Syftet med studien har varit att med hjÀlp av intervjuer och enkÀter undersöka hurKriminalvÄrden arbetar mot organiserad brottslighet. Uppsatsen fokuserar pÄ trefrÄgestÀllningar; 1) varför det finns skÀl för KriminalvÄrden att identifiera personer medkoppling till organiserad brottslighet, 2) enligt vilka kriterier en sÄdan identifiering sker samt3) vilka sÀrskilda ÄtgÀrder som riktas mot dessa individer. Organiserad brottslighet har funnitsi nÄgon form under alla tider men har pÄ senare Är fÄtt ett allt större utrymme i sÄvÀl mediasom inom politiken. Det förefaller finnas en allmÀn uppfattning om organiserad brottslighetsom ett vÀxande hot mot det svenska samhÀllet. Regeringen iscensatte 2006 en nationellmobilisering mot organiserad brottslighet, en satsning som visat sig vara förhÄllandevisframgÄngrikt med att lagföra personer för brott.

Syftet med följande fallstudie Àr att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lÀrare upplever i det förÀndrade arbetssÀtt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förÀndringsprocesser som sker pÄ individ- och gruppnivÄ, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjÀlp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstÄ vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar pÄ att bÄde organisationsstrukturen och organisationskulturen pÄverkar förÀndringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör Àven en del av de hinder och möjligheter lÀrarna upplever..

Studiens övergripande syfte Àr att bidra med kunskap om vilka förutsÀttningar som behövs för att lÀrare som ingÄr i gemenskaper skall uppleva att reflektion sker pÄ ett meningsfullt sÀtt. Eftersom lÀrares kompetensutveckling idag, skall utgÄ frÄn egna erfarenheter och initieras nerifrÄn av praktikerna, kan studien pÄ lÀngre sikt ocksÄ bidra med att synliggöra framkomliga vÀgar för lÀrares kompetensutveckling, som ett led i skolutveckling och dessutom som ett led i att utveckla lÀraryrket till en profession.Studien ingick i ett aktionsforskningsprojekt dÀr lÀrarna sjÀlva bestÀmde fokus, i syfte att utveckla sin egen praktik. Aktionen bestod av fyra faser pÄ en grundskola. Hela aktionen pÄgick i ett och ett halvt Är. Fas 4, studien, pÄgick under ett lÀsÄr.

Nilsson, J Skolan som arena för förebyggande och frÀmjande insatser. En kvalitativ intervjustudie om tvÄ Malmöskolors tillÀmpning av skolbaserade metoder. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhÀlsovetenskap och omvÄrdnad, 2007. Senare Ärs forskning framhÀver skolans roll som arena för förebyggande arbete. Idag Àr det dock fÄ skolor som pÄ ett systematiskt sÀtt tillÀmpar effektiva program för ungas sociala, emotionella och akademiska inlÀrning.

SammanfattningI denna studie har FRAM-samarbetet stÄtt i fokus. FRAM Àr ett interkommunalt skolutvecklingssamarbete som har pÄgÄtt i nÄgra kommuner i en av storstadsregionerna . Syftet har varit att genom intervjuundersökningar belysa hur FRAM bidragit till kvalitetsförbÀttring och skolutveckling i de utvÀrderade skolorna. UtgÄngspunkten för denna studie har varit att undersöka i vilken grad tvÄ aktörer i ledningsnivÄ, nÀmligen förvaltningschefer och rektorer, har uppfattat FRAM?s bidrag och pÄ vilket sÀtt de anser att den lett till kvalitetsförbÀttring.Studien Àr en kvalitativ forskningsstudie dÀr förvaltningschefer och rektorer har blivit intervjuade med utgÄngspunkt frÄn ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.

SkadestÄndsparagrafen i LOU stadgar att en upphandlande myndighet som brutit mot bestÀmmelserna i lagen, ska ersÀtta dÀrigenom uppkommen skada för en leverantör. En förfördelad leverantör ska pÄvisa i) Àrendehanteringsfel, ii) skada samt iii) adekvat kausalitet mellan i) och ii) för att skadestÄnd ska kunna utgÄ. Regleringen bygger pÄ ett antal olika EU-direktiv och den svenska regleringen Àr fortfarande relativt ung och under utveckling. Regleringen saknar bestÀmmelser om nÀr en upphandlande myndighet fÄr avbryta en offentlig upphandling.I rÀttspraxis har faststÀllts att det krÀvs "sakligt godtagbara skÀl" för att en pÄbörjad upphandling ska fÄ avbrytas. Vad som innefattas av sakligt godtagbara skÀl Àr fortfarande diffust, men vad som kan konstateras Àr att avbrytandet mÄste vara förenligt med samtliga gemenskapsrÀttsliga principer och att beslutet inte fÄr vara godtyckligt.

