Syftet med följande arbete Àr att undersöka gymnasielÀrarens instÀllning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns nÄgon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielÀrarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger pÄ en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad pÄ enkÀtundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lÀrarna. AnvÀndning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten Àr vanligt förekommande hos gymnasielÀrarna men samarbete mellan lÀrare och forskare Àr nÀstan obefintligt i skolan. Det finns ocksÄ ett stort behov av forskarutbildade lÀrare som kan frÀmja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. LÀrande och samhÀlle. Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen. Sammanfattning/abstrakt Syftet med min undersökning Àr att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlÀrning. Jag vill Àven undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett frÄn idrottslektioner. Jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet pÄverkar elevers utvecklings- och inlÀrningsförmÄga? PÄ vilket sÀtt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna? Metod För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kvalitativ ansats dÀr jag intervjuat sex specialpedagoger.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur pronomenet hen har etablerat sig i myndighetstext och hur medvetenheten ser ut samt vilka attityder det finns till pronomenet. Min metod Àr korpusundersökning dÀr de teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i lexikal etablering, sprÄkvÄrd, sprÄkpolitik, attityder samt vilka funktioner hen har i text. De korpusdatabaser som anvÀnts Àr myndigheternas egna hemsidor. För att fÄ fram hur orden har etablerat sig har jag valt att titta pÄ frekvens, metautpekning, sammanhang samt funktion. För att kunna undersöka myndigheternas medvetenhet samt attityder har det skickats ut ett mejl till myndigheterna dÀr de har fÄtt svara pÄ hur myndigheten stÀller sig till pronomenet.

Sedan vÄren 2002 har det funnits distansutbildning som ett alternativ till den traditionella polisutbildningen. I vÄrt arbete har vi fÄtt en inblick i hur distansutbildningen i Norrbotten fungerar och dÀrmed ocksÄ upptÀckt skillnader mellan den och utbildningen vid UmeÄ universitet. Vi diskuterar Àven distansutbildningens fortsatta existens och ger förslag pÄ förbÀttringar. Resultatet har vi fÄtt fram genom lÀngre intervjuer med elever pÄ bÄda utbildningarna, samt med andra personer som Àr involverade i distansutbildningen. Vi har fÄtt ta del av hur distanseleverna i Norrbotten jobbar och vi har insett att det krÀvs mycket av dem för att klara av utbildningen.

Följande rapport Àr en dokumentation och utvÀrdering av vÀrdegrundsarbetet pÄ Karesuando skola Nationella minoriteter ? att gestalta ett ursprung som bedrivs i samarbete med VÀrdegrundscentrum i UmeÄ, Skolverket och LuleÄ tekniska universitet. Genom olika aktiviteter och lÀngre temaarbeten har man sökt överbrygga klyftor mellan de tre kulturer som möts i skolan. FrÀmst har arbetet syftat till att frÀmja generositet, tolerans och ansvarstagande hos eleverna. UtvÀrderingen har utförts i form av enkÀter, observationer och kvalitativa intervjuer.

I denna komparativa analys av den interpersonella nivÄn jÀmförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmÀnheten pÄ Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de tvÄ myndigheterna försöker förlika sig med FacebookanvÀndarna och skapa relationer genom sprÄket. UtgÄngsunkten för analysen och jÀmförelsen Àr att myndigheter verkar ha svÄrt att anpassa sitt sprÄk pÄ Facebook eftersom myndigheter Àr en offentlig verksamhet medan Facebook Àr en verksamhet som frÀmst Àr privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera pÄ Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit lÀngre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll pÄ vilket sÀtt FacebookanvÀndare kan interagera med dem.

Syfte: Att bidra med en förklaring till hur företag i sina relationer till omgivande intressenter pÄverkas av statliga regleringar. Metod: Studien Àr baserad pÄ sekundÀrdata i form av bland annat branschorganisations- och myndighetsrapporter och vetenskapliga artiklar. PrimÀrdata har samlats in genom Ätta intervjuer med Àmneskunniga, representanter för myndigheter, branschorganisationer och företag. Slutsatser: Analysen visar att de hÀlsoekonomiska utvÀrderingarna genomförda av TLV Àr ett sÀtt för statsmakten att förflytta ett visst mÄtt av makt och styrning till den reglerande myndigheten. Eftersom dessa utvÀrderingar spelar en roll för landstingens beslut vid upphandling av medicinteknik, genom att rikta uppmÀrksamhet mot samhÀllsekonomisk effektivitet, inverkar myndighetens verksamhet reglerande pÄ efterfrÄgan av medicinteknik-företagens produkter. Detta innebÀr att det förÀndrade förfaringssÀttet gÀllande hÀlsoekonomiska utvÀrderingar stÀller krav pÄ medicinteknikföretagen att anpassa sina verksamheter efter de nya förutsÀttningarna..

