Med början pĂ„ Ă„r 1995 slogs Flygvapnets-, ArmĂ©ns- och Marinflygets respektive helikopterförband samman till en gemensam helikopterflottilj sorterandes under Flygvapnet. Äldre helikoptersystem byttes ut mot nya uppdaterade system för att bĂ€ttre klara dagens uppgifter parallellt med att efterfrĂ„gan har ökat nationellt sĂ„vĂ€l som internationellt. Samtidigt som en statlig utredning sĂ€ger att understöd med helikopter Ă€r av stor betydelse för Försvarsmaktens framtida anvĂ€ndbarhet sĂ„ har flera omorganisationer skett inom myndigheten, vilket riskerar att hĂ€mma effektiviteten. Hur lĂ€mplig Ă€r Försvarsmaktens nuvarande helikopterorganisation nĂ€r det gĂ€ller helikoptersamövning mellan Helikopterbataljonen och övriga förband?Studien visar att dagens Försvarsmakt, dĂ€r efterfrĂ„gan pĂ„ helikoptrarna Ă€r större Ă€n de tillgĂ€ngliga resurserna, anvĂ€nder sig av ett system med bĂ„de styrningar frĂ„n högre chef sĂ„vĂ€l som önskemĂ„l frĂ„n förbanden. Detta organisationsval stĂ€mmer vĂ€l överens med de antaganden, hĂ€mtade ur Bolman & Deals teori Det strukturella perspektivet, som har utgjort arbetets teoretiska grund.I arbetet framkommer Ă€ven att det saknas en försvarsmaktsgemensam erfarenhetsdatabas för dessa övningar vilket riskerar att utgöra en friktion i kunskapsspridningen mellan förbanden..

Mattsson, A (2006). Distansundervisning i svenska grundskolor i utlandet ? handledares, lÀrares och elevers syn pÄ distansundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. (Distance education in Swedish compulsory schools abroad ? tutors, teachers and students view on distance education for students with special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Avsikten med undersökningen Àr att undersöka lÀrares och handledares uppfattningar om distansundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd samt att undersöka nÄgra elevers uppfattningar om distansstudier. Denna studie bygger pÄ en enkÀtundersökning bland handledare och distansundervisande lÀrare samt ett antal intervjuer med distansstuderande grundskoleelever i svenska utlandsskolor.

Med detta arbete Àmnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlÀrares planeringsarbete. Under vÄr verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gÄng och i den rÄdande samhÀllsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mÄl. En konflikt som Àven berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen Àr att studera lÀrares uppfattningar med utgÄngspunkt i relevant forskning kring Àmnet och dÀrmed fÄ utökad kunskap om relationen mellan lÀrares syn pÄ bildÀmnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet. För att uppnÄ syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlÀrare i grundskolans senare Är och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkÀt till samtliga lÀrare i vÄrt undersökningsomrÄde (46 st.). UtifrÄn de svar vi fick in frÄn enkÀten gjorde vi ett urval dÀr 5 lÀrare fick medverka i fördjupade samtal kring bildÀmnet och det egna planeringsarbetet. Resultatet visar pÄ att alla lÀrarna i undersökningen anser sig i nÄgon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet.

Fransson, Carina & Jessen, Anneli (2010). TillgÄng och kompetens kring kompensatoriska hjÀlpmedel (Availability and competence on assistive technology). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga om elever med dyslexi har de kompensatoriska hjÀlpmedel som SKED anser att de behöver samt om eleven, elevens förÀldrar och speciallÀrare/specialpedagoger har den kompetens som krÀvs för att ge eleven möjlighet att kunna anvÀnda dessa hjÀlpmedel optimalt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt har vi genomfört 12 intervjuer med fyra elever, fyra förÀldrar och fyra specialpedagoger frÄn tre grundskolor i tvÄ kommuner. KartlÀggningen visade att i den ena kommunen var tillgÄngen till kompensatoriska hjÀlpmedel bra, utifrÄn SKED:s rekommendationer. I den andra kommunen var tillgÄngen inte bra, utifrÄn SKED:s rekommendationer.

