2004 pa?bo?rjades ett projekt inom Fo?rsvarsmakten, vilket syftade till att ta fram och implementera en gemensam va?rdegrund fo?r hela organisationen. Ansvariga fo?r projektet blev konsultfo?retaget Bikupan AB. Under de 6 a?r som Bikupan var ansvariga fo?r va?rdegrundsarbetet genomfo?rdes en ma?ngd medarbetarunderso?kningar och intervjustudier, i syfte att lyfta fram de va?rderingar och tankar som fanns hos de ansta?llda inom Fo?rsvarsmakten.Denna studie lyfter fram vad som egentligen gjordes under va?rdegrundsarbetet.

Syfte: Syftet med min uppsats har varit att försöka upptĂ€cka faktorer pĂ„ en skola som möjliggjort godkĂ€ndnivĂ„ för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Är det möjligt att kombinera strĂ€van att nĂ„ godkĂ€ndnivĂ„ för alla med intentionerna i en skola för alla? Mitt andra syfte var att undersöka om en skola dĂ€r alla nĂ„r mĂ„len ocksĂ„ lyckats med att bibehĂ„lla och öka elevers sjĂ€lvkĂ€nsla. UtifrĂ„n detta har jag stĂ€llt följande frĂ„gor.? Vilka faktorer bidrar till mĂ„luppfyllelsen?? Vilka arbetssĂ€tt Ă€r synliga?? Vad har klasstorleken för betydelse?? Specialpedagogiskt synsĂ€tt - hur omsĂ€tts det i praktiken?? Finns det nĂ„got speciellt arbetssĂ€tt som frĂ€mjar mĂ„luppfyllelsen?? Vilken syn har skolan kring elever, lĂ€rande och kunskap?? RĂ„der det en samsyn i skolan pĂ„ eleverna?Teori:Undersökningen grundar sig pĂ„ systemteorin.

UtifrÄn regeringsdirektiv ska Rikspolisstyrelsen strÀva efter att öka jÀmstÀlldheten och mÄngfalden inom polisen, dÄ polisen ska avspegla samhÀllets befolkning. För att uppnÄ detta behövs ytterligare insatser ur ett jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsperspektiv. Rikspo-lisstyrelsen har 2009 utarbetat en ny handlingsplan för mÄngfald och likabehandling som utgör grunden för Rikspolisstyrelsens mÄngfaldsarbete samt fungerar som stöd och underlag för polismyndigheter som utarbetar lokala handlingsplaner. Polismyndigheter-na Àr idag skyldiga att ha en mÄngfaldsplan. MÄngfaldsarbetet inom polisen har visat sig gÄ lÄngsamt.

En omdiskuterad frÄga inom upphandlingsvÀrlden har pÄ senare tid varit om upphandlande myndigheter i upphandlingar kan stÀlla krav pÄ verksamhetsövergÄng. Ett sÄdant krav innebÀr att myndigheten krÀver att den nya leverantören ska iaktta 6 b § LAS och dess rÀttsföljder, oavsett om 6 b § LAS Àr tillÀmplig eller inte. De rÀttsföljder som 6 b § LAS ger upphov till Àr att arbetstagare hos den nuvarande leverantören gÄr över till den nya leverantören med samma villkor, att övergÄngen inte Àr en giltig grund för uppsÀgning och att de kollektivavtal som berörda arbetstagare omfattas av följer med till den nya arbetsgivaren. 6 b § LAS grundar sig pÄ ett EU-direktiv, det sÄ kallade överlÄtelsedirektivet. För att kunna stÀlla ett sÄdant krav mÄste kravet vara förenligt med upphandlingslagstiftningen, bland annat reglerna kring sociala hÀnsyn, och de upphandlingsrÀttsliga principerna.

SAMMANFATTNING Johansson, David. (2008). Kost och motion - en studie av kost- och motionsvanor hos elever i Ärskurs fyra pÄ en skola i södra Sverige (Diet and exercise ? a study of diet and exercise among pupils in grade four at a school in the south of Sweden). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur kost- och motionsvanor hos elever i Ärskurs fyra pÄ en skola i södra Sverige ser ut.

Sedan sommaren 2010 finns det en ogiltighetssanktion i den svenska upphandlingslagstiftningen. Ett offentligt kontrakt kan ogiltigförklaras under vissa omstÀndigheter, bland annat om den upphandlande myndigheten företagit en otillÄten direktupphandling. LagÀndringen har sin grund i EU:s rÀttsmedelsdirektiv 2007/66/EG. EU har överlÀmnat de rÀttsliga konsekvenserna av ogiltigheten Ät medlemsstaternas nationella rÀttsordningar. För svensk del har lagstiftaren, i den proposition dÀr Àndringsdirektivet implementerades, valt ett retroaktivt upphörande innebÀrande att ett ogiltigförklarat offentligt kontrakt Àr ogiltigt frÄn dess tillkomst.

