Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄr studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstÄ om och hur verksamhetens form pÄverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mÄn barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vÄr studie vill vi Àven lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

I och med den nya globala ekonomin blir det allt mer vanligt med en ökad konkurrens. Inte enbart frÄn den inhemska marknaden utan Àven via en global marknad som öppnats genom ett samarbete mellan nationer i Europa. DÀrmed finns en större tendens frÄn företagen att dra en offentlig upphandling inför det svenska rÀttssystemet och bestrida beslutet som fattats av den upphandlande myndigheten dÄ varje upphandling blir viktig att vinna. En tydlig orsak till det ökande antalet överprövningar Àr att i och med en regression i den globala ekonomin och med kollapser av nationella ekonomier runt om i vÀrlden sÄ finns det en ökad vinning i att överpröva en förlorad upphandling dÄ dessa Àr bristvara vid lÄgkonjunktur. Genom detta examensarbete kommer uppsatsförfattarna att belysa de problem och grunder som finns för att en överprövning skall uppstÄ som till exempel den allt för korta granskningstiden av tilldelningsbeslut, en saknad kompetens för en upphandling och möjligtvis ett allt för konservativt arbetssÀtt i det svenska rÀttsvÀsendet.

Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi nÀr elever inte nÄr mÄlen i lÀsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begrÀnsa lÀs- och skrivsvÄrigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt sjÀlvstÀndiga arbete var att undersöka vilken förstÄelse och vilka strategier rektorer har för att begrÀnsa lÀs- och skrivsvÄrigheter sÄ att alla barn kan lÀsa och skriva efter sitt första skolÄr.

Denna uppsats Àmnar undersöka vilket förhÄllningssÀtt pedagoger och skolledning har till att inkludera elever med diagnos inom AutismspektrumtillstÄnd samt andra i skolsvÄrigheter i en vanlig högstadieklass och vilka de eventuella framgÄngsfaktorerna och fallgroparna Àr. Studien har genomförts pÄ en högstadieskola dÀr man valt att inkludera nio elever, varav fyra med AST-diagnos, som befinner sig i olika former av skolsvÄrigheter i en klass och förstÀrka denna klass med en assistent och en specialpedagog. Studien Àr en fallstudie och metoden som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjuer av inblandad personal. Som bakgrundsmaterial har jag Àven tagit del av dokumentation i form av projektplan och verksamhetsberÀttelse. Vad gÀller organisation pekar resultaten pÄ att tydlig styrning och mÄlbeskrivning Àr av vikt, samt att det finns risker med att liknande satsningar görs i projektform dÄ man lÀtt koncentrerar behoven i en och samma klass vilket innebÀr att denna kan ses som avvikande.

Enligt Blekinge Polismyndighets mÄngfalds- och likabehandlingsplan Àr rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av mÄlen för ökad jÀmstÀlldhet. En ÄtgÀrd som vidtagits för att uppnÄ mÄlsÀttningen inom myndigheten Àr Kvinnligt nÀtverk. I 10 Är har nÀtverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lÀgsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nÀtverk pÄ individ- och organisationsnivÄ? Tidigare forskning pekar pÄ flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utstrÀckning som mÀn.

ABSTRACT Gustavsson Goddijn, Ann & Therus, Ewa-Lena (2007). Sveriges vanligaste institutionella samtal. En studie av nÄgra lÀrares och elevers syn pÄ utvecklingssamtalet. (The most common conversation in Sweden. A study of some teachersŽand studentsŽ views on the development dialogue).

SyfteStudiens syfte Àr att studera hur ICDP (International Child Development Programme), pÄ svenska kallat VÀgledande samspel, har initierats, implementerats och om det institutionaliserats i förskolan i en mindre svensk kommun. ICDP - VÀgledande samspel Àr ett program som avser utveckla samspelet mellan barn och vuxna. Programmet har genomförts som ett förbÀttringsarbete och studien avser sÀrskilt undersöka vilka konsekvenser det fÄtt för barn i behov av sÀrskilt stöd. TeoriStudien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt och utvecklingsekologiskt perspektiv i vilket förÀndrade insatser för barn i behov av sÀrskilt stöd utgjorde den yttersta bestÄndsdelen i förbÀttringsarbetets genomslag. Operativt anvÀndes en begreppsapparat kring skolutveckling som belyser hur förbÀttringsarbetet initierats, implementerats och institutionaliserats.MetodSom metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Kreativitet i pedagogernas vÀrld Àr en C-uppsats skriven av Katarina Svensson och Jesper Greve. De Àr bÄda fritidspedagogstuderande vid Malmöhögskola och Àr intresserade av hur kreativiteten anvÀnds i skolan. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nÄgra yrkesverksamma pedagoger ser pÄ kreativitet och vilken betydelse kreativiteten har för pedagogerna och lÀrandet. Undersökningen utgÄr frÄn tio kvalitativa intervjuer. Genom litteratur och styrdokument jÀmförs svaren med de analyserade intervjuerna.

