten hotas. Tidigare forskning beskriver att teambuilding och kommunikation mellan de olika professionerna leder till optimal samverkan i team, vilket stärker patientsäkerheten. Syfte: Beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att samverka i team. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes. Det insamlade materialet bearbetades med Graneheim och Lundman (2004) manifesta innehållsanalys.

I framtiden står vi inför stora utmaningar i fråga om hållbar utveckling, fortsatt välfärd och god folkhälsa. Folkhälsan påverkas särskilt av samhällsförändringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna på regional och kommunal nivå, eftersom de fastställda besluten berör människors dagliga förutsättningar. Framtidens organisering av välfärden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförändringar utan det behövs ett långsiktigt arbete med attitydförändringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhållningssätt. Politikers intresse och kunskaper är därför betydelsefulla för att folkhälsofrågor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien är följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhälsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan.

Skolan har en skyldighet att samverka med hemmen. För en del barn kan mötet med skolan vara en orsak tillpsykisk ohälsa och när det gäller elever med funktionsnedsättningar är det extra viktigt att de får känna att delyckas. För specialpedagogen är samverkan med olika parter, t.ex. föräldrar, en viktig del i det förebyggandearbetet med att undanröja hinder.Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med autismspektrumtillstånd eller ADHD talarom samverkan mellan hem och skola i sina bloggar.Studien har utgått från en kvalitativ ansats där bloggar skrivna av föräldrar till barn med autismspektrumtillståndeller ADHD studerats och analyserats med stöd av diskursanalytiskt inspirerade frågeställningar.Resultatet visar två diskurser; lagspelsdiskursen och kampdiskursen. Inom dessa diskurser finns olikasubjektspositioner för både föräldrar och skolpersonal.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Problemformulering: Organisatoriska gränser orsakar i viss mån ett hinder för företags målfokusering; i ett franchiseföretag blir detta problem ännu mer komplext då gränserna tydliggörs i form av skilda ägarförhållanden. Vi vill i denna uppsats undersöka hur franchiseföretag hanterar de problem som uppstår på grund av dessa gränser. Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om svårigheter och möjligheter med gränsöverskridande samverkan i ett franchiseföretag. Forskningsfråga: Vilka problem kan organisatoriska gränser ge upphov till och vilka möjligheter finns det att överskrida dessa? Teori: Vi använder oss av teorier kring bland annat agent-principal-problematiken, gränsöverskridande samverkan, informella och formella styrsystem samt belöningssystem.

Syftet med min studie är att studera förhållandet mellan klientens integritetsskydd och samverkan inom äldreomsorgens hemsjukvård ur ett socialarbetarperspektiv. Detta kommer jag att studera med följande frågeställningar: Vilka samverkansbetingelser föreligger när olika professioner samverkar inom hemsjukvården? Vilka frågor kan vara integritetskränkande och på vilket sätt? Vilka av dessa frågor ligger inom socialarbetarens ansvarsområde? Vilka strategier använder socialarbetaren för att bemästra eventuella integritetskränkningar i samband med samverkan? Påverkar kravet på klientens integritetsskydd effektiviteten av samverkan?Som metod har jag använt en kvalitativ metod i form av intervjuer. I min studie har sex socialarbetare intervjuats i fyra stadsdelar i Göteborg. De resultat jag fått fram i samband med min studie är att konstellationen när det gäller samverkan ser olika ut inom äldreomsorgens hemsjukvård inom Göteborgs stad.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på fem intervjuer med enhetschefer för HVB- hem. Dessa verksamheter är behandlingsverksamheter där huvuddelen av klienterna utgörs av barn och ungdomar, men det förekommer även vuxna som klienter. Samtliga verksamheters huvudfokus ligger på familjebehandling och är så kallade utförarverksamheter vars uppdragsgivare är socialtjänsten. Socialtjänsten är den huvudsakliga samverkanspartnern,men det förekommer även kontakter med andra myndigheter såsom skola, sjukvård, Migrationsverk, polis och kriminalvård. Studiens syfte är att beskriva den problematik som enhetscheferna upplever i samverkan med socialtjänst och andra myndigheter.