Sammanfattning Redelius Johanna (2005) Teaterproduktion - nyckeln till utveckling? Theatre production ? The key to development? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med mitt examensarbete Àr att jag vill skaffa mig inblick hur mina elever upplever vad de lÀr sig i ett teaterproduktionsarbete. Det Àr viktigt att eleven fÄr pröva eller utmana sina förmÄgor, men Àven förstÄ hur man bÀst kan utnyttja sina resurser. För att nÄ syftet har jag anvÀnt metoden intervjuer, dÀr sex elever har intervjuats.

Titel: Propagandaministerierna? En studie av tre myndigheter och deras opinionsbildande verksamhetFörfattare: Pontus HaagUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap vid insti?tutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs uni?versitet.Termin: VÄrterminen 2009Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 63 exklusive bilagorSyfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida opinions?bildning av mer ideologisk karaktÀr förekommer samt om det finns ett aktivt arbete med att pÄverka mÀnniskors uppfattning om de tre myndigheterna.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Genomförda samtalsintervjuer med sex representanter med an?svar för information och kommunikation pÄ Energimyndigheten, Fiskeriverket och FörsÀkringskassan.Huvudresultat: Studiens huvudsakliga resultat visar att de tre undersökta myndigheterna inte kan karakteriseras som den typ av ideolo?giska myndigheters som Bo Rothstein hÀvdar att mÄnga svens?ka myndigheter har förvandlats till. Energimyndigheten Àr den myndighet som faller nÀrmast beskrivningen av en ideologi?producerande statsapparat. Myndigheten saknar ocksÄ helt le?gala styrmedel och anvÀnder sig nÀstan uteslutande av opini?onsbildning för att uppnÄ sina mÄl.

Poliser Àr mest utsatta av alla yrkesgrupper för risken att bli utsatt för hot eller vÄld. Det ligger Àven i arbetets natur att risken Àr högre att drabbas av hot eller vÄld. Detta gÀller inte bara under arbetstid, utan Àven pÄ fritiden. Att försöka skapa en förstÄelse för vilket skydd och stöd som kan erbjudas frÄn arbetsgivaren Àr dÀrför av intresse. Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter stÀller krav pÄ arbetsgivaren nÀr nÄgon har blivit utsatt för hot eller vÄld.

Denna studie behandlar gymnasielÀrares kompetensutveckling i LuleÄ Kommun. Syftet Àr att beskriva, analysera och förstÄ gymnasielÀrares och rektorers uppfattningar om den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder och bedriver. Vidare studeras huruvida den pedagogiska yrkesrollen och den dagliga undervisningen pÄverkas av denna. Genom kvalitativa intervjuer har Ätta gymnasielÀrare och tvÄ rektorer vid teoretiska gymnasieprogram delgett sina uppfattningar om kompetensutveckling. Materialet har sedan bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats och analyserats med utgÄngspunkt i hermeneutiken.

Vilka Àr problemen för elever med matematiksvÄrigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vad elever med matematiksvÄrigheter tycker Àr svÄrt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i Àmnet skall se ut. Jag tittar Àven pÄ vilka arbetssÀtt och undervisningsmetoder deras lÀrare/speciallÀrare anvÀnder sig av. I mitt arbete har jag gjort bÄde en enkÀtundersökning bland elever i Är Ätta samt intervjuer av lÀrare. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklÀrare/speciallÀrare har jag tagit reda pÄ hur de planerar och genomför sin undervisning. Resultaten av min undersökning pekar pÄ, att det rÄder en samsyn bland skolans lÀrare och speciallÀrare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nÄ bÀsta resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning dÀr den muntliga kommunikationen Àr viktig.

I detta examensarbete har vi undersökt vilka förutsÀttningar det finns för elever med dyslexi att arbeta integrerat i klassrummet tillsammans med övriga klasskamrater och hur pedagoger arbetar ute pÄ skolorna med elever som har diagnosen dyslexi. För att fÄ en djupare förstÄelse har vi tittat nÀrmare pÄ diagnosens betydelse, vilka hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att underlÀtta arbetet i klassrummet för dyslektiker samt om det finns nÄgon förebyggande pedagogik mot specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och specialpedagoger fÄtt fram hur detta arbete kan se ut i dagens skola. Undersökningen genomfördes i tvÄ olika F-6 verksamheter belÀgna i Svedala kommun. Slutsatsen vi har dragit efter vÄr undersökning Àr att det idag finns stora möjligheter för elever att arbeta integrerat i klassrummet under alla av arbetsdagens timmar. Men vi stÀller oss ÀndÄ nÄgot tveksamma inför detta.

