En öppen och transparent rekryteringsprocess borde vara självklar i den offentliga sektorn. Trots det har sju vd-tjänster tillsatts utan att ha annonserats ut under de senaste tio åren. Det visar vår kartläggning.Trots att Sverige är det tredje minst korrupta landet i världen, har det stormat kring Göteborgs kommun och de kommunala bolagen de senaste åren. Mutor, korruption och kvittoskandaler har gjort att flera kommunala bolagschefer blivit ifrågasatta och några av dem har fått gå på grund av det bristande förtroendet för dem.I vår kartläggning granskar vi hur bolagscheferna hamnade på högsta posten. Vi visar att nästan hälften av de vd:ar som tillsats under de senaste tio åren i Göteborgs största kommunala bolag har rekryterats inifrån kommunen.

Denna rapport består av tre delar. Den första delen sammanfattar en bakgrundsstudie avmedicintekniska regelverk. Den andra delen redogör för en intervjuserie med personer somarbetar regelbundet med medicinteknik. I den sista delen har erfarenheterna från de tidigaredelarna tillämpats för att lämna rekommendationer om vidareutvecklingen av en prototyp föratt mäta spasticitet hos patienter med neurologiska skador.Bakgrundsstudien har haft som syfte att för läsaren ge en överblick över hur medicintekniskaregelverk är uppbyggda med fokus på generella lagar och standarder för marknaderna inomEU och USA. Som källor till den regulatoriska översikten har huvudsakligen direktiv ochinformation från Myndigheter använts.Intervjuserien är till för att vidareutveckla bakgrundsstudien genom att undersöka hur man ipraktiken betraktar och arbetar med regelverken i olika medicintekniska företag i Sverige.Intervjuerna har haft som mål att överföra kunskap och erfarenhet snarare än att ge någotstatistiskt underlag.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera på Projekt MatchningsArena Timrå, ett pilotprojekt i Timrå kommun för myndighetssamverkan i rehabilitering av de särskilt utsatta, de som står längst bort från arbetsmarknaden och vars komplexa problem och hjälpbehov kräver mer än Myndigheterna individuellt klarar av att ge. Informationen om detta projekt har inhämtats dels via dess publikationer påwww.esf.seochwww.timra.se,  men även genom samtal och intervjuer med medarbetarna och en enkätundersökning till deltagarna. Tidigare samverkansprojekt och forskning kring ämnet har legat till grund för en jämförelse mellan MatchningsArenan och tidigare försök och erfarenheter. Det har visat sig att myndighetssamverkan dels är en gammal företeelse, dels att denna företeelse i modern tid blivit mer eller mindre nödvändig för att kunna ge de individer som har sammansatta problem och står långt ifrån arbete den hjälp som berörda Myndigheter ska kunna ge. För att en sådan samverkan ska fungera krävs att man gemensamt ser till individen och utgår ifrån dennes behov, motiverar och stärker dennes självkänsla och behåller individen i fokus så att han eller hon själv upplever sig vara delaktig i och ?äga? sin rehabiliteringsplan.

Invandrare kommer till Sverige från världens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstå kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska Myndigheter, bland annat hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhälsovården. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor där samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmål.

I denna studie har vi undersökt förutsättningarna för likvärdig bedömning i den nya läroplanen för gymnasiet. Bakgrunden till studien är vårt intresse för den skoldebatt som under flera år lyft frågor kring betygsinflation, bedömningspraxis och bristerna med den föregående läroplanen. Vi har genom intervjuer med sju gymnasielärare på fyra lika skolor, verksamma inom ämnena Svenska och Matematik undersökt vilka strategier de använder sig av vid bedömning, hur dessa skiljer sig mellan skolorna och hur detta i slutändan påverkar likvärdigheten. Vi har i litteraturen studerat rapporter från utbildningsdepartementet, Skolverket och andra Myndigheter, nationell och internationell forskning, samt modern litteratur som berör bedömningsfrågor i samband med Gy 2011. Resultaten från intervjuerna visar på en ökad tilltro till den nya läroplanen, som upplevs tydligare och mer enhetlig än den föregående läroplanen Lpf94.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras.

Sedan 2004 har både Sverige och Finland en ny vattenvårdslagstiftning som ett resultat av det ramdirektiv för vattenförvaltning som instiftades inom EU 2004. Ramdirektivet föreskriver bland annat att vattenförvaltningen skall vara uppbyggd kring avrinningsområden istället för administrativa gränser och att avrinningsområden som korsar landsgränser skall samförvaltas mellan de länder som är berörda. Mellan Sverige och Finland ligger Torne älvs avrinningsområde som också samförvaltas av de två länderna. Innefattat i förvaltningen är ett stort antal aktörer från både central, regional och lokal nivå. Speciellt på den lokala nivån finns ett stort antal aktörer eftersom vattenförvaltningen i enlighet med EU:s ramdirektiv på ett tidigt stadium skall involvera lokala aktörer.

