Syftet med denna studie har varit att följa implementeringen av ett nytt svensk evidensbaserat program, SkolKomet, med fokus pÄ lÀrarnas upplevelser av implementeringsprocessen pÄ en skola. Metoden för detta Àr en kvalitativ, explorativ fallstudie. Triangulering sker genom intervjuer, observationer, dagboksanteckningar samt genom att vistas i den miljön som lÀrarna befinner sig i.LÀrarnas uppfattningar Àr förankrade i teorier frÄn implementationsforskningen, först i en analys för att fÄ en fördjupad förstÄelse av detaljerna och sedan i en syntes, för att söka en helhet bestÄende av ett meningsfullt mönster.Mönstret som utkristalliserats utifrÄn lÀrarnas uppfattningar Àr att metoden SkolKomet Àr vÀl integrerad i skolans befintliga verksamhet, men att vissa farhÄgor kring implementeringen finns - frÀmst avsaknaden av elever med problembeteende..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och beskriva de uppfattningar ett urval av specialpedagoger har om sina arbetsuppgifter och om dessa stÀmmer överens med examensordningen för specialpedagoger. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning med en delvis strukturerad intervju har jag intervjuat fem specialpedagoger och en speciallÀrare om deras uppfattningar om deras yrkesverksamma roll som specialpedagog. Genom att behandla följande punkter: ?undervisning?, ?handledning?, ?utredning?, ?kartlÀggning?, ?skolutveckling? och ?forskning? ger studien en översiktlig bild av de berörda respondenternas uppfattning om den egna arbetssituationen. FrÄgan som fick sitt svar var: Motsvarar arbetssituationerna det som beskrivs i mÄl och riktlinjer i examensordningen för specialpedagoger? Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att majoriteten av respondenter framhÄller att de har en yrkesroll och arbetsuppgifter som Àr i överensstÀmmelse med de mÄl och riktlinjer som examensordningen beskriver.

Mitt syfte för denna studie var att undersöka om rektorer anser att kvalitetsredovisningarna Àr en del i det förbÀttringsarbete som skolan bedriver. Jag ville ocksÄ jÀmföra rektorernas utsagor med de kvalitetsredovisningar rektorerna lÀmnat ifrÄn sig. Jag anvÀnde mig av kvalitativa forskningsintervjuer och gjorde en jÀmförelse med kvalitetsredovisningarna. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metodanalys vid tolkningarna av intervjuerna, och en idé och ideologianalys vid jÀmförelsen mellan rektorernas utsagor och kvalitetsredovisningarna. I resultatet presenterade jag de tre tematan jag fick fram i analysen av materialet: kontroll, intern skolutveckling och utveckling av kvalitetsredovisningarna.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Antal förÀndringar, arbetsrelaterade krav, arbetsrelaterad kontroll samt psykologiska kontrakt Àr alla faktorer som har kopplats samman med psykisk hÀlsa pÄ arbetsplatsen vid organisationsförÀndringar. Dessa variablers gemensamma och unika innebörd för psykisk hÀlsa har i denna studie mÀtts i form av en enkÀtundersökning, dÀr 84 anstÀllda deltog varav 16 var kvinnor. Syftet var att belysa hur den psykiska hÀlsan hos de anstÀllda vid en svensk myndighet sÄg ut efter de förÀndringar som myndigheten genomgÄtt, samt klargöra de ovan nÀmnda faktorernas koppling till en god respektive dÄlig psykisk hÀlsa. Resultatet visade att de anstÀllda överlag tycktes ha en god psykisk hÀlsa och att alla de undersökta variablerna med undantag för antal förÀndringar och arbetsrelaterad kontroll visade en samvariation med psykisk hÀlsa. Studien ger underlag till förslag över faktorer som kan beaktas inför kommande förÀndringar inom organisationer..

Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare Är. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det sjÀlvklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över lÀroplaner och utredningar tillför förstÄelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv pÄ hur man kan förstÄ syftena med samverkansformen arbetslag.