Vårt syfte med denna kandidatuppsats är att undersöka hur socialtjänsten och psykiatrin resonerar kring samverkan dem emellan. Vi har undersökt samarbetet mellan olika socialtjänstkontor i Göteborg och Psykiatri Sahlgrenskas Psykosmottagningar, som innefattar både öppen och slutenvård, kring personer med psykiska funktionshinder/psykisk sjukdom som är i behov av stöd och insatser från båda huvudmännen. För att undersöka ovanstående formulerade vi tre frågeställningar som belyser vad psykiatrihandläggarna inom socialtjänsten kontra kuratorerna inom psykiatrin tycker är god respektive dålig samverkan, vad de anser att det finns för eventuella hinder/svårigheter i samverkan dem emellan samt vad det måste finnas för förutsättningar/möjligheter för en god samverkan dem emellan. Vi studerar även faktorer inom verksamheterna som påverkar och styr samverkan.Det empiriska materialet bygger på enskilda kvalitativa intervjuer med tre kuratorer från psykiatrin och tre psykiatrihandläggare från socialtjänsten, där samtliga har erfarenhet av att arbeta med psykossjukdomar. Intervjupersonerna valdes utifrån ettmålinriktat urval.

Vi har utfört en kartläggning av Hageby familjecentral med fokus på hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavårdscentral och socialtjänsten. Vi har utgått från de teman som framkommit utifrån två enkätundersökningar respektive två gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen på familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mål, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat från våra informanter och sedan kopplat vårt resonemang till aktuell litteratur.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

Studien syftar till att presentera förskollärares och lärares syn på vad som kännetecknar samverkan och dess betydelse mellan förskolan och skolan vid överlämningen av barn mellan verksamheterna. Den belyser även den pedagogiska dokumentationens betydelse för förskolans och skolans arbete med barnets utveckling. Studiens syfte uppkom ur teoretiska problem när det beror samverkan mellan förskola och skola, där den pedagogiska dokumentationen torde vara av betydelse för barnets utveckling. Utbildning och våra erfarenheter har också under åren gett ett intryck om att samverkan mellan verksamheterna visats sig vara en brist och att dokumentationen inte har använts på ett sätt som utvecklat barnet vidare.Studien är kvalitativ och genomförandet av intervjuerna skedde med hjälp av strukturerade intervjufrågor. Studien baseras på fem intervjuer, tre förskollärares och två lärare i skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården samverkar kring individer med samsjuklighet genom att studera en mellanstor svensk kommun. Tidigare forskning visar att samsjuklighet medför ett omfattande vårdbehov samt ett nära och tätt arbete från både socialtjänst och landsting. Om myndigheterna ej får till en bra samverkan tenderar dessa individer att falla mellan stolarna. Studien är baserad på en kvalitativ metod, en riktad innehållsanalys. Ett antal begrepp från nyinstitutionell organisationsteori ligger till grund för den teoretiska ansats författarna har valt.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan påverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling på fritidshemmet.Syftet med denna studie är att i viss mån studera vad rektorer men främst vadpedagoger och vårdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregående och gällande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur säger om ämnet. Vårt teoretiska perspektiv i uppsatsen är detsociokulturella perspektivet som utgår från lärande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi på kommunikation och det lärandesom sker mellan pedagoger och vårdnadshavare när eleven sätts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frågeformulär till vårdnadshavare, pedagoger ochrektorer på fyra utvalda skolor samlades en mängd data in för att kunna belysa dettaområde.

Castor, Lisa och Larsson, Helen (2011). Övergång mellan förskola och skola? Pedagoger berättar om arbetssätt, sekretess och riktlinjer. Malmö högskola: Lärarutbildning Detta examensarbete handlar om överlämning av barn från förskolan till skolan och hur pedagogerna arbetar för att skapa ett samarbete mellan de olika instanserna. Det handlar om hur pedagoger hanterar och tar hänsyn både till läroplaners krav och riktlinjer och lagen om sekretess.

Uppsatsen handlar om hemlöshetsproblematiken i Östersunds kommun. Syftet med studien var att undersöka hur ansvarsfördelningen ser ut för hemlöshetsproblematiken, hur samverkan myndigheter emellan fungerar, märkbara förändringar i det preventiva arbetet med hemlösa, och vilken definition av hemlösa som används i Östersunds kommun. Studien genomfördes med forskningsintervjuer. Studiens undersökningsgrupp bestod av Socialtjänstchefen, Socialnämndsordförande, Boendesociala gruppen och med kroninspektörer från Kronofogdemyndigheten i Östersunds kommun. Studiens slutsatser är att kommunen har det yttersta ansvaret (men det är hyresvärdarna som bestämmer vilka som skall vräkas) och följer Socialstyrelsens fyra definitioner av begreppet hemlös, samverkan sker mellan samtliga intervjupersoner och hyresvärdarna.