Vi har gjort vÄrt kandidatarbete pÄ en webbyrÄ i Stockholm som heter Boman Communication. DÀr har vi gjort en databasdriven webbplats i flash och asp. Webbplatsen Àr ett komplement till en kurs som heter EBM. Kursen EBM hÄlls av myndigheten SBU som i sin tur Àr en kund till Boman. MÄlgruppen för EBM och dÀrmed ocksÄ webbplatsens mÄlgrupp Àr bland annat professorer och lÀkare inom medicin och vÄrd.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny vĂ€rdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna pĂ„ en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framtrĂ€der iprocessen, och hur dessa mönster pĂ„verkar myndighetens möjligheter att uppnĂ„ sina mĂ„l med att skapavĂ€rdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av vĂ€rdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av vĂ€rdegrunden innebĂ€ratt den utvecklas frĂ„n att vara en samling personliga stĂ„ndpunkter hos nĂ„gra av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehĂ„ller myndighetens officiella stĂ„ndpunkt. Ökad abstraktioninnebĂ€r att vĂ€rdegrundens innehĂ„ll gĂ„tt frĂ„n uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om kĂ€nslor och vĂ€rderingar som medarbetaren ska kĂ€nna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag frĂ€mst diskuterarĂ€r att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till vĂ€rdegrunden, eftersom var och en sjĂ€lv mĂ„stetolka vĂ€rdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt Ă€r obligatoriskt att anvĂ€ndasig av dem i sitt arbete.

Under senare Är har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stÀrka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den sÄ kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen stÀller krav pÄ att myndigheten ska ha en internrevision inrÀttad och för denna stÀlls vissa krav pÄ kompetens och objektivitet.Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet pÄ internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sÀnks. Syftet med denna studie Àr att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har nÄgon inverkan pÄ avgiften för myndigheternas Ärliga externrevision. Detta Àr relevant eftersom det under de senaste Ären gjorts satsningar pÄ internrevision, samt att det finns krav pÄ att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna.Med hjÀlp av en regressionsmodell baserad pÄ tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet pÄ internrevisionen har en effekt pÄ avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har nÄgon signifikant negativ pÄverkan pÄ avgiften för externrevision.

Enligt Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap sÄ Àr information ?mycket vÀrdefull, ibland till och med livsviktig? (1). InformationssÀkerhetsarbete syftar i korthet till att skydda information och för att möjliggöra det krÀvs det att utifrÄn de förutsÀttningar som finns att anpassade skydds- och sÀkerhetsÄtgÀrder införs för att informationen ska fÄ ett vÀlavvÀgt, anpassat och kostnadseffektivt skydd i förhÄllande till dess vÀrde för en organisation eller individ (1).I detta examensarbete har Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning utvÀrderats i syfte att utifrÄn ett informationssÀkerhetsperspektiv se om den Àr tillÀmpbar som en sÀkerhetsÄtgÀrd för andra svenska myndigheter samt ta fram en uppdaterad version av metodiken.Kvantitativa och kvalitativa data har samlats in via enkÀtundersökning, litteraturstudie samt intervjuer och resultatet visar att applikationsgranskning passar vÀl in i det övriga informationssÀkerhetsarbetet.Denna studie visar att svenska myndigheter har brister i sitt informationssÀkerhetsarbete och efterlyser konkreta exempel och metodstöd för att det ska bli bÀttre. I den hÀr studien visar sig Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning vara en lÀmplig och flexibel grund som kan bidra med detta dÄ den Àr anpassningsbar utifrÄn miljö och förutsÀttningar och en billig sÀkerhetsÄtgÀrd som gÄr fort att genomföra och klarar sig med smÄ resurser. Metoden ger en god grund till ett fortsatt informationssÀkerhetsarbete genom att den metodiskt steg för steg gÄr igenom och granskar en applikation.

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken ?om detta mÄ ni berÀtta?, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad nÄgra andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angÄende de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen.