Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vÄrt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn pÄ sitt uppdrag vad gÀller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera dÄ en konflikt uppstÄr i handledningssituationen.

Abstract Westerlund, Charlotta (2011) Inkludering- exkludering; Hur elever med hörselnedsĂ€ttningar upplevt sin skolgĂ„ng (inclusion- exclusion; How students with hearing loss experienced their School time). Skolutveckling och ledarskap, lĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola. Att vara hörselskadad betyder ofta att den sociala kommunikationen och samvaron med andra mĂ€nniskor pĂ„verkas. MĂ„nga Ă€r beroende av tekniska hjĂ€lpmedel, sĂ„ som hörapparater och hörselslingor, för att kunna följa med i samtal och för att kunna kĂ€nna sig delaktiga. Att fĂ„ tillgĂ„ng till rĂ€tt hjĂ€lpmedel Ă€r varje landstingsinvĂ„nares och elevs rĂ€tt. Är detta tillrĂ€ckligt för att eleven ska kĂ€nna sig inkluderad i skolans verksamheter? Hur har elever med hörselnedsĂ€ttning upplevt sin egen grundskoletid, utifrĂ„n ett inkluderande perspektiv? Kan man vara inkluderad och Ă€ndĂ„ kĂ€nna sig exkluderad? Är det tillrĂ€ckligt att fĂ„ gĂ„ i samma klass som ?hörande? elever för att kĂ€nna sig inkluderad? Detta Ă€r en undersökning med kvalitativ ansats, som bestĂ„r av tre djupgĂ„ende intervjuer och 20 öppna frĂ„geformulĂ€r, om elevers egna erfarenheter och tankar kring sin grundskoletid.

MÄldokument och betygskriterier pÄ nationell nivÄ Àr generellt utformade för att möjliggöra lokala tillÀmpningar, bedömningar och beslut (det sk ?lokala frirummet?). Detta stÀller krav pÄ skoloratt omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lÀrarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller ocksÄ finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort frÄn ?inre mallar? nÀr bedömningar görs.I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen krÀver och olika begrepp benas ut.

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vÄrt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn pÄ sitt uppdrag vad gÀller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera dÄ en konflikt uppstÄr i handledningssituationen.

Denna rapport Àr resultatet av det examensarbete som utförts vid European Flight ServiceAB i SÀve, Göteborg vilket behandlar arbetet med framtagning av ett underhÄllsprogram tillflygplanet Piper PA-31 Navajo, SE-GVZ.Syftet med examensarbetet har varit att skriva ett komplett underhÄllsprogram till enPiper PA-31 för European Flight Service. Flygplanet har dÀrtill inte nyttjats sedan 2009 blandannat pÄ grund utav att dÄvarande underhÄllsprogram inte reviderats. European Flight Servicehar ambitionen att Äterta SE-GVZ i bruk vilket den tekniska organisationen ansvarar för.Rapporten beskriver i stora drag grunderna för ett underhÄllsprogram, tillvÀgagÄngssÀttet ochdet resultat som framkom utav arbetet.En operatör skall sÀkerstÀlla att flygplanet underhÄlls i enlighet med operatörens programför flygplansunderhÄll och skall i detalj beskriva allt underhÄll som krÀvs inklusiveunderhÄllsintervaller. Ett underhÄllsprogram Àr ett myndighetskrav vilket krÀver attoperatören har ett giltigt program för respektive flygplan. Programmet skall, för att bligodkÀnt av den lokala myndigheten, baseras pÄ ett antal dokument och innehÄlla krav ochrekommendationer frÄn framförallt myndighet och tillverkare.

Hylte kommun, min arbetsgivare, gav mig möjlighet som förskollÀrare, att fÄ gÄ utbildningen AktionslÀrande inom fÀltet för utbildningsvetenskap, 40 p- magisterprogram med Àmnesbredd. I den ingick att skriva en uppsats, vilket Àr detta dokument. UtgÄngspunkt i uppsatsen Àr min uppfattning om vad framgÄngsfaktorer i aktionsforskning och aktionslÀrande Àr, utifrÄn den forskning som jag gjort pÄ Lönnens förskola under Ären 2004-2007! NÀr jag beslutade om innehÄll för uppsatsen, hade jag i Ätanke, att kommunen skulle kunna i framtiden, pÄ andra förskolor och skolor, dra nytta av det skrivna dokumentet. Det kÀnns lite som om det Àr pÄ det sÀttet, jag kan ge tillbaka mitt tack till Hylte kommun, för att de gjort det möjligt för mig att gÄ utbildningen. I utbildninegen ingick att organisera, genomföra och utvÀrdera/analysera praktiska utvecklingsprocesser, s.k aktionsforskning.

