Sammanfattning Nylander, David (2008). Vem vÀljer utbildningen? (Who chooses the education?). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka varför flickor respektive pojkar vÀljer Barn- och fritidsprogrammet. DÀr jÀmförs svaren för att se om det finns nÄgon skillnad mellan de bÄda könen.

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.

Abstrakt Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till anvÀndningen av pedagogisk handledning En studie av tvÄ stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts) Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap LÀrande och samhÀlle Malmö högskola Vilka faktorer bidrar till anvÀndning av pedagogisk handledning i skolor? Syftet med vÄrt arbete Àr att studera tvÄ stadsdelar med olika förutsÀttningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens anvÀndande. Den teoretiska referensram vi anvÀnt oss av Àr systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i nÄgon form.

Hallin, Dan (2009) Elevens val. En studie av elevers intresse och motiv för valet av gymnasiets Elprogram. (The pupil?s choice. A study of students? interest and motivation for the selection of the electrical program at the upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp.

Det varierar stort i vilka erfarenheter barnen har med sig nÀr de blir adopterade. Majoriteten av de barn som blir internationellt adopterade har i förvÀg kÀnda sÀrskilda behov pÄ grund av exempelvis sjukdomar, funktionshinder eller svÄr social bakgrund. En del kan ha tillbringat den första tiden i livet med sin biologiska familj, medan andra kan ha blivit lÀmnade vid födseln. Dessa separationer kan sÀtta djupa spÄr hos adoptivbarnet och bilda problematik under uppvÀxten (Myndigheten för internationella adoptionsfrÄgor, 2013).Studien syftar till att undersöka om adoptivpersoner upplever problem relaterat till sina liv som adopterade, och i sÄdana fall undersöka hur dessa problem kan se ut. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med tre adoptivpersoner som sedan har transkriberats och analyserats utifrÄn tematisk innehÄllsanalys.

Detta dokument Àr en del av kursen, ?Y0009B Examensarbete?. Dokumentet innefattar en problemanalys som beskriver de frÄgestÀllningar vilka ligger till grund för det huvudsakliga arbetet inom en ansökan om tillstÄnd för upplÀggning av muddermassor inom ett naturreservat i LuleÄ skÀrgÄrd. Inom examensarbetet har Àven utförts en geodetisk inmÀtning med NÀtverks-RTK av den upplÀggningsplats som har föreslagits av sökanden. MÀtdata har redovisats i form av planritningar och tvÀrsektioner.

Upphandlingar för införande av nya IT-system inom offentlig sektor omfattas i Sverige av Lagen om offentlig upphandling. Denna lag tvingar den upphandlande myndigheten att vÀlja ett av tvÄ direktiv för att utse ett vinnande anbud, det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det med lÀgst pris. Tidigare studier visar pÄ att mÄnga anser det lÀttare att gÄ efter direktivet om lÀgst pris dÄ det ekonomiskt mest fördelaktiga mÄste motiveras utifrÄn flera aspekter. Studien syftar till att undersöka hur en verksamhet inom offentlig sektor kan sÀtta ett kvantitativt mervÀrde pÄ krav för IT-systemet för att pÄ sÄ sÀtt kunna genomföra upphandlingen med det ekonomiskt mest fördelaktiga som direktiv. ForskningsfrÄgan har studerats genom en dokumentstudie pÄ Stockholms Stads nya IT-satsning Skolplattform som Àr uppdelad i fem separata upphandlingar.

Varje polismyndighet har idag en skyldighet att ha en utarbetad mÄngfaldsplan. DÀrför har vi studerat tvÄ myndigheters mÄngfaldsplaner och stÀllt frÄgor utifrÄn dessa till de ansvarig inom varje myndighet. KÄren Àr idag vÀldigt homogen med tanke pÄ kön och etnicitet. Endast 19,6 % av poliserna i Sverige idag Àr kvinnor och nÄgon statistik pÄ hur mÄnga invandrare som finns ute pÄ myndigheterna finns över huvud taget inte. Litteratur har vi införskaffat frÄn bibliotek, Internetsidor samt kontakt med personer frÄn en av landets polismyndigheter.

SammanfattningC-uppsats i Arbetsvetenskap, Högskolan i Halmstad, Vt 2009Titel: Att anstÀlla i statlig myndighet ? en beskrivning av hur rekryteringsprocessen ser ut i en offentlig organisationFörfattare: Frida Andersson och Ida JohanssonHandledare: Tomas BerggrenEn statlig myndighet mÄste vara extra noggrann med att alla steg i processen utförs pÄ ett sakligt och objektivt sÀtt dÄ rekryteringsprocessen Àr offentlig och alla anstÀllningar mÄste göras pÄ saklig grund. Syftet med studien Àr att beskriva hur offentlighetsprincipen och förtjÀnst och skicklighet pÄverkar beslutfattande och urvalsmetoder i en statlig myndighetsrekryteringsprocess. Vidare Àr syftet att jÀmföra rekryteringsförfarandet pÄ myndigheten med de rekryteringsmodeller och den forskning som finns om Àmnet. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning och det har genomförts fem halvstrukturerade intervjuer med personalspecialister pÄ en statlig myndighet.

Enligt Blekinge Polismyndighets mÄngfalds- och likabehandlingsplan Àr rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av mÄlen för ökad jÀmstÀlldhet. En ÄtgÀrd som vidtagits för att uppnÄ mÄlsÀttningen inom myndigheten Àr Kvinnligt nÀtverk. I 10 Är har nÀtverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lÀgsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nÀtverk pÄ individ- och organisationsnivÄ? Tidigare forskning pekar pÄ flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utstrÀckning som mÀn.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebÀra för enskilda lÀrare.

Vi har gjort vÄrt kandidatarbete pÄ en webbyrÄ i Stockholm som heter Boman Communication. DÀr har vi gjort en databasdriven webbplats i flash och asp. Webbplatsen Àr ett komplement till en kurs som heter EBM. Kursen EBM hÄlls av myndigheten SBU som i sin tur Àr en kund till Boman. MÄlgruppen för EBM och dÀrmed ocksÄ webbplatsens mÄlgrupp Àr bland annat professorer och lÀkare inom medicin och vÄrd.

Matematikprestationer och attityder till Àmnet har nationellt och lokalt visat pÄ en nedÄtgÄende trend. Det finns sÄledes ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lÀrare upplever sig pÄverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, dÄ vi tror att lÀrares tolkningsprocesser Àr centrala för utvecklingssatsningars utfall. UmeÄ kommun har för att stÀrka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa UmeÄ (Prioritet Matematik i UmeÄ), bland kommunens samtliga lÀrare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstÄ subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med nÄgra lÀrare.