Det blir allt vanligare att samhĂ€llsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post Ă€r det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst pĂ„ dygnet, var man Ă€n befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriĂ€ren.FörsĂ€kringskassans telefonkundtjĂ€nst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjĂ€nst FrĂ„gelĂ„dan inkommer omkring 2 frĂ„gor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrĂ„gad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frĂ„gor det handlar om.

Syftet med vÄr undersökning har varit att öka förstÄelsen för komplexiteten som skolledningen och lÀrarna möter nÀr en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen pÄ hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med personer frÄn skolledningen samt en lÀrargrupp. I vÄra intervjuer har svaren frÄn respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar pÄ genom att undersöka en reforms vÀg frÄn regeringsbeslut till lokalt genomförande.

VÄrt syfte Àr att visa pÄ de normer rörande adoptivförÀldraskap som finns i Statens nÀmnd för internationella adoptionsfrÄgors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. UtifrÄn queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om nÀrbyrÄkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivförÀldraskapet konstrueras utifrÄn det biologiska förÀldraskapet som ideal.Barnets bÀsta Àr den princip som det genomgÄende hÀnvisas till i materialet för att motivera kÀrnfamiljen som norm. Dock Àr denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivförÀldraskapet. Normen för adoptivförÀldraskapet Àr kortfattat den heterosexuella kÀrnfamiljen..

Den hÀr artikeln utforskar, genom en mÄngperspektivistisk diskursanalys, tidningsartiklar, en vetenskaplig artikel, ett myndighetsbrev, bloggar och ett reportage skrivna om en specifik grundskola i Sverige, som har blivit kÀnd för sitt lyckade utvecklingsarbete med elevernas studieresultat. Enligt denna artikel Àr bilden som förmedlas genom media mycket positiv tills en artikel följd av en blogg, förÀndrade diskursordningen pÄ ett hegemoniskt sÀtt. Den hÀr artikeln beskriver den diskursiva förÀndringen i relation till den social- och historiskt utbildningspolitiska kontexten, till stor del dominerad av en nyliberal ideologi, dÀr mÀtning och ranking fokuseras mer Àn skolutveckling i form av inkludering och lÀrande..

FrĂ„geformulering: Vilka faktorer Ă€r det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjĂ€nster?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att utvĂ€rdera och undersöka nulĂ€ge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms omrĂ„det.Metod: Vi har anvĂ€nt oss av bĂ„de en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en intervju och en enkĂ€tundersökning.Teori: Vi har anvĂ€nt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.Empiri: Empirin bestĂ„r av intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsomrĂ„det samt en enkĂ€t som undersöker invĂ„narna i tvĂ„ av dessa kommuner.Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government Ă€r bland annat politiska pĂ„tryckningar och förĂ€ndringar i omvĂ€rlden. Även om kommunerna ligger pĂ„ olika nivĂ„er, strĂ€var de efter samma mĂ„l, för att uppnĂ„ den perfekta 24-timmarsmyndigheten..

FrĂ„geformulering: Vilka faktorer Ă€r det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjĂ€nster?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att utvĂ€rdera och undersöka nulĂ€ge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms omrĂ„det.Metod: Vi har anvĂ€nt oss av bĂ„de en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en intervju och en enkĂ€tundersökning.Teori: Vi har anvĂ€nt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.Empiri: Empirin bestĂ„r av intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsomrĂ„det samt en enkĂ€t som undersöker invĂ„narna i tvĂ„ av dessa kommuner.Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government Ă€r bland annat politiska pĂ„tryckningar och förĂ€ndringar i omvĂ€rlden. Även om kommunerna ligger pĂ„ olika nivĂ„er, strĂ€var de efter samma mĂ„l, för att uppnĂ„ den perfekta 24-timmarsmyndigheten..