Diskriminering, trakasserier och vÄld Àr nÄgot som homo, bi- och transsexuella fÄr utstÄ i stora delar av vÀrlden. Hbt-personer löper stor risk att försÀttas i fattigdom och stÀllas utanför samhÀllet pÄ grund av deras sexuella lÀggning. Fram tills nu har hbt-frÄgor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, Àven dÄ vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprÀttade Är 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebÀr att alla mÀnniskor ska ha lika vÀrde och rÀttigheter oavsett sexuell lÀggning eller könsidentitet. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rÀttigheter ska inkluderas inom alla arbetsomrÄden.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Henriksson, Christel (2007) ?oroliga barn har vi ju ganska gott om och de stör ju undervisningen? Elevkategorier som resurs i lÀrares tal om arbetsplanering.(?we have quite a lot of restless children and they disturb the teaching? Pupil categories as a resource in teachers talk about planning their work.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen; Malmö högskola. Syftet med följande studie Àr att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lÀrares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fÀltet. Arbetet visar pÄ hur lÀrare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fÄtt tillgÄng till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fÄtt ett material som i avseendet kategorisering pÄminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgÄngspunkter frÄn Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinÀr makt.

Problemet som den hÀr uppsatsen belyser Àr att olika grupper, till exempel lÀrare, politiker och fackförbund för en diskussion om lÀraryrkets status, utan att beskriva vad de menar med begreppet status. Syftet med den aktuella studien Àr att belysa vad en grupp gymnasielÀrare respektive representanter frÄn LÀrarnas Riksförbund lÀgger i begreppet yrkesstatus och ta reda pÄ vilka faktorer de anser pÄverka yrkesstatusen. Vidare Àr syftet att stÀlla resultaten mot relevant forskning pÄ omrÄdet och ge förslag pÄ hur diskussionen om lÀrares yrkesstatus kan sÀttas in i ett större perspektiv kopplat till skolutveckling. Undersökningen bygger pÄ en textanalys av debattartiklar frÄn LÀrarnas Riksförbunds hemsida och en enkÀt som gymnasielÀrare svarat pÄ. BÄde textanalysen och enkÀten har en kvantitativ och en kvalitativ del.

Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fÄtt mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lÀrare sprider sina kunskaper och lÀr av varandra. Detta har vÀckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lÀrares yrkessamtal det vill sÀga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förstÄelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förÀndra sina strategier och handlingar nÀr det gÀller anvÀndning av datorn som verktyg för elevers tidiga lÀs- och skrivinlÀrning. I studien utgÄr jag frÄn teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala vÀrlden Àr av narrativ natur. Studien genomfördes under lÀsÄret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till lÀsning med datorn dÀr 24 pedagoger och tio klasser frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun deltog.

Sammanfattning I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som strÀcker sig frÄn andra hÀlften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lÄnade frÄn Rolf Torstendahl kan uppsatsen sÀgas röra sig frÄn tiden för ?den organiserade kapitalismen? fram till tiden för ?den participatoriska kapitalismen?.SÀrskilt intresse Àgnas Ät att arbetarskyddslagstiftningen först Är 1963 utvidgades till att ocksÄ omfatta de anstÀllda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrÄn det faktum att politiker inte bara Àr förtroendevalda till uppgift att företrÀda medborgarna, utan ocksÄ Àr arbetsgivare Ät dem som arbetar i det allmÀnnas tjÀnst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av vÀrderingar utgÄr uppsatsen frÄn antagandet att aktörers handlingsutrymme begrÀnsas av olika hinder som uppstÀlls av ?det institutionella arvet?.Den empiriska undersökningen inriktas pÄ riksdagens behandling Ären 1943 till 1963 av frÄgan om huruvida arbetarskyddslagens tillÀmpningsomrÄde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte.

Denna studie Àr kvalitativ med intervjuer och litteraturstudier. Syftet har varit att undersöka lÀroplanen och uppdraget hos nÄgra anstÀllda som har som mÄlgrupp ?elever i behov av sÀrskilt stöd?. LÀrarna har inte likadan vidareutbildning.Min uppsats handlar om en del av den utbildning som finns för att kunna arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr allmÀnna och gÀller Àven för lÀrare med grundutbildning.

Vad Àr det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgÄngsrikt eller inte? För att söka svar pÄ frÄgan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs dÀrmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att Äterge och analysera systemÀgares och anvÀndares berÀttelser om införandet och anvÀndandet gavs möjlighet att jÀmföra berÀttelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgÄende frÄn olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jÀmförelsen kunna fÄnga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berÀttelser vid införande av IT-system och utgÄende frÄn det kunna visa pÄ olika aspekter som kan bidra till förstÄelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet. Studiens teoretiska ramverk baserade sig pÄ idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta bÄde tekniska och sociala system/institutionell kontext.

Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.