Wiklund, Marie-Louise (2007) LÀrares syn pÄ specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildning, Malmö högskola. Syftet med detta arbete Àr att beskriva och undersöka lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete. Baserat pÄ lÀrarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man anvÀnder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemÄl och behov som finns. Med hjÀlp av en strukturerade intervjuer vill jag ÄskÄdliggöra lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat pÄ att specialpedagogen Àr en viktig person i skolan. Att undervisa Àr vad lÀrare Àr vana vid att specialpedagogen gör.

Syfte: Har varit att försöka komma Ă„t/ ta reda pĂ„, vad i ett skolutvecklingsprojekt som Ă€r viktigt för att det skall ge lĂ€rarna anvĂ€ndbara verktyg att anvĂ€nda i sin undervisning.Teori: Den teori som anvĂ€nts vid analysen har varit systemteori. Det perspektiv av systemteori som fokuseras Ă€r kommunikation och relationen, frĂ€mst mellan lĂ€raren - handledaren, men Ă€ven relationen lĂ€rare ? lĂ€rare samt, lĂ€raren ? eleven berörs. Systemteori bygger pĂ„ att tĂ€nkandet Ă€r cirkulĂ€rt istĂ€llet för linjĂ€rt och att detaljen sĂ€tts i relation till helhet och tillbaks till detaljen igen, enligt Öqvist (2003). I handledning, som Ă€r en viktig komponent i metoden Learning study, framhĂ„ller Gjems (2007) att sprĂ„ket Ă€r centralt, dĂ„ det Ă€r med sprĂ„ket som verktyg vi förmedlar vĂ„r syn pĂ„ omvĂ€rlden och hur vi tolkar vĂ„r vĂ€rld.

Rapporten Àr en empirisk studie med syfte att belysa möjligheter och hinder för kunskapsöverföring vid en generationsvÀxling inom offentlig förvaltning utifrÄn ett ledarskapsperspektiv. FrÄgestÀllningen som utgjorde basen för att uppnÄ syftet var: Hur bevaras kompetensen inom myndigheten? Studien tog ansats i kvalitativ metod genom sex halvstrukturerade djupintervjuer som genomfördes med chefer. Det mest framtrÀdande resultatet Àr att den offentliga förvaltningen arbetar medvetet och proaktivt med kompetensöverföring vid en generationsvÀxling. Hindren för att lyckas Àr att anslagen för rekrytering samt faststÀllandet av arbetsuppgifternas art styrs frÄn central nivÄ.

Idag bedriver alla kommuner i Sverige kontroll av livsmedel för att skydda konsumenter frÄn att bli sjuka av mat. Livsmedelskontrollen genomförs av en livsmedelsinspektör som har lagen som stöd. MÄnga verksamhetsutövare vill inte sÀtta sig emot myndigheten och det kan dÄ bli svÄrt för kommunerna att veta hur de blir uppfattade under inspektionen. Syftet med den hÀr studien var att öka förstÄelsen och förbÀttra kommunikationen mellan livsmedelsinspektör och verksamhetsutövare. Fjorton verksamhetsutövare som bedriver verksamhet i riskklass 5B intervjuades om hur de upplever livsmedelskontrollen i HÄbo kommun. Intervjuerna tog mellan 15 och 50 minuter. Resultatet av studien visar att de flesta verksamhetsutövarna Àr nöjda med livsmedelskontrollen i HÄbo kommun.

OrganisationsförÀndringar Àr ett vardagligt fenomen i dagens samhÀlle samtidigt som det Àr visat att fÄ förÀndringsförsök nÄr sina mÄl. FörÀndringströgheten som rÄder anses bero pÄ motstÄnd frÄn medarbetare alternativt svÄrigheter att implementera den institutionaliserade trenden om hur organisationer för tillfÀllet bör organiseras. DÄ decentralisering Àr en central aspekt i dagens trend har Àven tron pÄ kompetensutveckling stÀrkts. Det Àr alltmer vanligt att organisationer involverar kompetensutveckling i förÀndringsförsök i tron om att en ökad förstÄelse och kunskap leder till mindre svÄrigheter i genomförandet. Detta Àr dock nÄgot som gjorts lite empirisk forskning pÄ.Syftet med denna studie Àr dÀrför att öka kunskapen inom omrÄdet organisationsförÀndring med fokus pÄ varför organisationsförÀndringar Àr sÄ pass trögförÀnderliga samt vilken roll kompetensutvecklingsutbildningar har pÄ förÀndringsarbeten.

