Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och är även den grupp i samhället som har lägst sysselsättningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsättning och olika företrädare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning. Studien har en kvalitativ ansats där personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, Försäkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt två av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete påverkades till stor del av personens egna förutsättningar men även av faktorer som ekonomi, brist på arbetsplatser och handledare samt olika synsätt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svårigheter, höga krav på arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som påverkade deras möjlighet till arbete.

Bakgrund: Riksskatteverket lanserade år 2002 en kampanj med målsättningen att förändra ungdomars attityd till svartjobb. Kampanjen såg vi som en del i den utveckling statsapparaten genomgått mot att bli konkurrens- och kundmedveten. Frågan väcktes vad som är Riksskatteverkets uppgift. Kan marknadsföring anses ligga inom Riksskatteverkets verksamhetsramar och ställer det faktum att Riksskatteverket är en myndighet några särskilda krav på marknadsföringen. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva Riksskatteverkets verksamhet och svartjobbskampanj för att därefter kunna förklara offentliga myndigheters behov och möjligheter att använda attitydförändrande kampanjer.

Det nya samhällets arbetsliv kännetecknas av krav på flexibilitet på organisationer och individer. Syftet med uppsatsen är att beskriva på vilka kriterier utöver formella meriter sökande får medlemskap i en arbetsorganisation. Utgångspunkten i teorin är en beskrivning av förändringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv där individer så väl som organisationer ställs inför nya krav. Därefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrån fyra kännetecken; tillhörighet, tillgång till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter från fyra organisationer.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Syftet med denna uppsats var att studera hur individer inom organisationer, företag och myndigheter som arbetar med barnsexturismfrågor upplevde sitt arbete. Detta för att forska i hur de upplever att globaliseringen inverkar på arbetet mot barnsexturism. Häri inkluderas faktorer som lagstiftning och hur nationellt och internationellt samarbete fungerar. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju kvinnor och en man. Intervjuerna har tolkats enligt en hermeneutisk ansats.

Konsumenter har tämligen lite insyn i omständigheterna kring produktionen av de varor de dagligen konsumerar. I en värld av global handel är det till synes oundvikligt att människor och miljö blir lidande när privata, vinstdrivna företag bara har intresse för just vinst, och statliga myndigheter inte mäktar med, inte har intresse av, eller helt enkel inte anses legitima, att lägga sig i de förhållanden under vilka världshandeln sker. Mot bakgrund av detta har mängder av så kallade NGO:s (non-governmental organizations) bildats för att certifiera varor som lever upp till de specifika organisationernas krav. Dessa organisationer tävlar sedan om konsumenters och finansiärers gunst. Denna uppsats undersöker frågan; Hur framställer märkningsorganisationerna Fairtrade, Rainforest Alliance, KRAV och UTZ Certified den egna organisationens verksamhet och målsättning? Dessa fyra organisationer har av olika skäl valts ut som exempel i denna uppsats.

Bakgrund och problem: Redovisningsskandaler de senaste åren har bidragit till minskat förtroende inte bara för näringslivet utan även för statliga organisationer. För att stärka förtroendet för statliga myndigheter har en ny förordning avseende intern styrning och kontroll, FISK, trätt i kraft 1 januari 2008. I och med FISK skall myndigheterna kunna försäkra att den interna styrningen och kontroll bedrivs på ett betryggande sätt. Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte är att analysera myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll, med avseende på rapportering. Vidare avses även att identifiera och analysera förändringar och effekter som påverkat myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll i och med införandet av FISK.

Otillräcklig hantering av stora datavolymer har tidigare gjort det svårt att omvandla försäljnings- och affärsdata till användbar information för beslutsfattare. På grund av detta har konceptet datalager framkommit. Datalagret ska stödja beslutsfattare genom att ta emot data från opreationella system i organisationer. Ett datalager syftar till att stödja informations- och analysprocesser över tidsperioder. Med hjälp av ett datalager kan organisationer utföra analyser.

Det är av vikt att implementera innovation i organisationer som verkar i en påverkbar och föränderlig miljö. De organisationer som påverkas av exempelvis politiska beslut har en svårare utmaning att bemöta detta. Vi ser även att organisationer inom tjänstesektorn och främst tjänster som sker nära människor även har en svårare utmaning när det gäller ämnet innovation. Det finns en smärtgräns i effektivisering och utveckling inom organisationer som verkar i detta område. Eftersom omvärlden verkar i en pågående förändring anser vi att organisationer ständigt behöver bemöta detta för att kunna leverera, och då är det viktigt att tjänsteföretag är medvetna om vikten och innebörden av innovation.

På senare år har etableringen av 3D-applikationer på internet, för att visualisera geografiska områden och platser blivit allt vanligare. Exempel på sådana applikationer är tjänsterna Google Earth och Street View, som levereras av företaget Google. Den snabba utvecklingen av 3D-tjänsterna har medfört bättre bildupplösning och mer detaljerade satellitbilder. Detta har i sin tur fört med sig att integritets- och säkerhetsrelaterade frågeställningar relaterade till 3D-applikationerna har aktualiserats. Från flera håll i världen har Google stött på ifrågasättanden och protester.

Offentlig verksamhet i Sverige bli mer innovativ enligt beslut av Sveriges riksdag. Statliga myndigheter behöver förmedla bättre tjänster till befolkningen genom att förbättra innovation, kvalitet och produktivitet. Den offentliga sektorn i Sverige är till stora delar en av de mest välfungerade i världen och den svenska allmänheten har ett starkt förtroende för sjukvården i Sverige. Det sker en ständig förbättring och utveckling av sjukvården. Innovationer inom sjukvården har lett till ökad livslängd och förbättring av livskvalitet eftersom alltfler sjukdomar botas eller att symptomen mildras med behandling.För att kunna genomlysa vårdgivande organisationers innovationsarbete skapas ett ramverk av de nyckelaktiviteter som återfinns i innovationsarbetet hos organisationerna.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning.

Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter.

Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvärdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. Däremot krävs det ingen offentlig upphandling när en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns även möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristående enheter, som då jämställs med verksamhet i egen regi. För att sådan verksamhet ska undantas från upphandlingsskyldighet ställs särskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristående enheten. Kontrollkriteriet kräver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristående enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristående enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Situationer där myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har också på senare tid ansetts omfattas av undantag från upphandlingsskyldighet.

Många konsumenter är snabbare än organisationer på att börja använda ny teknik och utrustning. När de sedan tar med denna utrustning och teknik till arbetet för att på ett mer tillfredsställande sätt utföra sina arbetsuppgifter uppstår fenomenet BYOD som har blivit allt vanligare och vanligare. Syftet med denna studie är att ta reda på vad fenomenet BYOD är och hur det påverkar organisationer som anammar det. Dess fördelar och risker har undersökts samt fenomenets utbredning bland svenska organisationer. Tidigare undersökningar har legat till grund för att identifiera ofta förekommande fördelar och risker.