En tredjedel av den mat som produceras slängs samtidigt som en stor del av jordens befolkning svälter. Såväl konsumenter, Myndigheter, butiker och icke-statliga organisationer kan arbeta mer aktivt för att minska livsmedelssvinnet. Vissa miljömärkningar innehåller kriterier för hur livsmedelsbutikers miljöarbete ska fungera. Idag det finns det ingen miljömärkning av butiker som ställer krav på åtgärder för att minska livsmedelssvinnet eller hur svinnet ska hanteras. Syftet med denna studie är att ta fram och utvärdera förslag till svinnreducerande kriterier för Naturskyddsföreningens Bra Miljöval-märkning av butiker. För att uppnå syftet studerades relevant litteratur och intervjuer genomfördes med anställda i fem olika Bra Miljöval-märkta butiker.

Bakgrund: Bristande kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till vårdskador. Bristande kommunikation orsakar lidande för den enskilde patienten och en ökad belastning på vården med exempelvis extra vårddygn. Kommunikation och informationsöverföring är av Socialstyrelsen identifierat som ett riskområde i vården. Flera studier samt nationella och internationella Myndigheter rekommenderar standardiserade verktyg vid överrapportering. Den kirurgiska patienten är särskilt utsatt och råkar oftare ut för vårdskador.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplever sitt föräldraskap, samt hur professionella uppfattar detta föräldraskap.Vi har använt oss av frågeställningarna; Hur beskriver och upplever föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning sitt föräldraskap? Hur upplever föräldrarna bemötandet från omgivningen? Hur uppfattar professionella föräldrarna och deras föräldraskap?Vi har använt oss av kvalitativ metod med bandade intervjuer. Vi har intervjuat en förälder med intellektuell funktionsnedsättning samt två kuratorer som arbetar inom vuxenhabiliteringen. Kuratorerna har arbetat och arbetar nära föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. I resultatet har vi tagit upp olika perspektiv på föräldraskap gällande föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är dels att ta reda på hur socialsekreterarna i två större och två mindre kommuner i Mellansverige arbetar med biståndsfrågorna utifrån aspekterna mottagning, metodanvändning, samverkan, klientinflytande samt uppföljningar. Syftet är även att undersöka hur socialsekreterarna arbetar för att utforma biståndet (för försörjningsstöd samt livsföring i övrigt) så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Metoden som valts för genomförandet av studien är kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan kommunerna gällande arbetet med försörjningsstöd. Exempelvis framgår att i de större kommunerna får klienterna först träffa en mottagningssekreterare medan klienterna i de mindre kommunerna får kontakt med socialsekreterarna på försörjningsstödverksamheten direkt.

Liksom andra Myndigheter i statlig regi har Försvarsmakten sedan 2004 arbetat med sin värdegrund. Avsevärda resurser har investeras i att arbeta fram värdegrundsorden Öppenhet, Resultat och Ansvar, på vars grund allt arbete inom organisationen ska vila. Syftet med denna uppsats har varit att studera de upplevda effekterna som Försvarsmaktens värdegrundsarbete haft på officerares arbete med trupputbildning. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där det empiriska materialet framtagits med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex officerare på tre olika förband i Stockholmsregionen. Utifrån tidigare teori och forskning om organisationskultur och värdegrund identifierades tre grundläggande teman som särskilt intressanta vad gäller värdegrundens effekter, huruvida officerarna finner att arbetet med värdegrunden skapat en större ?vi-känsla? inom organisationen, om arbetet ökat förtroendet för Försvarsmakten som myndighet och arbetsgivare samt om upplevelserna skiljer sig mellan yngre och äldre officerare.

Tanken med denna uppsats var att vara till hjälp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptäcka att elever far illa i hemmet och hur anmälningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bättre samarbete mellan socialtjänsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska få hjälp av skolan i tid. Vårt resultat i undersökningen byggde på kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa på hur vårt valda arbetsområde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmälningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet.

1 januari 2010 träder förordning 2009:907 i kraft. Denna förordning medför krav på svenska statliga Myndigheter att införa ett miljöledningssystem (MLS). Med anledning av detta avser denna studie att utifrån förutsättningar som ligger till grund för en lyckad integrering av MLS bedöma hur Uppsala universitet på bästa sätt kan möta dessa krav. Efter genomgång av litteratur har fyra faktorer som anses vara betydande för integreringsprocessen valts ut. Dessa är; anpassning av MLS till andra ledningssystem, ansvarsfördelning, kommunikation samt utbildning och kompetens.

Ungdomsarbetslösheten är ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbär försörjningsstöd. Det har visat sig vara svårt för en del ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsåtgärder som kan hjälpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga är mer utsatta än andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte är att undersöka vilka komponenter eller händelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som är en arbetsmarknadsåtgärd syftar till att hjälpa ungdomar som har svårigheter med att strukturera upp sin vardag.