Sammanfattning Victoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, School research for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola. Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans vÀrld verkar lÀgga tid pÄ att stÀndigt uppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken frÄga om vem som söker, sprider och omsÀtter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sitt yrkesuppdrag? Hur ser det ut angÄende ansvar, sökande, kommunikation och praktiskt anvÀndande av forskning ute i verksamheterna? Som student vid specialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka och omvandla forskning genom förÀndringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter mig som fÀrdig specialpedagog? Syfte och frÄgestÀllning: Syftet Àr att, genom en mindre undersökning, söka svar pÄ frÄgorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och anvÀnds inom skolan samt vem som ansvarar för detta.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Höstterminen 2010 ABSTRAKT Rubin, Maria (2010). Pedagogisk utredning av ?tvÄsprÄkiga elever? ? en studie av nÄgra gymnasieelevers tvÄsprÄkiga sprÄkutveckling (A Study of Second Language Acquisition of Some Bilingual Students in Upper Secondary School). Skolutveckling och ledarskap. SpeciallÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte Àr att belysa och diskutera det resultat som följer av att inom ramen för en pedagogisk utredning inom gymnasieskolan specifikt belysa tvÄsprÄkiga elevers sprÄkutveckling och de förutsÀttningar som ges för denna.

Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjÀnstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har fÄ studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhÀllet och i kontakt med myndigheter. Den hÀr studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk, konstruerar socialtjÀnsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de anvÀnder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien bestÄr av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 Är i Uppsala kommun.

Arbetet Àr en studie om hur gymnasieelevers sjÀlvkÀnsla pÄverkar deras syn pÄ skolan inom Àmnen som inlÀrning och kunskap. Ungdomar mÄr idag inte bra och det beror dels pÄ identitetskriser. Dessa identitetskriser kan hÀmma elevernas skolutveckling. Att förbÀttra elevernas hÀlsa och kunskaper genom att aktivt förbÀttra elevernas sjÀlvkÀnsla i skolan kan bidra till att elever minskar rÀdslan för att misslyckas men Àven att eleverna minskar pressen frÄn samhÀllet. Detta kan i sin tur pÄverka klassrumsklimatet till det bÀttre. Undersökningen bestÄr dels av enkÀtundersökningar och dels praktiskt arbete med elever kring sjÀlvkÀnsla..

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken rĂ€tt enskilda har gentemot verksamhetsutövare nĂ€r miljöfarliga verksamheter enligt Miljöbalken ska starta och senare bedrivas. Jag har tittat pĂ„ de olika rĂ€ttskĂ€llorna, framför allt förarbeten och praxis, för att undersöka vilka beslut den enskilde kan överklaga, nĂ€r nĂ„gon Ă€r sakĂ€gare och hur tillsynsmyndigheten mĂ„ste agera nĂ€r anmĂ€lan och krav om tillsyn kommer in. Undersökningen visar att rĂ€ttsomrĂ„det förvisso Ă€r otydligt men att det genom Ă„ren vuxit fram praxis dĂ€r den enskilde har förhĂ„llandevis lĂ„ngtgĂ„ende rĂ€ttigheter. Den enskilde kan göra anmĂ€lan till tillsynsmyndigheten om krav pĂ„ tillsyn, en anmĂ€lan som myndigheten mĂ„ste fatta ett formellt beslut pĂ„. Slutsatsen Ă€r att de enskilde har möjlighet att försöka pĂ„verka, mycket till följd av Århuskonventionen..

Denna uppsats syftar till att undersöka pengarnas möjliga negativa pÄverkan pÄ studenter och hur studenter resonerar om pengarnas vÀrde i vardagen. Empiriskt behandlar uppsatsen varför studenter skulle kunna försöka lura den statliga myndigheten Centrala studiestödsnÀmnden (CSN) pÄ lÄne- och studiebidrag. TvÄ fokusgruppsintervjuer har gjorts för att samla in material. Intervjuerna har kodats enligt grounded theory-metoden. Resultaten visar att pengar har en stor inverkan pÄ informanterna ? bÄde pÄ ett negativt och positivt sÀtt.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ förstÄelse för faktorer som pÄverkar motivationen hos personalen pÄ MSB (Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). Undersökningen belyser dels den psykosociala arbetsmiljöns pÄverkan och dels ledningens betydelse för de anstÀlldas motivation. I teoriavsnittet behandlas tre olika block: Motivation, Psykosocial arbetsmiljö och slutligen Management. Dessa tre block ligger sÄledes till grund för undersökningen och sjÀlva uppsatsen. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet har en kvalitativ metod valts, med intervju som datainsamlingsmetod.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen 60 p Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2006 ABSTRACT Annette Karlgren (2006). LÀrmiljöns betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. (The significance of the learning environment for students with special educational needs). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 p, Malmö högskola. Syfte Jag har under det senaste Äret kunnat stifta bekantskap med en friskola i södra Sverige. Friskolan ifrÄga inriktar sig mot elever i grundskolans senare del.

Föreliggande uppsats Àr en gestaltningsstudie, frÄgan Àr om och hur de offentliga vÀrdeprinciperna gestaltas i medias nyhetsförmedling gÀllande Migrationsverket. VÄr undran Àr om det svenska folkets lÄga förtroende för myndigheten till viss del kan förklaras av hur vÀrdeprinciperna gestaltas i media. Styrande för uppsatsen Àr regeringsuppdraget angÄende offentligt etos samt gestaltningsteori. Vald metod Àr innehÄllsanalys och materialet utgörs av tvÄ av Sveriges mest besökta tidningar pÄ internet, Dagens Nyheter & Aftonbladet. Resultatet av studien visar att vÀrdeprinciperna till viss del gestaltas i media.