Denna uppsats utforskar ett par lÀrares och beslutsfattares tankar kring lÀsförstÄelse samt tankar kring ett specifikt lÀsförstÄelsetest DLS, men Àven tankar kring befrÀmjande arbete med lÀsförstÄelsekompetens i en specifik kommun. Undersökningen genomfördes 2008- 2009 i tre forskningsfaser 1) enskild intervju 2) enkÀtstudie och 3) gruppintervju. Jag har anvÀnt mig av metodtriangulering. Undersökningen visar generellt sett att de flesta 6-9 lÀrarna i svenska upplever DLS som ett bra mÀtredskap och att resultaten frÄn DLS överensstÀmmer med deras uppfattning om elevernas lÀsförstÄelse. Majoriteten av lÀrarna upplever att lÀsförstÄelsekompetensen sjunker och att de delvis arbetar mer med lÀsning efter de senaste Ärens DLS resultat.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare samtalar om nÀr de deltar i kollegiala trÀffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbÀttra sin undervisning frÀmst inom de naturvetenskapliga Àmnena biologi, fysik och kemi. Syftet Àr ocksÄ att undersöka handledarens roll vid trÀffarna, vad som hÀnder i klassrummet mellan trÀffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lÀrande samt fÄ ökad förstÄelse för lÀrares forskningsanvÀndning.Studien utgÄr frÄn kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkÀt mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om Àmnet.Min undersökning visar att lÀrare som deltog pÄ dessa trÀffar var fokuserade pÄ trÀffens tema. Fokus i samtalen ligger pÄ lÀrarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lÀrande. LÀrarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över hÀndelser i klassrummet.

Skatteverket har under senare tid fÄtt resursbrist och hÄller dÀrför pÄ att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nÄ en effektiv medelsfördelningsmodell krÀvs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste Àr rÀttvisekriteriet som innebÀr att alla parter skall ha jÀmstÀllda och likvÀrdiga förutsÀttningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tÀnka pÄ efter att medelsfördelningsmodellen implementerats Àr att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jÀmföra om den nya modellen uppnÄtt det syfte de berÀknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anstÀlld pÄ planeringsenheten pÄ Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vÄr empiri och analys.

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT.Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete. Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT. Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning. Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra olika professioners, i ettrektorsomrÄde, syn pÄ anvÀndningen av LUS som verktyg i mÄl- och resultatstyrning i och förskolutveckling.Teori: Studien Àr en fallstudie. Resultatet relaterar till tre olika skolutvecklingsteorier.Metod: För att fÄ tillgÄng till de olika professionernas beskrivningar enligt ovan harhalvstrukturerade intervjuer genomförts individuellt med specialpedagoger, rektorer ochhögre befattningshavare, i studien benÀmnda chefer. För att fÄ tillgÄng till lÀraresbeskrivningar har fokusgruppintervjuer anvÀnts. Samtliga intervjuer utom en, dÀr informanteninte önskade, spelades in. Alla inspelade intervjuer transkriberades till datorskrift.

Utbildning Àr en central del av samhÀllet. PÄ senare Är har offentlig sektor genomgÄtt en rad förÀndringar vad gÀller styrreformer samt förÀndrade huvudmannaskap, frÀmst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs dÄ av förÀndring och av att genom positionering utnyttja sina grÀnser samt Àven anpassa sitt förhÄllningssÀtt gentemot samhÀllet. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt vÀrde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som Àr betydelsefulla för en skolas vÀrdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lÀrare om deras syn pÄ vad i skolans verksamhet som Àr vÀrdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lÀrare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lÀrande och samhÀlle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudÀmne: pedagogik. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om lÀrare anvÀnder sig av formativ bedömning och i sÄ fall hur lÀrare definierar och lÀgger upp formativa bedömning. Med hjÀlp av teoretiska ramar tas det reda pÄ hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.

En omfattande datorisering inom företagsvÀrlden har skapat ett beroende av informationssystem (IS) som kan hantera och lagra information efter verksamhetens behov. Genom att investera i nya och mer effektiva IS kan verksamheter skaffa sig verktyg dÀr de effektivt kan prioritera och allokera de resurser som finns tillgÀngliga. Detta gör det möjligt att omdefiniera arbetsprocesser och sysselsÀttningsrutiner och dÀrmed spara arbetskraft genom att automatisera och eliminera en del uppgifter. Dock finns det en del faktorer som pÄverkar implementeringen av IS, exempelvis brist pÄ resurser, teknik och kompetens. Dessa faktorer gör det mÄnga gÄnger mer problematiskt att utveckla IS i utvecklingslÀnder.Syftet med studien Àr att undersöka hur en organisation med begrÀnsade resurser, kan effektiviseras genom att anvÀnda sig utav Lean IT.