Till följd av en havs- och vattenmiljösatsning tillsatte regeringen Är 2009 en utredning för att ta fram förslag pÄ utformningen av en ny havs- och vattenmiljömyndighet. Detta skullekunna ses som ett skifte inom svensk miljövÄrd som prÀglats av en integrerad syn pÄ miljöfrÄgor som rör land, luft och vatten, under hantering av NaturvÄrdsverket. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om vattenvÄrdens inblandade aktörer lyfter perspektivet om sammanhÄllningen mellan land-, luft- och vattenfrÄgor nÀr de argumenterar för eller emot den nya myndighetens etablerande samt huruvida detta kan förankras i deras institutionella stÀllningstagande. Genom en kvalitativ textanalys har frÄgestÀllningar om och hur en integrerad syn pÄ land-, luft- och vattenmiljö lyfts av aktörerna undersökts. Vidare undersöks en hypotes om förankring mellan integrerad syn och val av NaturvÄrdsverket som institution.

HÄrd, Anneli (2007). Kompensatoriska hjÀlpmedel i en skola för alla ? Specialpedagogers kunskap om och instÀllning till tekniska hjÀlpmedel för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. (Adaptive and assistive technologies in a school for all- special educators knowledge of and view on technical assistant means for students in reading- and writingdifficulties ) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte Àr att undersöka specialpedagogers kunskap om och instÀllning till kompensatoriska hjÀlpmedel samt att i ljuset av mÄlet ?en skola för alla? analysera anvÀndandet av dessa hjÀlpmedel.

Syftet med studien Àr att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i sÀrskolan ser ut. Vi harutgÄtt frÄn frÄgestÀllningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i sÀrskolan. IlitteraturgenomgÄngen presenteras först ÀmnesomrÄdet specialpedagogik. SjÀlva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrÄn olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mÄngfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan Àr vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, dÀr var och en har rÀtt till lÀrande och delaktighet. DÀremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att frÀmja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor i en kommun dÀr man profilerat sig med ett inkluderande arbetssÀtt. TvÄ pedagoger och tvÄ specialpedagoger intervjuades.

Den svenska integrationspolitiken har som mÄl att verka för ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor har samma villkor och möjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhÀlle dÀr en stor del av befolkningen lever i utanförskap. Orsaken till den hÀr utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utstrÀckning debatterats av ?experter?, medan de som drabbas av utanförskapet sÀllan fÄr göra sina röster hörda. Syftet med studien Àr att lyfta fram röster frÄn mÀnniskor som befinner sig lÄngt ifrÄn den plats i samhÀllet dÀr integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och marginalisering.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny vĂ€rdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna pĂ„ en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framtrĂ€der iprocessen, och hur dessa mönster pĂ„verkar myndighetens möjligheter att uppnĂ„ sina mĂ„l med att skapavĂ€rdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av vĂ€rdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av vĂ€rdegrunden innebĂ€ratt den utvecklas frĂ„n att vara en samling personliga stĂ„ndpunkter hos nĂ„gra av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehĂ„ller myndighetens officiella stĂ„ndpunkt. Ökad abstraktioninnebĂ€r att vĂ€rdegrundens innehĂ„ll gĂ„tt frĂ„n uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om kĂ€nslor och vĂ€rderingar som medarbetaren ska kĂ€nna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag frĂ€mst diskuterarĂ€r att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till vĂ€rdegrunden, eftersom var och en sjĂ€lv mĂ„stetolka vĂ€rdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt Ă€r obligatoriskt att anvĂ€ndasig av dem i sitt arbete.