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a common location?) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur man kan förstÀrka det estetiska programmet bild och formgivnings status och pÄ sÄ sÀtt höja antalet sökande elever pÄ lokal nivÄ.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att fÄ kunskap om skolledares skilda erfarande och hanterande av den egna skolans kultur. En intervjustudie med fem skolledare utfördes med utgÄngspunkt frÄn följande teman:? begreppet skolkultur, ? skolledare i förhÄllande till skolkultur ? pedagogen i förhÄllande till skolkultur ? skolutveckling i förhÄllande till skolkultur.Teori: Den teoriram som lÄg till grund för studien har inspirerats av fenomenografi och dÀrmed andra ordningens perspektiv. Detta genom att av skolledare ta del av deras skilda sÀtt att erfara och hantera den egna skolans kultur. Det centrala har varit att söka efter variationer, vilket stÄr i centrum i en fenomenografisk ansats.

I februari 2011 presenterades EU-kommissionens direktivsförslag om PNR-system i EU. Förslaget Àr kontroversiellt, sÀrskilt utifrÄn ett integritetsperspektiv. PNR-förslaget innebÀr att flygbolag ska överföra flygpassageraruppgifter till nationella myndigheter som ska anvÀnda uppgifterna i syfte att förebygga, spÄra, utreda och lagföra terrorism och allvarlig brottslighet. Förslaget indikerar att myndigheterna i respektive medlemsstat Àven fÄr anvÀnda PNR-uppgifterna för andra syften Àn de angivna. Myndigheterna ska lagra PNR-uppgifterna i fem Är.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

ABSTRAKT Fack, Jeanette & Linderum, Maria (2010). LÀsförstÄelseundervisning och samverkan ? att utmana det invanda (Reading comprehension teaching and interaction ? to challenge the inherent) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur lÀrare beskriver lÀsförstÄelseundervisning i Är 3. Ur en specialpedagogisk synvinkel vill vi kartlÀgga lÀrarnas uppfattningar om gynnsamma metoder för elever med svÄrigheter i lÀsförstÄelse samt hur lÀrare med specialpedagogisk kompetens och klasslÀrare samverkar kring lÀsförstÄelseundervisning. Undersökningen Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av halvstrukturerade intervjuer.

Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.

SammanfattningVÄrt huvudsakliga syfte med denna uppsats Àr att undersöka den nya företeelsen med sms-lÄn och ungas (18-25 Är) förhÄllande till detta. För att belysa de problem som sms-lÄn utgör gjordes analysen av uppsatsen utifrÄn rÀttssÀkerhet. RÀttssÀkerhetsbegreppet kÀnner nog alla till men vad som egentligen ryms inom begreppet redogörs frÄn ett antal, pÄ vÄra premisser utvalda, auktoriteters synvinklar. Vi undersöker sedan vilka gemensamma nÀmnare som finns dem emellan. Vi har tittat pÄ vad ett sms-lÄn Àr och med hjÀlp av frÀmst kronofogdemyndighetens statistik har vi undersökt antalet obetalda sms-lÄn som inkommit till myndigheten och ungdomars del i dessa fordringar.

Syfte: Det övergripande syftet Àr att undersöka vad lÀrare förvÀntar sig att specialpedagogen ska arbeta med och hur dessa förvÀntningar stÀller sig i relation till de kompetenser som specialpedagogen har enligt examensförordningen.Teori: Det Àr en statistisk studie som bygger pÄ en enkÀt med fasta svarsalternativ och en öppen frÄga. Studien Àr en tolkande forskning dÀr intresse finns att hitta mönster i pedagogernas förvÀntningar och sedan stÀlla dem i relation till specialpedagogens gÀllande examensförordning, specialpedagogikens och specialundervisningens historia och specialpedagogiska perspektiv. Den har dÀrför en delvis hermeneutisk karaktÀr. Metod: Som datainsamlingsmetod har enkÀter anvÀnts. EnkÀterna lÀmnades ut till fem grundskolor, 54 enkÀter lÀmnades ut och 43 enkÀter kom in.

Studien undersöker olika fastighetsmÀklarprogram i Sverige och om valet av högskola eller universitet pÄverkar framtida arbetstillfÀllen. Bedömer framtida arbetsgivare studenterna efter högskola och universitet samt lÀngden pÄ fastighetsmÀklarutbildningen?I Sverige Àr det den statliga myndigheten FastighetsmÀklarnÀmnden (FMN) som kontrollerar, utbildar, informerar och registrerar fastighetsmÀklare. FMN har tagit fram de formella utbildnings- och praktikkrav som krÀvs för en registrering till fastighetsmÀklare.Utbildningskravet Àr satt till minst 120 högskolepoÀng, vilket motsvarar tvÄ Ärs högskolestudier vid ett utbildningsinstitut som har av FMN godkÀnt fastighetsmÀklarprogram.I studien granskas de högskolor och universitet som erbjuder fastighetsmÀklarprogram om 120 högskolepoÀng respektive 180 högskolepoÀng. AvgrÀnsningen i studien har satts till fastighetsmÀklarprogram som inriktar sig mot fastighetsförmedling och fastighetsvetenskap.