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och kÀnslomÀssig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom tvÄ olika organisationsformer. De teoretiska grunden Àr Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom Àmnet. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av sex semistrukturerade intervjuer varav tre Àr genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre pÄ en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefÀr lika mycket, medan den kÀnslomÀssiga lojaliteten Àr starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt kÀnslomÀssigt undervÀrderade av arbetsgivaren och tenderar att istÀllet vara mer professionellt lojala.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med hjÀlp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lÀrares uppfattning om nyanlÀnda elevers förkunskaper sÄ att lÀraren kan frÀmja nyanlÀnda elevers skolutveckling. Hur förhÄller sig lÀrarna till de nyanlÀnda elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang? VÄrt resultat visar att det inte Àr sjÀlvklart att alla lÀrare arbetar för att ta tillvara pÄ de nyanlÀnda elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer dÀremot att det Àr viktigt att ha samverkan med modersmÄlslÀrarna för att kartlÀgga nyanlÀnda elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lÀrarnas förhÄllningssÀtt som kan pÄverka hur de nyanlÀnda elevernas förkunskaper integreras i undervisningen.

Den svenska polisen har stor anvĂ€ndning av hundar i det operativa polisarbetet. Hundar anvĂ€nds bland annat för att eftersöka försvunna personer, spĂ„ra gĂ€rningsmĂ€n, skingra folkmassor, uppleta bevisföremĂ„l, söka narkotika och mycket mer. Polishundar brukar delas in i kategorierna ÖVS-hundar (övervakningshundar), specialsökhundar och kombihundar. De regionala myndigheterna bestĂ€mmer sjĂ€lva hur hundverksamhen ska vara utformad i lĂ€net. Den hĂ€r rapporten tar sikte pĂ„ att beskriva hur polishundsverksamheten ser ut i SkellefteĂ„.

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lÀrares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, AllmÀnna utbildningsomrÄdet 60 poÀng, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad som motiverar lÀrare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar pÄ rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. MÄnga lÀrare upplever arbetsbördan för stor och sÄ Àven rektorer. Detta visar pÄ en organisation som inte mÄr riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrÄn kÀrnverksamheten, undervisningen.

I skolan ska elever utveckla sin kunskap. I vilken utstrÀckning sÄ sker ska bedömas av lÀrarna. Dessa bedömningar ska ske i enlighet med Lpo -94 och utifrÄn direktiv frÄn Skolverket. LikvÀrdig bedömning Àr dock svÄrt att uppnÄ och Skolverket menar dÀrför att det lokala arbetet med att, lÀrare tillsammans, tolka de nationella styrdokumenten Àr av avgörande betydelse. Denna uppsats har som syfte att fÄ ökad insikt i hur detta arbete gestaltar sig.

Den hÀr studien Àr en undersökning av hur organisationskulturen i en svensk polismyndighet tar sig uttryck i personalens förvÀntningar pÄ handledning. Metoden som anvÀnts Àr enkel fallstudie. Sjutton intervjuer har genomförts, varav femton individuella och tvÄ i grupp. De totalt trettio deltagarna Àr indelade i fem grupper; ledning, yttre befÀl, ordningspoliser, projektledare och handledare.Resultaten visar pÄ tre kulturella fenomen som kommer till uttryck i gruppernas förvÀntningar pÄ handledning. Dessa bestÄr i vertikala och horisontella spÀnningar i myndigheten samt ett fenomen som vi valt att benÀmna "den enda chansen".

In this study we describe the needs of lone parents and how the authorities fulfill these needs. The needs contain both economic and social aspects, such as the access to an employment, childcare and the possibility to social activities. For the lone parents being able to work the childcare provision must improve and be available in a greater extent during non-traditional working hours. It is also required that the housing benefit ceiling is increased so that the parents may work more hours without risking the loss of the housing benefit. The statistic about the housing benefit which we present shows that many of those with a low income are lone parents.