Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Denna uppsats Àr en studie av inledningsskedet av en gymnasieförvaltnings satsning pÄ att arbeta i riktning mot lÀrande organisation enligt PBS. PBS Àr en förkortning av Pro-blemBaserad Skolutveckling och arbetssÀttet utgÄr frÄn medarbetarnas lÀrdomar om hur man bidrar till att ungdomar lÀr och utvecklas pÄ bÀsta sÀtt. Alla gymnasieskolor i kommunen deltog i arbetet och alla nivÄer inom skolformen ? frÄn lÀrare till politiker engagerades i arbetet och ett femÄrigt samarbete med PBS-gruppen (Karlstads universi-tet) inleddes. NÀr undersökningen gjordes hade arbetet i gymnasieskolorna i lÀrande organisationsanda pÄgÄtt i ca ett lÀsÄr.Undersökningen Àr kvalitativ och genomfördes med hjÀlp av intervjuer.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ vad rektorsyrket innebÀr bÄde vad det gÀller arbetsuppgifter och arbetsbelastning sÄvÀl som de förvÀntningar som finns pÄ en mellanchef. För att uppnÄ mitt syfte har jag utfört intervjuer med gymnasierektorer för att pÄ sÄ sÀtt kunna fÄ en bild av uppdraget samt fÄ en bild av hur de upplever arbetsbelastningen.Resultatet av min undersökning visar, liksom tidigare forskning inom detta omrÄde, att rektorsrollen Àr komplex och som mellanchef finns stora förvÀntningar frÄn olika hÄll, bÄde uppifrÄn och nedifrÄn. Stora kunskaper krÀvs inom en rad olika omrÄden sÄsom pedagogik, ledarskap, budgetarbete samt organisations- och utvecklingsarbete etc. Rektors ansvaromrÄde Àr stort och bestÄr av flera bitar; verksamhetsansvar, elevansvar och personalansvar Àr exempel pÄ dessa.De rektorer som ingÄr i undersökningen tycker alla att rektorskapet ett intressant och roligt yrke med stort ansvar som krÀver mod och stor flexibilitet. Av undersökningen framgÄr att respondenterna upplever arbetsbelastningen som för hög och att de inte hinner med det de sjÀlva har som mÄl, nÀmligen att vara pedagogiska ledare i en lÀrande organisation..

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhÀlle och sÀkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd frÄn Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara sÄ överhÀngande att en sÀrskild myndighet inrÀttas med syftet att stÀrka hela samhÀllets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhÀllets sÀkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhÄllningssÀtt till texterna och genom att anvÀnda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhÀlle och dess behov av vissa politiska ÄtgÀrder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter Àr att bistÄ med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar dÀrför ocksÄ vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebÀr för förebyggande krisberedskap och samhÀllelig sÀkerhet.

Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi nÀr elever inte nÄr mÄlen i lÀsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begrÀnsa lÀs- och skrivsvÄrigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt sjÀlvstÀndiga arbete var att undersöka vilken förstÄelse och vilka strategier rektorer har för att begrÀnsa lÀs- och skrivsvÄrigheter sÄ att alla barn kan lÀsa och skriva efter sitt första skolÄr.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap VÄrterminen 2006 Filimon Fasola, Magdalena (2006) Könssegregerat eller könsintegrerat grupparbete? (Gender segregated or gender integrated workgroups?) Malmö: LÀrarutbildnnigen Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken instÀllning till arbetet i könsintegrerade respektive könssegregerade grupper eleverna har i de klasser jag undervisade i under min vft. Undersökningen gjordes i tvÄ klasser, en sjua och en Ätta. Arbetet avgrÀnsades av tre frÄgestÀllningar: ? Vilken instÀllning har eleverna till arbetet i könsintegrerade respektive könssegregerade grupper? ? Har vanan att umgÄs med det motsatta könet utanför skolan nÄgon betydelse för hur eleverna ser pÄ arbetet i könsintegrerade respektive könssegregerade grupper? ? Har gruppsammansÀttningen nÄgon betydelse för hur eleverna arbetar? Arbetet grundar sig pÄ litteraturstudier och en kvantitativ undersökning som bestÄr av en enkÀt. Min slutsats Àr att bÄde pojkarna och flickorna i undersökningen föredrar könsintegrerade grupper. Nyckelord: Genus, grupparbete, könsintegration, könssegregation Författare: Magdalena Filimon Fasola Handledare: Elna Johansson.

Hur mottagandet av nyanlÀnda elever i Sverige organiseras varierar frÄn kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrÀttat en sÀrskild mottagningsskola dit nyanlÀnda elever i Ärskurs 7-9 hÀnvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlÀnda högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna sjÀlva tycker om sin situation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gÄtt pÄ mottagningsskolan, en studie- och yrkesvÀgledare pÄ mottagningsskolan och en handlÀggare pÄ modersmÄlsenheten för att besvara frÄgestÀllningarna.

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.

Einarsson, Monica och Johansson, Marie. (2007). Inkludering - till varje pris? Inclusion - no matter what? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever som tidigare gÄtt pÄ skoldaghem, har nÀr det gÀller inkludering och exkludering.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny vĂ€rdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna pĂ„ en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framtrĂ€der iprocessen, och hur dessa mönster pĂ„verkar myndighetens möjligheter att uppnĂ„ sina mĂ„l med att skapavĂ€rdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av vĂ€rdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av vĂ€rdegrunden innebĂ€ratt den utvecklas frĂ„n att vara en samling personliga stĂ„ndpunkter hos nĂ„gra av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehĂ„ller myndighetens officiella stĂ„ndpunkt. Ökad abstraktioninnebĂ€r att vĂ€rdegrundens innehĂ„ll gĂ„tt frĂ„n uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om kĂ€nslor och vĂ€rderingar som medarbetaren ska kĂ€nna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag frĂ€mst diskuterarĂ€r att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till vĂ€rdegrunden, eftersom var och en sjĂ€lv mĂ„stetolka vĂ€rdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt Ă€r obligatoriskt att anvĂ€ndasig av dem i sitt arbete.

Carlsson, Mirjam & Winqvist, David. (2007). Problematisering av maskulinitet i gymnasieskolans jÀmstÀlldhetsarbete (Problemizing masculinity in gender equality work in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka om maskulinitet och pojkar som grupp problematiseras i gymnasieskolornas jÀmstÀlldhetsarbete och i sÄ fall hur. Dels undersöks om detta sker i det konkreta arbetet och dels vad det finns för tankar kring pojkar och maskulinitet hos dem som arbetar med jÀmstÀlldhetsfrÄgor pÄ gymnasieskolan. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om skolors jÀmstÀlldhetsarbete samt litteratur som behandlar de skillnader som finns mellan pojkar och flickor i skolan.

Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.

Rosberg, Helle. (2006). Bemötandets pussel. En studie i bemötande mellan lÀrare och elever. (The puzzle of meetings.

Problemet med hembrÀnd sprit i Sverige Àr inget nytt. Problemet började redan pÄ 1400 talet nÀr man började tillverka sprit. HembrÀnt Àr ett problem över hela landet och Boden Àr inget undantag. PÄ grund av att hembrÀnt Àr sÄ billigt och lÀttillgÀngligt sÄ blir det för ungdomar ofta en tidig inkörsport till sprit och andra droger. Som det ser ut idag sÄ har polisen i Boden inte nog med resurser för att jobba riktat mot detta problem utan man jobbar mest utifrÄn tips.