Syfte: Studiens syfte Àr att identifiera framgÄngsfaktorer respektive hinder vid implementeringen av systemteoretiskt förhÄllningssÀtt ute i skolors verksamheter samt hur detta kommer till uttryck i det fortsatta arbetet med att utveckla skolorna. Specifika frÄgestÀllningar Àr: Hur pedagogernas nyvunna kunskap kommer till uttryck i kontakten med elever, kollegor och ledning samt vilka de bidragande orsakerna Àr till att enheterna lyckas / misslyckas i sina intentioner att följa skolutvecklingsmodellen? Vilka framgÄngsfaktorer och hinder vid implementeringen av systemteoretiska förhÄllningssÀtt framkommer?Teori: Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i den interaktionistiska och etnometodologiska skolan som tillsammans utgör socialkonstruktionismen. Skolans miljö Àr starkt prÀglad av olika kulturella markörer. Skolan som institution har genom Ären haft en stark stÀllning i samhÀllet.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Vid ett entreprenörsbyte till följd av offentlig upphandling kan under vissa förutsÀttningar det arbetsrÀttsliga skyddsregelverket vid verksamhetsövergÄngar, baserat pÄ direktiv 2001/23/EG, bli tillÀmpligt. Skyddsregleringens tillÀmplighet kan betraktas som konkurrenshÀmmande i sammanhanget, vilket gÄr emot grundÀndamÄlet med offentlig upphandling. Samtidigt Àr skyddsregleringens extensiva tillÀmplighet en förutsÀttning för att dess ÀndamÄl, att trygga arbetstagarnas anstÀllningsvillkor vid ett arbetsgivarbyte, ska kunna uppfyllas. Denna uppsats belyser hur entreprenörerna och den upphandlande myndigheten kan pÄverka huruvida skyddsregleringen ska bli tillÀmplig eller inte, och vilka följder detta fÄr för det arbetsrÀttsliga respektive upphandlingsrÀttsliga regelverkets möjlighet att uppnÄ sina motstridiga ÀndamÄl.EU-domstolen har i sin praxis kring vad som anses utgöra en verksamhetsövergÄng lagt stor vikt vid huruvida den tidigare entreprenörens personal övergÄtt till den övertagande personalen. Detta leder till att om en övertagande entreprenör vÀljer att inte anstÀlla den tidigare entreprenörens personal sÄ föreligger ingen verksamhetsövergÄng, och de anstÀllda har ingen lagstadgad rÀtt till fortsatt anstÀllning hos den nya entreprenören.

SyfteSyftet med studien var att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, belysa ett skolutvecklingsar-bete mot entreprenöriellt lÀrande. Det som studerats Àr hur entreprenöriellt lÀrande Àr initierat och implementerat pÄ skolan, vad som kÀnnetecknar entreprenöriellt lÀrande samt hur special-lÀrare, pedagoger och elever uppfattar det förÀndrade arbetssÀttet. I studien stÀlldes ocksÄ frÄ-gan om det finns nÄgot som tyder pÄ att entreprenöriellt lÀrande kan leda mot en skola för alla.TeoriOmrÄden dÀr litteratur belyses Àr skolutveckling, lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv, ent-reprenöriellt lÀrande samt litteratur kring elever i behov av sÀrskilt stöd innefattande litteratur om den dolda lÀroplanen och en skola för alla, samt litteratur kring specialpedagogiskt stöd.MetodForskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och de metoder som anvÀnts Àr en fokusgrupp-sintervju med skolans speciallÀrare, en gruppintervju med representanter frÄn skolan arbets-lag, samt tvÄ veckors deltagande observation. Empirin bestÄr av tvÄ bandinspelade intervjuer, informella intervjuer samt anteckningar frÄn observationer och dagbok. Vidare förekommer dokument sÄsom bedömningsmatris, riskanalys, tjÀnstefördelning, utvÀrderingar och ett elev-schema.